I denna studie analyseras den estetiska lärprocessen rollspel som metod i undervisning om etik. Syftet med studien är att undersöka hur rollspel kan användas för att eleverna ska utveckla sitt etiska förhållningssätt samtidigt som de tränar olika förmågor. Närmare bestämt undersöker vi hur ett agerande i ett rollspel kan skapa förutsättningar för att förstå vardagliga moraliska dilemman. Det handlar även om en moralisk guidning där eleverna ska inhämta olika normer och värden och där vår förhoppning är att elevernas dramatisering i olika roller kan bidra till att synliggöra flera olika perspektiv för dem. Studiens teoretiska ramverk utgår från ett handlingsinriktat perspektiv som har anknytning till lärande och estetik som lärande. Utifrån detta ramverk är  rollteori studiens teoretiska perspektiv. Som analysmetod har vi valt att utgå från kodningsstrategi där vi med hjälp av rollspelsteorin på detta sätt har vi analyserat en viss handling både på en kognitiv nivå, samtidigt som kunskap bearbetats utifrån upplevelsen av en handling på en känslomässig nivå.   Det empiriska material som används i studien har samlats in med hjälp av videoobservationer som datainsamlingsmetod och är hämtat från olika lektioner under ett arbetsområde inom etik med elever i en årskurs 4. Deltagande observation har gjorts under elevernas uppbyggnadsfas av totalt tre rollspel och ett samtal med en mindre elevgrupp utgör vår studies analysmaterial. Ett resultat är att det är en framgångsrik kombination att använda rollspelet i undervisning om etik för att resonera om vardagliga moraliska dilemman. Rollspel som undervisningsmetod visar även kunna leda till att eleverna gör ställningstagande utifrån olika perspektiv. På detta sätt kan de ges möjlighet att reflektera över etiska frågor när de sätter sig in i en viss roll. Rollspel i undervisningen blir även användbart för att bearbeta sociala koder och värden såväl som för att hantera konflikter. Det åstadkoms genom att eleverna gestaltar olika handlingar av hur man ska bete sig mot varandra i en viss situation, vilket visar sig öppna upp för ett moraliskt beteende.

This study aims to investigate how religious education in Swedish schools is portrayed in the Swedish media. Retriever's media archive is used by searching for the word’s religious education (religionsundervising*) and religious knowledge (religionskunskap*) in five of the most read newspapers in Sweden, Dagens Nyheter, Göteborgs Posten, Sydsvenskan, Aftonbladet and Expressen during the years 2010-2021. Furthermore, a qualitative content analysis is used to find similarities and differences between the articles and then group the articles into different themes that are presented in the results section of the study. The study uses the framing theory to analyze the results by using the theory's concepts of “frame building”, “journalistic framing” and “framing effects”. The results showed an overall picture of how religious education is presented in the Swedish media. Together with the framing theory, it could also show that depending on the writer, media source and basic source of the article, the portrayal will look different. This is explained with the help of the concepts of frame building and journalistic framing.

Detta är ett examensarbete i religionsdidaktik med syfte att beskriva hur gymnasieelever som studerar religionskunskap talar om sin uppfattning om religionsämnet och religionens betydelse för dem. Intervjuerna i studien fokuserade på gymnasieelevernas förväntningar på religion, livsfrågor och undervisning. I vår studie undersöktes om uppfattningarna om religion skiljer sig mellan religiösa och icke-religiösa elever. Att skolan blivit en mångkulturell mötesplats, likaså vårt samhälle i stort, har lett oss till att tillämpa ett interkulturellt förhållningsätt, och i att i vår studie utgå från det interkulturella och religionsdidaktiska perspektivet. Resultatet av vår intervjustudie visade att majoriteten av eleverna som deltog har en positiv inställningen till ämnet religionskunskap och de anser att religionen har betydelse i vårt mångkulturella samhälle och har en vilja att lära sig mer om religion. De har berättat att gemenskapen i skolan och i samhället stärks om en ökad förståelse finns mellan människor, främst mellan människor med olika kulturella och religiösa bakgrunder. Endast tre av de deltagande gymnasieeleverna anser att religion inte alls är viktigt eller har någon betydelse för dem. Möjligheterna som lyftes fram ansågs vara många, majoriteten hade ett intresse för att lära sig mer om religion, samtidigt lyftes att studiebesök och föreläsningar av olika religiösa människor var lärorikt och intressant. En önskan från majoriteten av deltagarna var mer och djupare religionsundervisning, diskussioner och uppdaterade nyheter kring religion. Källkritik är viktigt samt att se religion från flera perspektiv enligt en elev. Gymnasielevers syn på religion skiljde sig inte åt mellan religiösa och icke-religiösa, 33 av de 36 deltagarna ansåg att religion var betydelsefullt för dem själva och andra i deras omgivning. En utmaning kunde enligt dem bli att hinna med att fördjupa sig i alla olika religioner och de framförde en önskan om mera undervisningstid för religion och livsåskådningsrelaterade frågor.

Religious education is one of the most debated school subjects in Swedish upper secondary education, primarily from an outside perspective where the secular and scientific norms of modern society often prompt questions about its relevance from politicians, media, and the public alike. This study investigates the relevancy of religious education from a student perspective, based on the aims and goals stated in the curriculum and through the theoretical lens of Gert Biesta’s theory on world-centred education. The main focus of this study has been to find out to what extent students find the subject relevant on a personal and societal level, how they perceive that it relates to other scientific and pedagogical areas in school, and how their attitudes towards the subject affect their ability to put the knowledge gained to use as democratic citizens of a multi-cultural world. The methods used to conduct this investigation has been a small-scale student survey followed by more in-depth interviews with two smaller focus groups and one semi structured interview, with questions based on the results from the survey. The results have then been analysed using the theory of world-centred education as an interpretive tool, backed up by previous research on the subject of attitudes towards religious education, attitudes towards religion and multiculturalism, and research on subject and curriculum integrated didactics. The results of this study reveal a more positive outcome on how relevant religious education is thought to be, in the context of Swedish schools and society from a student point of view, than the starting point suggested. Though far from all students rated the subject as very important, most of them expressed a good understanding and acceptance of the aim and purpose of the subject. Furthermore, many of them could apply the knowledge gained from the subject on life, relations, history, and society. Though this study is based on limited data, the outcome paired with the theoretical framework and backed up by larger scale research provides a didactic toolkit for navigating a global and multicultural society.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur elevintresset ser ut inför ämnet religionskunskap, hur religionslärare arbetar med att främja elevmotivation inför ämnet religionskunskap samt att undersöka vilka strategier religionslärare använder i sin religionskunskapsundervisning. Frågeställningarna som ligger till grund för arbetet är som följande: hur upplever religionslärare att elevmotivation och intresse ser ut inför ämnet religionskunskap? Hur arbetar religionslärare med att främja elevmotivation i en klassrumskontext? Vilka strategier använder religionslärare i sin religionsundervisning? Anledningen bakom detta examensarbetes syfte är att vi som författare under genomförda verksamhetsförlagda utbildningsperioder upplevt att det har funnits ett bristande engagemang hos elever för religionskunskap vilket blivit tydligt under lektionstid samt genom läsning av tidigare didaktiska diskussioner kring ämnet. Uppsatsens teoretiska ansats är lagd utifrån läroplansteorin och dess tredje läroplanskod vilken behandlar ”… studier av vad som sker i klassrummet där den praktiska undervisningen utifrån en viss läroplan tar form.” (Wahlström 2016, s. 28). Examensarbetets metod består av kvalitativa och kvantitativa enkätutskick och intervjuer. Enkätutskicken genererade 20 svar från lärarrespondenter och det utfördes två intervjuer med yrkesaktiva lärare. Resultaten från både enkätutskicken och intervjuerna visar att det bristande intresse som vi uppfattade som problematiskt inte längre är fallet, enligt majoriteten av lärarrespondenterna är intresset för religionskunskapen relativt stor. Därutöver menar lärarrespondenterna att det fortfarande krävs arbete med elevmotivation och att de strategier som används skiftar mellan klasser och lärare.

This essay relates to the field of study which in an international context, since the 1970s has been termed controversial issues education. My essay deals with how controversial issues are handled within the teaching of social and religious studies at juvenile detention centres. The central questions are: 1. Which topics do the teachers identify as potentially controversial and in which ways do these relate to religion? 2. Which strategies for teaching controversial issues do the interviewed teachers use, promote, or reject? Previous research has indicated that there is a direct correlation between controversial issues in education and the health of a society’s democracy. Preceding research has also suggested that it’s common for teachers to avoid potentially sensitive subjects in their teaching, both in a Swedish and international context, and that it’s a typical trait for Swedish teachers to pursue neutrality in their teaching. Controversial issues education is a growing field of study in Sweden – though no prior studies have been done on these issues in relation to the education of detained youth, which is a gap this essay intends to fill. My research has been carried out through focus group interviews with teachers, and the material has been thematically analysed with support from field-oriented theories. Prominent results have been that intrareligious questions of interpretation are particularly related to controversy among these young men. As well as that the teachers rely on their relationships to the students on the one hand and on their own professional ability to fashion their teaching against their student base on the other. My results suggest that both potentially controversial topics, and the strategies that the teachers advocate differ in part from what prior research of controversial issues in Swedish education has suggested.

Syftet med examensarbetet är att se hur nyexaminerade lärare och ämneslärarstudenter i religionsämnet uppfattar lärarprofessionen med tillhörande lärarledarskap. Studien utgörs genom två enkätundersökningar avsedd för nyexaminerade lärare och ämneslärarstudenter. Resultatet av studien formuleras utefter frågeställningar gällande ålderns påverkan, koppling mellan kunskap och högskola eller universitet, de medverkandes uppfattning om ledarskap och vikten av ledarskap i religionsämnet. Examensarbetet avgränsas till lärare och lärarstudenter inom religionsämnet. Detta ger ett begränsat undersökningsområde för arbetets omfattning. Resultatet har samlats in genom två enkätundersökningar avsedd för undersökningsområdet.En kvantitativ, kvalitativ och komparativ metod är avsedd för arbetes gång. En socialkonstruktivistisk teori är avsedd för examensarbetets utformning för att få en individuell syn på ledarskap från varje lärare och lärarstudent som medverkat i studien. Teorin ger utrymme att undersöka bakomliggande faktorer och tidigare erfarenhet hos medverkade personer och vad som speglar deras syn på ämnesområdet. Undersökningens resultat visar att yngre och äldre åldersgrupper är säkrast i sitt ledarskap men att utbildningens struktur inte behöver vara lika för lärosätena för att vara effektiv för alla. Sett från enkätundersökningarna är ledarskapet självklart i lärarprofessionen och oavsett om lärarna och lärarstudenterna anser att deras utbildning är effektiv finns ett behov av utökad utbildning om ledarskap i lärarutbildningen.

Studiens syfte är tudelat. Dels undersöks vilka religionsvetenskapliga förståelser som framkommer i samtida svenska läroböcker på gymnasial nivå. Dels undersöks vilka eventuella implikationer denna förståelse kan få för elevernas förståelse av religion utifrån kritisk religionsvetenskap och didaktisk forskning. För att analysera läroböckerna används kritisk diskursanalys, huvudsakligen Norman Faircloughs trestegsmodell, för att analysera läroböckerna medan eventuella implikationer av läroböckernas framställningar av religion undersöks med hjälp av ett kritiskt religionsvetenskapligt perspektiv. Resultatet visar skillnader mellan läroböckerna samtidigt som några centrala och generella diskurser återspeglas i merparten av det undersökta materialet. Studien visar att de undersökta läroböckerna utgår från en kristocentrisk begreppsapparat och presenterar religion utifrån en luthersk förståelse. Religionsfenomenologiska och essentialistiska perspektiv framträder huvudsakligen i läroböckerna, även om kritiska ansatser också förekommer om än i mindreutsträckning. Dessutom används kategoriseringar i form av ”abrahamitiska religioner”, ”asiatiska religioner” och ”världsreligioner” på ett, för det mesta, oproblematiserat sätt. Religionsvetenskaplig teori och metod förekommer sällan explicit vilket skulle kunna resultera i en avsaknad av förståelse för hur läromedlens material producerats. Undersökningen ifrågasätter om och hur religionsvetenskapliga syften kan kombineras medreligionskunskapsundervisningens och skolans övergripande syften.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att sammanställa tidigare forskning kring ämnet religionsundervisning i Sverige med ett fokus på dess etik samt etiska aspekter. Frågor som ska besvaras i kunskapsöversikten är följande: Hur bör religionslärare förhålla sig till undervisningen i dagens mångkulturella samhälle, hur ser etiken och de etiska aspekterna ut i religionsundervisningen och hur ska läraren bemöta dessa? Kunskapsöversikten utgår från nio vetenskapliga artiklar från tidskriften Nordidactica samt relevanta litteraturstudier och böcker med koppling till ämnet etik och religion. Kunskapsöversiktens resultat visar att religionsundervisningen och etiken har en nära relation och lärare inom ämnet religion ställs inför flera etiska dilemman där det krävs ett professionellt och etiskt bemötande. Religionsundervisningen innehåller faktakunskaper, etik i form av livsfrågor och etiska dilemman samt ett fostransuppdrag som syftar på att skapa samhällskritiska medborgare. För att eleverna ska bygga upp en förståelse för religioner och livsåskådningar krävs det att de kan reflektera kring olika etiska dilemman och koppla dessa till det mångkulturella samhället. Det är genom att läraren uppmuntrar eleverna att uttrycka sina olika åsikter och olikheter som eleverna kan bygga upp en förståelse för mångkulturen. Reflektioner och diskussioner i klassrummet kopplade till religion och etik skapar ibland svåra situationer för läraren och det krävs då att läraren kan bemöta dessa situationer på ett etiskt sätt. Det kan bland annat handla om elevers essentialism eller ointresse, då är det viktigt att läraren bemöter dessa beteenden på ett sätt så att eleverna förstår kopplingen till det mångkulturella samhället snarare än att koppla undervisningen till den enskilda eleven. Med ett nordiskt perspektiv ser vi skillnader i hur religionsundervisningen bedrivs. Tidigare forskning visar till exempel att Island ligger i framkant med hur de bedriver sin religionsundervisning kopplat till mångkultur samtidigt som Finland använder en strategi som istället syftar på att dela upp eleverna utifrån religion vilket bidrar till klyftor mellan dominerande religion och minoritetsreligioner. Den tidigare forskningen inom vårt område innehåller även bristande delar som framförallt visar att det saknas forskning kring de yngre skoleleverna.

Studien har syftat till att undersöka huruvida Karin Smirnoffs bok Vi forupp med mor från 2019 kan användas i gymnasieundervisningen som exempel på en bok somillustrerar en laestadiansk rörelse i dagens Sverige. Detta har gjorts genom en litteraturstudie,där företeelser i Vi for upp med mor har jämförts med liknande händelser berättat av Maj-LisPalo i hennes bok Sommarsvalor och vintermesar – en bok om att leva i den laestadianskaväckelserörelsen idag från år 2000. Avslutningsvis har det skrivits en diskussion om på vilketsätt boken kan användas i religionsundervisningen på gymnasiet, och vilken eventuellproblematik den kan medföra utifrån Johan Wickströms teori om didaktisk textkompetens ireligionsundervisningen. Studien visar att det finns många likheter mellan Gemenskapen iSmirnoffs bok och den laestadianska rörelsen, men att de skiljs åt i det att Gemenskapenframstår som strängare i flera avseenden. I diskussionen framgår det att det användningen avboken i undervisningen inte bör vara problematisk så länge läraren – tillsammans med eleverna– arbetar medvetet och kritiskt med innehållet.