Studien syftar till att undersöka samers framställning inom religionsämnet i svenska läroplaner inom grundskola och gymnasieskola. Frågorna som legat till grund för undersökningen har varit under vilka år läroplanerna har förändrats och hur religionsämnet har förändrats. Vidare har frågor ställts som hur länge samer har nämnts i läroplaner samt hur benämningen har förändrats. Arbetet har avgränsats genom att enbart välja grundskolans- och gymnasieskolans läroplaner samt fokuserat på religionsämnet. En kvalitativ- samt komparativ metod har använts för att tolka och jämföra läroplaner samt samers framställning i dessa. Ett diskursteoretiskt perspektiv har använts för att belysa samhällsstrukturer som kan påverka samers framställning. Resultatet visade att grundskolan har fem läroplaner som utgivits från 1962 till och med år 2011. Historiskt sett har religionsämnet benämnts som kristendomskunskap, numer benämner man ämnet däremot som religionskunskap, vilket kom att ändras till följd av Lgr 69. Tidigare låg fokus inom ämnet på bibelstudier, till att fokuset numer snarare ägnas till större religioner. Samtliga läroplaner redogör för att utbildningen ska vara objektiv, allsidig och saklig. I grundskolans läroplaner har naturfolk eller minoriteter nämnts, i Lgr 11 nämndes samer som ett moment i årskurs 4–6. Fokus ligger däremot på äldre samisk religion. Läroplanen för gymnasieskolan har utgivits i tre utgåvor, från år 1970–2011. Ingen av läroplanerna har lyft varken minoritet, naturfolk eller samer. Slutligen har undersökningen visat att samer till stor del inte lyfts i undervisningen, förutom den äldre samiska religionen, vilket upprätthåller okunskapen i samhället om samer.

This essay is about how sexuality is written about in Swedish textbooks for the upper secondary school in Sweden according to the curriculum. Sweden got a new curriculum for the upper secondary school in 2011 and the term sexuality entered the chapter about the religion education for the first time. The essay works through textbooks systematically and see how they write about the subject and how they chose to interpret the curriculum. Some textbooks have editions issued both before and after 2011 and the essay analyses how they have changed in order to fit to the new curriculum.

Denna uppsats är en kvalitativ intervjustudie med syftet att undersöka och problematisera utmaningar verksamma lärare upplever när de undervisar i religionskunskap i årskurs 4– 6, samt lösningarna på de upplevda utmaningarna. I arbetets bakgrund diskuteras det samhälle som skolan verkar i och dess påverkan på vilken kunskap som bör förmedlas. Extremism, mångkulturalitet, religionskunskap, religionsämnets historia samt lärarens roll diskuteras och lägger grunden för arbetets problemformulering. Studiens insamlade material består av fem inspelade semistrukturerade intervjuer som analyserats med hjälp av ett interkulturellt förhållningssätt samt med ett sociokulturellt- och relationellt perspektiv. Resultatet som kan utläsas ur empirin visar på att lärarna upplever liknande utmaningar, men att deras förhållningssätt och lösningar till utmaningarna varierar. Vissa utmaningar som lärarna upplevde kan ses som kulturella då det grundade sig i en vägran att acceptera religionsundervisningen när den handlade om något eleverna inte identifierade sig med. Bredden av elevernas vägran varierade, men en röd tråd kring hantering av utmaningen kunde läsas ur resultatet. Att ha ett inkluderande synsätt där elever med förkunskaper fick agera resurser var något som samtliga av de intervjuade lärarna använde sig av. Utmaningar som behandlade ämnesinnehållet berörde framförallt att elever hade tendenser att fokusera på skillnader mellan religioner istället för likheter, samt i svårigheten att diskutera livsfrågor med unga elever. Lärarna använde sig av olika metoder för att fokusera på religionernas likheter. Detta upplevde lärarna kunde användas för att skapa tolerans i elevgruppen och på så sätt motverka fördomar som tas med i klassrummet från samhället. Religionskunskap som ämne relaterar mycket till den individuella personen, till gruppen men även till samhället i stort. Att skapa förståelse i en elevgrupp för att på så sätt skapa förutsättningar för att verka och leva i ett modernt samhälle är en nyckelfaktor. Det sista temat som kunde urskiljas i empirin och som presenteras i detta examensarbete är hur lärarnas egen religiositet kom fram i intervjuerna och hur detta kan ses påverka den undervisning eleverna får ta del av.

Detta är en kvalitativ analys där syftet är att undersöka några utvalda kapitel från två religionsdidaktiska böcker, Interkulturell religionsdidaktik – Utmaningar och möjligheter och Religionsdidaktik – mångfald, livsfrågor och etik i skolan. Fokus kommer läggas på ett jämförande. Hur litteraturen framställer att pedagoger ska arbeta för att skapa en bra lärmiljö i de multikulturella klassrummen utifrån ett interkulturellt pedagogiskt förhållningssätt. Arbetet fokuserar också på den problematik och de svårigheter pedagoger ställs inför i det multikulturella klassrummet. Idén till uppsatsämnet kommer från egna uppfattningar och erfarenheter som yrkesverksamma inom skolan. Skolvärlden i sin tur påverkas av det svenska samhället som numera består av en ökad kulturell mångfald. Resultat visar att viljan generellt finns hos pedagoger i arbetet med den interkulturella pedagogiken men att de vetenskapligt prövade metoderna och verktygen saknas. Den valda litteraturen är rekommenderad av Skolverket att vända sig till gällande denna fråga och ses därför som ett relevant val av litteratur till uppsatsens utgångspunkt. Resultatet av arbetets kvalitativa analys visar att pedagoger utifrån bästa förmåga söker efter fungerande verktyg och modeller gentemot det interkulturella pedagogiska tänkandet. Avsaknad av säkerställd forskning är ett faktum, vilket försvårar pedagogers uppdrag då tydliga riktlinjer saknas.

Syftet med studien är att lyfta fram hur lärare undervisar om livsfrågor i religionskunskapen för årskurs 4-6 samt om och vilka svårigheter och utmaningar de möter i den undervisningen. Frågeställningarna i studien är följande: Vilka metoder och strategier använder lärare sig av i livsfrågeundervisningen i årskurs 4-6? Vilka erfarenheter har lärarna från livsfrågeundervisningen i religionskunskapen. För att besvara studiens syfte har kvalitativa semistrukturerade intervjuer använts som metod. Intervjuerna har genomförts med fem verksamma lärare som undervisar i religionskunskap i årskurs 4-6 på fyra olika skolor. Respondenternas ålder, kön, utbildning och antal år som verksamma lärare varierar. Resultatet visar att livsfrågor är ett utmanande ämne att undervisa kring. Detta då respondenterna delar med sig av flera svårigheter och utmaningar som de möter i undervisningen. Brist på utbildning från högskolan, stora tolkningsutrymmen i styrdokumenten, elevers egocentrism och att livsfrågor är ett svårbedömt område är bara några av svårigheterna de stöter på. I studien presenteras flera arbetssätt som lärarna använder sig av i livsfrågeundervisningen. Dessa arbetssätt är delvis kopplat till religionsämnet men också hur lärarna använder andra ämnen som stöd vid livsfrågeundervisningen. / The purpose of this study is to highlight how teachers approach existential questions in religious education for grades 4-6 and what challenges they may encounter in their teaching. This study aims to answer the following questions’: What methods and strategies do teachers use when covering existential questions in grades 4-6? How do teachers experience teaching existential questions in religious education? To answer these questions, qualitative semi-structured interviews were conducted.The five participants are current religious education teachers in grades 4-6 at four different schools. The respondents’ age, gender, education, and teaching experience vary. The results reveal that existential questions are a challenging topic to teach. Teachers report a lack of education in this topic from university and they say that the curriculum and regulatory frameworks leave too much scope for interpretation on how this topic should be approached. Additionally, pupils’ personal experiences and the inherent difficulty in assessing existential questions pose further challenges. Several methods are presented on how teachers in the study have chosen to approach this subject. These methods are partly a component of the religious education itself but also relate to how the teachers’ use other subjects to teach about existential questions

Syftet med studien är att synliggöra hur lärare undervisar i etik inom religionskunskap samt att undersöka vilka utmaningar de upplever med etikundervisning. För att besvara studiens syfte har individuella intervjuer genomförts med fyra olika lärare som undervisar i årskurs 4 – 6 och som har behörighet att undervisa i religionskunskap. I studien har en kvalitativ metod använts och en sociokulturell teori har använts när resultatet har diskuterats.  Resultatet visar att lärare huvudsakligen använder fyra metoder när de undervisar i etik inom religionskunskap. Lärarna använder sig av fallbeskrivningar, fyra hörn-övningar, fiktiva land och etiska begrepp när de undervisar i etik inom religionskunskap. Det framkommer dock att lärarna i studien upplever att etiken mestadels behandlas i samband med värdegrundsfrågor. Lärarna menar att etik är något som genomsyrar hela skoldagen och att etiska samtal sker kontinuerligt i samband med exempelvis konflikter i klassen eller vid samtal om vad som händer i samhället. Resultatet visar även på de utmaningar som lärare upplever när de undervisar i etik. Lärarna upplever brist på tid, svårigheter med att bedöma eleverna i etik samt en osäkerhet när elever har etiska åsikter som strider mot skolans värdegrund. / The purpose of this study is to investigate how teachers choose to teach pupils about ethics in religion education and to examine what challenges they experience in their ethics teaching. Individual interviews on four different teachers who teach in primary schoolyears 4 – 6 and who has competence to teach in religious education were conducted to answer the purpose of the study. The study is qualitative, and the sociocultural theory has been used when discussing the result.  The result show that teachers mainly use four different strategies when they teach ethics in religious education. The teachers are using ethical cases, exercises with four corners, fictitious countries and ethical concepts when they are teaching about ethics. The result shows that the teachers in the study experience that ethics mostly is taught together with the core values. The teachers consider ethics to be something that permeate the entire school day and that conversations about ethics take place continuously when there for example are conflicts in the classroom or when talking about news in society. The result also shows the challenges teachers experience when teaching in ethics. They experience a lack of time, difficulties with assessment in ethics and an insecurity when pupils have ethical opinions that contradict the fundamental values in the Swedish curriculum.

Studiens syfte är att jämföra tidigare forskning med hur verksamma lärare i årskurs 4–6 i den svenska skolan anpassar sina lektioner i de samhällsorienterande ämnena för elever med autism. Studien är en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer som utgår ifrån sociokulturellt perspektiv. Det är fyra verksamma lärare som deltar i intervjuerna och berättar vilka anpassningar de använder sig av. Studiens resultat visar att alla verksamma lärares metoder för att anpassa lektionerna stämmer överens med det tidigare forskning visar vara gynnsamma anpassningar för elever med autism. Lärarna nämner svårigheter som kan uppstå när undervisning med elever med autism bedrivs. En annan svårighet som framkommer i resultatet är brist på tid och resurser. Anpassningar som lärarna delar med sig av i resultatet är visuella anpassningar, struktur och tydlighet, motivation, sociala anpassningar samt en del generella anpassningar. Studien avslutas med ett diskussionsavsnitt där studiens metod och resultat diskuteras och analyseras. / The purpose of this study is to compare previous research with how active teachers in grades 4-6 in the Swedish school adapt their lessons in the social studie subjects for students with autism. The study is a qualitative interview study with semi-structured interviews based on sociocultural perspective. Four active teachers participated in the interviews and shared the adaptions they use. The result shows that active teacher’s methods for adapting the lessons are in line with what previous research shows are favourable adaptions for students with autism. Teachers mention difficulties that can occur when teaching students with autism. Another difficulty that they mention is the lack of time and resources. Interventions that teachers share are visual adaption, structure and clarity, motivation, social adaptions and some general adaptions. The study ends with a discussion section where method and results are discussed and analysed.

Syftet med studien är att synliggöra elevers upplevelser av de enligt samtida forskning fyra mest frekventa metoderna som används i undervisningen om etik inom religionskunskap i årskurs 4–6. Metoderna syftar till att utveckla elevernas reflektion- och resonemangsförmåga. För att besvara studiens syfte har metoden didaktiskt experiment samt fokusgruppsintervju där fem elever från årskurs fem medverkat. Studien är kvalitativ och utgår ifrån den sociokulturella teorin. Resultatet visar att eleverna valde metoderna fyra-hörn och samtal som favoritmetod. Elevernas upplevelser av de andra metoderna var att metoden samtal kopplat till film var svår på grund av att klippet eleverna tittade på var kort och därmed var det svårt att hinna skapa sig en uppfattning om karaktären. Metoden etiska dilemman var uppskattad därför att eleverna föredrog att ha en händelse att relatera till och utgå ifrån. Eleverna ansåg att det både var positivt och negativt att höra varandras tankar, negativt för att man kunde luta sig tillbaka och bara hålla med men positivt för att man fick nya sätt att tänka på när man hörde sina kompisars tankar. När det kommer till elevernas upplevelser gällande vilken metod som öppnade upp för reflektion och resonemang svarade eleverna metoden etiska dilemman. / The purpose of this study is to make the pupils experiences of the four most frequent methods according to contemporary research used in the teaching of ethics in religious studies for the grades 4–6. The methods aim to develop the students’ reflection and reasoning ability. To answer the purpose of this study, the method did didactic experiment and as well as focus group interview where five pupils from grade five participated. The study is qualitative and is based on sociocultural theory. The result shows that the pupils chose the four-corner method and conversation as a favourite method. The pupils’ experiences of the other methods were that the method of conversation linked to film was difficult because the clip the students were watching was short and thus it was difficult to get an idea of the character. The ethical dilemma method was appreciated because the pupils preferred having an event to relate to and base on. The pupils felt that it was both positive and negative to hear each other’s thoughts, negative for being able to sit back and just agree but positive for being given new ways of thinking when hearing their friends’ thoughts. When it comes to the pupils experiences regarding which method opened up for reflection and reasoning, the pupils answered the method ethical dilemma.

Denna studie fokuserar på framställningen av sekulära livsåskådningar i läromaterial för gymnasieskolans kurser i religionskunskap mellan 1980 och 2015. Studiens huvudfokus ligger på hur framställningen av de sekulära livsåskådningarna i läromaterialen liknar och skiljer sig med avseende på denna tidsperiod. För att kunna göra denna studie valdes tre läroböcker från de tre senaste läroplansperioderna (1970-1994, 1994-2011 och 2011-nutid) ut. Metoden för uppsatsen är en beskrivande idéanalys där vissa mätpunkter i form av analysfrågor ställts upp för att stödja uppsatsens frågeställningar. Analysen påvisade att vissa saker i framställningen av de sekulära livsåskådningarna består, såsom framställningen av livsåskådningarna som –ismer. En skillnad man kan se i framställningen av livsåskådningarna är att det i läroböcker från efter 2011 finns en större betoning på det levda livet och fler exempel från verkligheten. Det finns också vissa skillnader mellan hur begrepp såsom sekulär, sekularism och sekularisering används i böckerna och vilka sekulära livsåskådningar som faktiskt lyfts fram i böckerna. Det finns också vissa skillnader i hur sekulär religionskritik tas upp i böckerna.

The aim of this study was (1) to examine if people raised in different Christian religious movements have experienced a tension between the movement in question and the Swedish school system, if so, (2) how this tension was perceived, and (3) whether the tension have contributed to the decision to leave the movement. The study has been conducted through semi-structured qualitative interviews with six informants from four different religious backgrounds. The theoretical approach has been to analyse the tension aspect of Rodney Starks theory of church growth. Previous research about school discourses in religious education has been the base for analysing the school practice, while research on defectors experiences have been the base of analysing the informants’ experiences. The result shows that all informants have experienced a tension between the two contexts and that this tension is a contributing factor in their choice of leaving the movement. However, it seems that the movements views of the outside world are of more importance than the tension between the movement and the Swedish school.