Skolan är en del av samhället och de främlingsfientliga åsikterna som visar sig har varkenstöd i värdegrunden eller i läroplanerna. Som lärare måste man förhålla sig till detta ochförsöka motverka främlingsfientlighet, vilket emellertid kan vara lättare sagt än gjort. Syftetmed denna uppsats är att kartlägga och undersöka hur verksamma lärare förhåller sig till denmångkulturella verkligheten. Genom semistrukturerade intervjuer har vi undersökt hur fyrahögstadie- och gymnasielärare i ämnena historia och/eller religionskunskap arbetar ellerskulle vilja arbeta med elevers nyfikenhet och intresse inför andra kulturer och hur de bemöterfrämlingsfientliga och rasistiska åsikter. Det visar sig att många saknar detta i sin utbildningmen menar att kunskaper är en bra grund för att argumentera mot stereotypa föreställningar.Genom diskussioner och studiebesök försöker lärarna låta eleverna uppleva möten medmänniskor från andra kulturer, även om det hade behövts i större utsträckning. Lärarna tyckerockså att det är viktigt att bemöta fördomar, diskutera likheter och olikheter samt att utgå frånelevernas livsvärld i sin undervisning.

The purpose of this study is to explore how teachers at Swedish upper secondary schools perceive the so-called value words and knowledge requirements of religious studies 1 as defined by the present curriculum for upper secondary school 2011 (Gy11) how they consider themselves to apply these value words in their teaching, and whether they consider the knowledge requirements as alegitimate basis for equivalentassessment. My studyis based oninterviewswithfour teachers in religious studies at four different upper swcondary schools in the municipalityof Jönköping, Sweden. The results of my study show that the interviewed teachers perceive the value words in the knowledge requirements of religious studies 1,as defined by the present curriculum Gy11, aredifficult to interpret and that the value wordsare not definitive, but interpretable. All teachers use the knowledge requirements in theirplanning of teaching,but also in teaching where they are to concretize the knowledge requirements and value wordsthrough their own examples. Half of the teachers, however, experienced a lack of interest in the knowledge requirements by the pupils, which make it even more important to discuss knowledge requirementswith them, while the teachers’assessment has to rely on these knowledge requirements. All teachers apply the knowledge requirementsin their assessments, but three of the interviewees perceive the knowledge requirementsas unfavorable or unfair, since the knowledgerequirements and the present curriculum, Gy11expressa view of knowledge,whichaccording to several teachers,emphasizes qualitative rather than quantitative aspects. The knowledge requirements are considered as a basis for equivalentassessment to some degree, but full equivalence is not possible since the guiding documents can always be interpreted in multiple ways by the teachers. More importantly, the interviewed teachersin this study emphasized the importance oftime to discuss knowledgerequirements and assessment with colleagues, which could increase the chances of more equivalence.The results of this studycontribute withnew empiricalinsight into howteachers in religious studiesperceive,useandconsider based onthe knowledge requirementsinreligious studies1, in the the present cirruculum Gy11, andif they perceivethe knowledgerequirements as the basis forequivalentassessment.

The purpose of this thesis is to investigate how men and women are produced in religious knowledge books for grades 4-6 in Christianity from a gender perspective. The four chosen textbooks are Upptäck Religion (2008), PULS Religion (2011), SO-Serien Religion 6 (2014) and Utkik Religion (2015). The theoretical part consists of Yvonne Hirdman and Jeanette Sky which are used to support my investigation. Previous research has shown that the male perspective dominates and that there is no focus on the role of women in religion. This thesis uses the genre staircase as an analytical tool and the texts in the teaching materials have been categorized into different levels based on a modified genre staircase. The study shows that two textbooks in religious knowledge show Christianity as human religion. The other two textbooks do the same but the difference is that the authors draw attention to why it looked like this. One of these books highlights the occasion at the beginning of the book, telling about all religions generally and the other book at the end of the book but only about Christianity. These books tells that the reason why women are not visible in history is because they took care of the children, so the man seemed more important in the stories. In addition, the survey shows that there is a clear gap between textbooks and the school's assignment in the form of Lgr11.

I denna studie uppmärksammas lärares resonemang om bedömning i etik med fokus på moraliska dilemman. Studiens empiriska data består av fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med lärare som arbetar som So-lärare i skolåren 4-6. Resultatet från analysen presenteras utifrån tre olika delar. Den första delen behandlar lärares syn på etik och bedömning av ett moralisk dilemma. Den andra delen visar att lärarna har olika uppfattningar när det kommer till bedömning av ett moraliskt dilemma där elevsvaret går emot skolans värdegrund. Den tredje delen uppmärksammar de svårigheter lärarna ställs inför när de bedömer elevers etiska förmågor. De resonerar om elevers resonemangsförmåga samt vad som egentligen kan godtas som ett etiskt begrepp. / This study draws attention to how teachers reason when assessing moral dilemmas. The study's empirical data consist of four qualitative semi-structured interviews with teachers working with pupils in primary school years 4-6. The result from the analysis is presented in three parts. The first part is about teachers' view of ethics and the assessment of moral dilemmas. The second part shows that the teacher have slightly different perceptions when it comes to assessing a moral dilemma where the pupil argues against the value of the school. The third part draws attention to the difficulties the teachers experince when assessing the pupils' ethical knowledge. They argue about how developing a reasoning must be for certain grade and what they can accept as an ethical concept.

Studien behandlar hur islam presenteras i svenska läromedel för religionsundervisningen på högstadienivå. Syftet och frågeställningarna med studien är att undersöka hur beskrivningen av islam har utvecklats under de tre senaste läroplaner för den svenska skolan, Lgr80, Lpo94 och Lgr11, och genom undersökningen dra slutsatser som är kopplade till den tidigare forskningen. Målet med undersökningen är inte koppla till läroplanerna. Däremot vill jag se hur samhällets förändring har påverkat läroplanerna som i sin tur påverkar våra läromedel. Materialet som används i studien är sex svenska läromedel som har lånats från grundskolor i Jönköpings kommun. Genom analysen av materialet så framkommer det en tydlig utveckling av islam i de svenska läromedlen under tidsperioden 1982-2014. Islam får under 80-och 90-talet, framförallt under Lgr80, en negativ beskrivning som en ociviliserad och våldsbenägen religion där islam är bakom allt som sker i Mellanöstern. Under 2000-talet möter vi författare som försvarar religionen istället för att beskylla den, vissa så pass att nästan framställa islam som felfri. Islam skiljs nu åt från seder och traditioner som är kulturbaserade och som inte tillhör islam. Däremot är vissa författare fortfarande negativa och då till könsrollerna inom religionen. Under 2010-talet och Lgr11 möter vi författare som har en neutral ton emot islam. De försöker inte längre ta en ställning som föregående utan vill vara opartiska och visa på det positiva och negativa som existerar inom alla religioner. Genom studien framkommer även tydliga mönster mellan läromedlen som tillhör samma styrdokument, vilket visar på ett socio-religiöst perspektiv.

I denna studie är syftet att undersöka hur lärare förhåller sig till det centrala innehållet i religionskunskap. Studien syftar även till att undersöka hur teori och praktik tar sig uttryck i religionskunskapsundervisningen utifrån det centrala innehållet. För att besvara forskningsfrågorna har sju intervjuer från två olika skolor analyserats. Det teoretiska perspektivet pragmatismen har varit utgångspunkt i studien. Resultatet visar att det skiljer sig mellan de fyra avsnitten i det centrala innehållet i religionskunskap 1–3. I undervisningen använder lärare både teori och praktik där dessa två metoder samspelar. Studien ledde fram till två slutsatser. Lärarna förhåller sig oftast till de två första rubrikerna Att leva tillsammans och Att leva i närområdet från det centrala innehållet vilket framstod som enklast. Lärarna ansåg att teori och praktik i undervisningen är gynnande för elevers kunskapsutveckling.

I denna empiriska studie har det undersökts om hur elever inkluderas och används som resurser i religionsundervisningen. Inom det inkluderande perspektivet är eleverna delaktiga, aktiva och en del av undervisningen. Men för att detta ska ske måste lärarna planera en undervisning som bjuder in till att arbeta inkluderande. I skolans klassrum finns det elever som sitter på en kunskapsbank och elever kan lära mycket av varandra om de inkluderas i undervisningen och används som resurser. Tidigare forskning visar att det är svårt att inkludera elever i religionskunskapsundervisningen. Forskningen menar att elever är ointresserade, har fördomar och att lärarna känner en press. Men samtidigt visar den tidigare forskningen att eleverna lär mycket av att vara aktiva och delaktiga, frågan blir då om undervisningen är inkluderande och hur lärare tänker kring det. I studiens resultat framgår det hur viktigt det är att våga diskutera och inkludera elever inom det religionsvetenskapliga ämnet. Vid diskussioner kan många synsätt ses och en förståelse för andra människor skapas. Det är frågor som dessa som skolan ska arbeta kring både utifrån skolans värdegrund men också inom religionskunskapen.

Denna studie avser undersöka lärares inställningar till läroplanens centrala innehåll i religionsämnet på högstadiet och gymnasiet för att kartlägga lärares intryck av den senaste läroplanen. Vidare skall studien undersöka huruvida lärare upplever tydligheten i progressionen. Genom en kvalitativ skriftlig intervju skall svar samlas in från lärare genom en Facebook-grupp för religionslärare samt svar från ämnesexperter som skickas ut genom mejl. Resultatet analyseras med hermeneutiska metoder samt jämförs med tidigare forskning och svar från ämnesexperter. Studiens resultat visar att lärare har svårt att hinna med sin undervisning för att innehållet i kursplanerna är allt för omfattande. Lärare har oftast inte heller någon koll på progressionen mellan högstadiet och gymnasiet. Dock menar lärare att läroplanen är tydlig och det är inga större problem med att tolka den.

This study aims to examine whether or not teachers of religious studies in Swedish high schools manage to create an including atmosphere in the classroom, and what they are doing to achieve it. The research has been done by participant observation and is of a qualitative nature, where six different lessons taught by six different teachers have been examined and analysed. The focus during the observations have been to find any elements of excluding actions and words from the teacher, and to see what the teacher does to try to create an including environment. The theory of the established and the outsiders as presented by the sociologists Norbert Elias and John L. Scotson makes the foundation upon which the results of this study are analyzed. It can be concluded that there are indeed problematic elements in certain interactions between teacher and pupil during classes, where the teacher accidentally or perhaps without thought says or does things that could make their students feel excluded from the classroom community. These elements could thus have a negative effect on the atmosphere in the classroom, and turn an otherwise potentially including activity into an excluding one. It seems possible, however, to circumvent these problems by using an ethnographic approach when learning and collecting information as a teacher, and when teaching in the classroom environment.

Syftet med denna studie är att undersöka vad tidigare forskning säger om livsfrågor i relation till religionskunskap i grundskolans tidigare år. Den metod som har använts är en systematisk litteraturstudie vilket innebär att vetenskaplig litteratur inom området har sökts, valts ut och analyserats. Sammanfattningsvis visar litteraturstudiens resultat att det finns flera möjliga svar på de didaktiska frågorna vad, hur och varför gällande livsfrågor kopplat till religionsundervisningen. Angående vad livsfrågor är framkommer att frågor som är aktuella för eleverna och personligt angelägna frågor är livsfrågor. Resultatet visar att det finns livsfrågor som anses vara för personliga för att behandlas i livsfrågeundervisningen samtidigt som frågorna inte helt kan sakna personlig anknytning. Vilka frågor som ska behandlas är öppet men det framkommer att elevernas egna frågor är viktiga samt frågor som är aktuella. Resultatet belyser att det finns en didaktisk osäkerhet bland lärare hur undervisningen kring livsfrågor ska gå till. Resultatet visar att det finns skäl till och möjligheter att förena ett ämnesstoff och elevernas egna erfarenheter i undervisningen. Angående varför livsfrågor ska ingå i religionsundervisningen framkommer tre motiveringar: livsfrågorna har ett egenvärde, livsfrågorna kan bidra med något i religionskunskapen och livsfrågor är något som möjligen kan vara intressanta för många människor. / <p>SO</p>