Syftet var att undersöka hur troende kristna som gått i psykoterapi, upplevt att de själva och terapeuten förhållit sig till gudstron. Författarna har använt en halvstrukturerad kvalitativ intervjuform för studiens genomförande. Sammanfattningsvis framkom att respondenterna inför en psykoterapi haft farhågor om att bli bemötta och tolkade i ramar som varit oförenliga med det egna seendet, men att farhågorna i de reella psykoterapierna inte besannats. Vidare framkom att respondenterna förhållit sig till sin gudstro genom att anpassa sig till terapeuternas inställning. Det betyder att om terapeuterna visat sig vara villiga att prata om tron, har respondenterna delgivit den. Har däremot terapeuterna verkat obekväma med trossamtal, har respondenterna bytt ämne. Terapeuterna har, enligt respondenterna, varit sparsmakade i att själva initiera trossamtal och haft en avvaktande, men respektfull hållning gentemot respondentens gudstro. Respondenterna uttryckte även att samtal om trons kopplingar till den psykologiska problematiken upplevs som berikande, men ansågs inte nödvändigt för framgångsrika terapier.

Många människor söker sig till religionen då de hamnar i svåra situationer eller kriser i sitt liv. Det kan ske vid både kriser som sker individuellt och kriser som berör många i ett samhälle. I denna uppsats kommer jag att inrikta mig på den individuella traumatiska krisen och försöka få en förståelse för vad det är i religionen som fungerar som meningsskapande för människan och kan hjälpa henne genom en traumatisk kris. Frågeställningen som jag försöker besvara är: hur kan religionens funktion förstås som meningsskapare utifrån psykologiska perspektiv? För att få svar på min frågeställning har jag valt att utgå från Jungs analytiska psykologi och objektsrelationsteorin.

Den mystika upplevelsen. En rollteoretisk analys av den mystika upplevelsen inom ayahuasqueira -religionerna. (The mystical experience: a role theoretical analyze of the mystic experience within ayahuasqueira-religions.)Syftet med uppsatsen är att analysera det mystika inom de religiösa traditionerna där man dricker ayahuasca. Huvudfrågan i uppsatsen är Vad är den mystika upplevelsen som individen erfar i de ayahuasqueira-religionerna? Metoden som används är en kvalitativ litteraturanalys. Det teoretiska perspektivet som hanteras i uppsatsen för att analysera den mystika upplevelsen är Hjalmar Sundéns rollteori. Sundén presenterar en kontextualistisk syn på denna upplevelse. Elementen såsom språk, tradition, disciplin och kultur spelar en viktig roll i hur man ska undersöka den mystika upplevelsen. Resultatet som uppnås med uppsatsen är att i alla dessa ayahuasqueira religioner finns referensramar och roller som kan spela en roll i hur individen erfar den mystika upplevelsen under ayahuasca sessionen. I Santo Daime och Barquinha följer ritualen delvis ett liknande mönster där element som hymner och klädsel ger tydliga riktlinjer till ritualen. Dock finns inte det mönstret i União do Vegetal. Inflytandets grad av religioner på individens upplevelse är inte lika i alla religioner. Den mystiska upplevelsen kommer till uttryck på olika sätt i dessa traditioner. Utformningen och förmedlingen av denna upplevelse visar deras syn på ayahuasca, doktriner och livsåskådning som förmedlas i ritualerna till medlemmarna.

Vid hennes barm och under hennes kjortel är en studie om två av religionspsykologins fäder och deras Mariaåskådningar – Sigmund Freud och Carl Gustav Jung. Trots en i övrigt gedigen forskning finns en kunskapslucka om deras Mariagestalt och då särskilt vad gäller Freud. Tanken i denna magisteruppsats är att genom en hermeneutisk metod fylla detta tomrum. Syftet är att utröna Mariagestaltens roll och betydelse i de religiösa dramaturgiernas dilemman. Därtill se vilka lösningar som erbjuds i Freuds och Jungs djuppsykologiska teorier. Resultatet visar att Freud utgår främst från erotikens hemvist vid modersbröstet och autoerotismen. Medan Jung fokuserar på vaginan/livmodern och andlig eros. Det finns därtill en underliggande spänning mellan ett homosexuellt (Freud) och ett heterosexuellt (Jung) tolkningsföreträde. Gemensamt för Freud och Jung är att de inte drar en skarp skiljelinje mellan himmelska, jordiska och psykiska fenomen. I bådas religiösa dramaturgier är Gud en fadersrepresentation och en förövare. Han kommer antingen som en yttre infiltratör (Freud) eller är en inre glömskans sabotör (Jung). Genom årtusenden har Gudinnan hotats av jordiska erövrare (enligt Freud) eller glömts bort av Gud, samhället och den protestantiske mannen (enligt Jung). Hon återuppstår emellertid alltid i en ny skepnad. Och det är Maria. Hon får rollen som en sammanbindande kraft och tillskrivs att ha allt det som Gud saknar.

Vad hände med leopardens döttrar? En kulturpsykologisk analys av kvinnorollen inom Bénin och Togos Vodoukult. (What happened to the daughters of the Leopard? A cultural psychological analysis of the role of women in Bénin and Togo´s Vodoucult). Syftet med studien var att öka förståelsen för hur Vodoukulten kan bidra till hur kvinnorollen uttrycks och manifesteras. Det uppnåddes genom kvinnornas och andra utövares berättelser, samt iakttagelser av hur rollen uttrycktes i kulten och om det bidrog till eller frigjorde kvinnorna från etablerade könsroller. Studien utgick från Kvale & Brinkmanns intervjumetodik. Intervjuerna med informanterna och observationerna var viktiga för förståelsen av hur kulturen formade deltagarnas uppfattning om sig själv, samhället och religionen. Undersökningen utgick från Belzens tolkning av kulturpsykologi, Bourdieus teori om habitus, samt Lacans symbolic order. Studien tar också upp genus som Sky definierar den. Slutsatsen blev att kvinnor bidrar till formandet av sin roll inom Vodoun och att Vodoun är rigid när det kommer till könsroller.

Syftet med studien är att undersöka unga vuxnas förhållande till och sökande efter religion och andlighet i en postmodern europeisk kontext, där kommuniteten Taizé, belägen i Frankrike, tjänar som exempel på ett fenomen. Ett fenomen av andlighet och religion i en postmodern och sekulariserad samtid, vilka tillsynes är väsensskilda. Med hjälp av en fältstudie i Taizé samlades empiri in för att kunna svara på frågorna vad besökare där söker efter, vad som driver dem dit och hur detta är förenligt med deras vardag. Genom kvalitativa intervjuer med sju personer samlades deras berättelser in, och tolkades och analyserades influerade av en narrativ analysmetod. En metodisk ansats vald för att kunna komma åt den personliga upplevelsen och erfarenheten, ett ovanligt perspektiv inom fältet. Genom postmoderna och religionspsykologiska teoretiska perspektiv samt tidigare forskning kring pilgrimsresor, religion och sekularisering i Europa och ungdomars syn på religion i Sverige, förankrades, kontextualiserades och genomlystes de personliga berättelserna. Resultaten visar på en komplex relation mellan sekularisering, postmodernitet och religion – ej uteslutande varandra, utan istället formande nya sätt att tro och utöva religion eller spiritualitet. Studien visar också att det bland informanterna finns ett stort behov av vägledning, trygghet, reflektion samt en plats att mötas och diskutera stora livsfrågor, något som ej premieras i en postmodern kontext och som de saknar i sina dagliga liv.

Själavård eller terapi? - En religionspsykologisk studie av en själavårds och samtalsmottagning i Svenska kyrkan Pastoral Care or Therapy? - A Religious Psychological Study of a Pastoral Care and Conversation Clinic in the Swedish Church The purpose of this thesis is to increase knowledge about how staff work in a pastoral care and call reception (called the conversation clinic) under the auspices of the Church of Sweden. The empirical material consists of five informants who in one way or another are employed by the parish conversation clinic. This study is carried out as a qualitative study, where the research questions posed problematize how employees work based on psychotherapeutic/therapeutic knowledge and a pastoral care perspective, how the conversation clinic receives people's existential and spiritual needs and how any differences and similarities are expressed between pastoral care and therapy at the conversation clinic. The methodological and theoretical perspective clarifies what characterizes qualitative studies by applying Sharan B Merriam's (1994) case study method. To handle the empirical material Kirsti Malterud's Qualitative Methods in Medical Research (2014) is used. In summary, it can be said that the answers to the first research question is that the conversation clinic is based on a client perspective. The result of the second research question is summed up by the fact that the conversation clinic care about people's existential health and spiritual needs by that fact that the clients always being welcome to the conversation clinic regardless of religious affiliation or outlook on life, regardless of conversations in pastoral care or therapy. The results of the third research question show that the reception works in an intersection between pastoral care and therapy, where the economic factor and record keeping are two clear markers between either pastoral care or therapeutic treatment. Summary conclusions are that the conversation clinic works with a human care and treatment holistic perspective that offers both pastoral care based on theology and various secular therapeutic, psychiatric and psychological theories and models.

The Church of Sweden often states that children have a special position in the church, and this statement is the basis of this essay. This essay evaluates the special position that children is said to have in the church and what role children’s religious and cognitive understanding have in this special position. The purpose of this essay is to analyze the Church of Sweden’s knowledge of children's cognition and how they apply this knowledge in their work with children. To analyze this special position I use material created by the Church of Sweden, such as propositions for the church meeting, episcopal letter, statements and other publications made by the Church of Sweden. This essay looks at how the church is run on a national level, and on the level of the diocesans and the parishes. The data collected on how the Church of Sweden runs its operation regarding their education of children are then analyzed based on theories from the Psychology of Religion. These theories are from Jean Piaget, Ronald Goldman, David Elkind, James W. Fowler and Justin L. Barrett. This essay also examines the ages of children that the different parishes in Umeå uses to select when children should receive their first children’s bible, and how different theories on cognitive development relate to these ages. There is an awareness, within the Church of Sweden, of how theories and methods from the psychology of religion can help with the teaching of Christian faith. To date, there has been a lot of talk and wishes from the Church of Sweden to make the change needed to provide better education to children in regards to their cognitive understanding, but the implementation of this change has so far been moving slowly.

In this essay I discuss the occurrence of religious experiences from a psychological- and constructionist point of view. To be more precise I am interested in the presence of God. Why some people experience Gos as present, while he is deemed absent and irrelevant according to others. In search of an answer I have turned toward Tanya Luhrmanns research regarding the upkeep of ones ”faith frame” as well as the importance of religious narratives. Based upon my own compilation of previous research studies, tied to a theoretical analysis of Alices religious experience, I have found that we are all able to (1) experience narrative transportation, (2) absorb the content of religious narratives, and (3) live in alignment with our personal paracosm. These three are accomplished through a variety of cognitive-, psychological- and narrative mechanisms. And as so I put forth and advance the following proposition. Perhaps our experiences of Gods presence, including Alices, can be understood as the result of our human ability to live our lives in stories. While our experiences of Gods absence and irrelevance can be viewed through its complexities

Trots att många människor rapporterar om god allmän hälsa och positivt psykiskt välbefinnande söker allt fler psykiatrisk vård för utmattningar så som ångest, stress och sömnsvårigheter i Sverige. Uppsatsen utforskar möjligheterna att kombinera Pehr Granqvists anknytningsteori och Carl Gustav Jungs analytiska psykologi för att belysa vad som ligger till grund för hur religionen kan vara ett verktyg i hanteringen av kriser.  Resultaten visat på att människor är komplexa och att trygghet är en viktig komponent i hanteringen av kritiska situationer, även hur delaktighet i olika sammanhang kan bidra till meningsskapande.