Spelling suggestions: "subject:"reviderade läroplanen"" "subject:"revidering läroplanen""
1 |
Att hitta glöd är viktigt för förskolans kvalité : Fokus på olika yrkeskategoriers roll och syn på den reviderade läroplanenBengtsson, Rosita, Guldbrand, Helena January 2011 (has links)
Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om den reviderade läroplanen skulle kunna få konsekvenser i förskolans verksamhet för barnskötare, förskollärare samt rektorer. Vi ville även ta reda på om den reviderade läroplanen skulle kunna bli kvalitetshöjande för verksamheten. Som metod valde vi att använda kvalitativa intervjuer där vi fick möjlighet att ta del av informanternas egna tankar. Det empiriska materialet tillsammans med litteraturstudier har gett underlag för analys och diskussion. Resultatet visade att informanterna tog emot den reviderade läroplanen som ett stöd i sitt arbete. Med den reviderade läroplanen såg informanterna en förändring av sin yrkesroll. Ord som ansvar, tydlighet samt möjlighet lyfts fram kontinuerligt under intervjuerna. En förhoppning finns att det ska ske en kvalitetshöjning i förskolans verksamhet.
|
2 |
Barnskötare i fokus : upplevelser av yrkesrollen i förskolanLanesjö, Sara January 2013 (has links)
I föreliggande examensarbete har semistrukturerade intervjuer med fyra barnskötare genomförts. Syftet med undersökningen var att undersöka barnskötares upplevelse av sin yrkesroll i förskolan, i och med den reviderade läroplanen. Förskolans läroplan, Lpfö-98, reviderades 2010 och det har skapat flera förändringar inom förskolans verksamhet. Förskolan lyder numera under skollagen och i läroplanen förtydligas förskollärarnas ansvar i riktlinjerna. Även arbetslagets, där barnskötarna ingår, ansvar förtydligas. Barnskötarnas ansvar beskrivs däremot inte närmare än så. Barnskötarens roll kan i och med det upplevas som otydlig då yrkesrollen inte har tydligt ansvar i styrdokumenten. Resultatet presenteras i fem temaområden vilka är: Ökade krav medför kravfylld roll, Ändrat fokus från omsorg till lärprocesser, Arbetsfördelning, ledarskap och graden av delaktighet, Olika förutsättningar samt Läroplanen som hjälpmedel. I resultatet kommer det fram att upplevelserna av yrkesrollen skiljer sig åt mellan respondenterna. Det framkommer både upplevelser av yrkesrollen som mindre värd och som mer betydelsefull än tidigare, vilket skapar diskussion kring vad som skapar dessa upplevelser. Respondenterna framhåller att personlighet är en viktig del för känslan av delaktighet. I och med att förskollärarna enligt den reviderade läroplanen har ett tydligare ansvar så är delaktighet en viktig faktor i arbetslaget på förskolan. Slutsatsen är att undersökningens resultat kan användas i arbetet på förskolan genom att skapa en medvetenhet om yrkesrollernas skillnader men även om de likheter som finns. Det för att ta vara på alla pedagogers kompetens och för att kunna uppnå ökad kvalitet.
|
3 |
Språkutvecklande arbete på förskolan : i relation till reviderad läroplan (1998;2010) / Work regarding speech-development : at preeschool in relation to the revised curriculum (1998;2010)Staf, Katrin, Utterberg, Tina January 2014 (has links)
Syftet med den här studien är att undersöka förskollärares kunskap, synsätt, erfarenhet och vilket arbetssätt det genererar i arbetet med alla barns språkutveckling efter förskolans reviderade läroplans införande (1998; 2010) gällande det förtydligade målet språk och kommunikation samt hur begreppet undervisning tolkas. För att få en förståelse för förskolan och det förändrade uppdraget beskrivs förskolan ur ett historiskt perspektiv till nutid. Förskolan har en tradition av ett görande men vi funderar kring på vilket sätt det görs och om det förändrats gällande alla barns språkutveckling och vissa barns språksvårigheter i och med att förskolan fått förtydligade mål, där ett av målen gäller språk och kommunikation. Studien vilar på en hermeneutisk forskningsansats och är genomförd som en kvalitativ studie med intervjuer av åtta yrkesverksamma förskollärare i en kommun. Följande frågeställningar har bearbetats i studien: Vilket arbetssätt använder sig förskollärare av i förskolan för att möta alla barns språkutveckling? Vilken kunskap har förskollärare om barns generella språkutveckling? Vilken erfarenhet har förskollärare om vilka faktorer som kan påverka att ett barn kan få språksvårigheter? Vilket synsätt har förskollärare om barns generella språkutveckling? Hur tolkar förskollärare begreppet undervisning? Resultatet visar att den viktigaste språkutvecklande faktorn i den här studien är vikten av att prata med barnen, det dagliga samtalet, att benämna, uppmuntra förtydliga och bekräfta.
|
4 |
Från barnomsorg till undervisning för barn : Förskolan i förändringÖhling, Rose-Mari January 2010 (has links)
Mitt syfte med detta examensarbete var att ta reda på vilka pedagogiska krav som ställs i och med den under året 2010 reviderade läroplanen för förskolan. Jag ville också ge en historisk tillbakablick på förskolans föregående styrdokument. Min huvudsakliga metod för att genomföra detta arbete har varit att genom textanalys jämföra den gällande läroplanen för förskolan, Lpfö 98, med den reviderade upplagan av Lpfö 98 (Lpfö 98 reviderad 2010). Jag har fokuserat på de förändringar i den reviderade läroplanen som förväntas ge pedagogiska konsekvenser, samt berör förskollärares uttryckliga ansvar. Min undersökning visade att de pedagogiska målen i förskolan var mer detaljerade och delvis omformulerade i den reviderade läroplanen. Undersökningen visade också att förskollärare har fått ett uttalat ansvar i läroplanens samtliga kapitelavsnitt, undantaget ett kompletterande avsnitt gällande förskolechefens ansvar.
|
5 |
Undervisning i förskolan : En studie om uppfattningar av undervisning uttryckta av förskolans lärare. / Teaching in preschool : A study about perceptions of teaching expressed by preschool teachers.Carlén, Janina January 2020 (has links)
Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur lärare i förskolan uppfattar undervisningsbegreppet i förskolans kontext. Studien syftar även till att undersöka hur lärare ser på sin egen roll i undervisningen samt om lärarna uppfattar att begreppet undervisning kan bidra till förskolans utveckling. Studiens empiriska underlag bygger på semistrukturerade intervjuer med nio verksamma lärare i förskolan. En bearbetning av det empiriska underlaget har utförts med hjälp av kontextuell analys, där helhet och delar tolkats och givits en mening i sitt särskilda sammanhang. Analysen har genererat ett antal kategorier som visar en variation av uppfattningar av begreppet undervisning. Några kategorier som framträder är undervisning som systematik, undervisning som stöd samt undervisning som socialisation. Utvecklinspedagogiken utgör studiens teoretiska ramverk, där begrepp som variation, riktadhet och lärandeobjekt använts för att förstå och tolka det empiriska materialet. Resultaten i denna studie visar på att lärares uppfattningar av undervisningsbegreppet varierar. Lärarna uppfattar att undervisning i förskolan handlar om de förutsättningar som de skapar för att möjliggöra lärande, detta görs genom att lärarna fokuserar på ett innehåll, skapar en lärmiljö och ger barnen både utmaningar och stöd. Studien visar att lärare i förskolan har en positiv inställning till undervisning men att de är obekväma med att använda begreppet själva. En av studiens slutsatser är att lärare i för skolan behöver vara delaktiga i att definiera undervisningsbegreppet i förskolan och ge det en innebörd de kan stå för.
|
6 |
Naturvetenskap i förskolans läroplan : En studie om förskollärares uppfattningar om naturvetenskap i den reviderade läroplanen för förskolan. / Science in the curriculum for preschool : A study about preschool teachers perception on science in the revised curriculum for preschoolAndersson, Maja January 2014 (has links)
Förskolans läroplan reviderades 2010. I uppdateringen och utvecklingen av läroplanen är det bland annat naturvetenskapen som fått nya och kompletterade strävansmål. Det har kommit fram att intresse och kunskaper saknas hos majoriteten av eleverna senare i skolgången och allt färre söker till naturvetenskapliga program efter grundskolan. Förskolans personal har ett ansvar för att få in detta i arbetet och ledningen ett ansvar för att personalen har den kunskap och det stöd de behöver för att det ska vara möjligt. Denna studie syftar till att undersöka hur revideringen av läroplanen påverkat arbetet med naturvetenskap i förskolan. Vidare undersöks vilket stöd de haft i arbetet med Läroplanen samt om de själva upplever sig besitta en tillräcklig ämneskunskap för att följa dessa strävansmål till fullo. För att besvara studiens syfte och dess frågeställningar är en kvalitativ metod i form intervjuer använd. Nio intervjuer har utförts varav sex med förskollärare och tre med förskolechefer. Resultatet visar att personalen inte fullt ut har vetskap om läroplanens mål eller vad naturvetenskap är och kan vara i förskolan. Vidare framkommer att personalen fått varierande stöd i implementeringen av den reviderade Läroplanen vilket kan ha påverkat deras intresse för och kunskap om samt deras arbete med naturvetenskap och dess tillkomna strävansmål. För att utveckla arbetet med naturvetenskap i förskolan och ge det samma utrymme som övriga delar i läroplanen behövs vidareutbildning och mer stöd från ledningen. / The Swedish curriculum for preschool were revised in 2010. In the updated and developed version of the curriculum science has been given greater emphasis with new and improved course objectives. One reason for the revision was the decline in interest for science later in life and the drop in number of students who pursue a higher education in science. The preschool teachers now have the responsibility to include the subject in the daily routine. Thus, the management must see to that the teaching staff possesses the skillset necessary to complete the task at hand. The purpose of this study is to investigate which impact the revised curriculum has had regarding science in preschool. Further, the aim is to investigate what kind of support the teachers have had with the curriculum and if they, themselves, consider their skillset to be adequate to fulfill the course objectives. To answer the questions posed, a qualitative interview method was used. Nine interviews were conducted out of which six with preschool teachers and three with preschool managers. The results indicate that the teaching staff does not fully comprehend the curriculum or how to use it in regard to science and the use of science in the preschools. The study has also shown that the lack of support during the implementation of the revised curriculum may potentially have had a negative effect on the will and skillset of the teaching staff thus hampering the work with the course objectives. To be able to give science an equal part in the curriculum as other subjects and to expand the work with science in the preschools further education of the teaching staff is needed, as well as more support from the management.
|
7 |
Kunskapkskravens påverkan på elevers motivation : Lärares syn på hur förändringar i kursplanen kommer påverka eleverna i och med införandet av Lgr22 / The impact of knowledge requirements on students ́ motivation : Teachers' views on how the changes in the syllabus will affect the students with the introduction of Lgr22Janson, Matilda January 2022 (has links)
No description available.
|
8 |
Att tolka styrdokument - en fråga om utbildning och yrkesroll? En studie i hur sex pedagoger resonerar kring förändringarna i läroplanen för förskolan, Lpfö98/10Hansen, Helén, Andersson, Kerstin January 2011 (has links)
I samband med att förskolan blev en del av skollagen gjordes en revidering av Lpfö98. Förändringar och förtydliganden i Lpfö98/10 är grunden till vår studie. Vårt syfte var att synliggöra pedagogers resonemang kring Lpfö98/10 samt huruvida yrkesrollen har en del i förståelsen av läroplanen. Studien grundar sig på forskning kring styrdokument och intervjuer gjorda på pedagoger i förskolan. I resultatet framkom det bland annat att läroplanen har blivit tydligare men att ansvarsbegreppet kan tolkas på olika sätt. En av de viktiga slutsatserna var att de olika tolkningarna ständigt bör diskuteras i arbetslagen för att ett gott samarbete ska råda.
|
9 |
Digitala verktyg och kompetensutveckling i matematikundervisning : En kvalitativ studie om lågstadielärares användning av digitala verktyg och deras uppfattningar om kompetensutveckling i förhållande till den reviderade kursplanen i matematik / Digital tools and professional development in mathematics education : A qualitative study of the use of digital tools in teaching mathematics, and teachers' professional development in relation to the revised syllabus in mathematicsBrottsjö, Sofia January 2018 (has links)
Vårt samhälle är i ständig förändring. I början av förra århundradet var det industrialiseringen som stod för den stora förändringen, idag är det digitaliseringen. Som ett led till ökad digitalisering i skolan har läroplanernarevideratsför att förtydliga skolans uppdrag i att stärka elevers digitala kompetens. Syftet med denna studien var att undersöka hur lågstadielärare använder sig av digitala verktyg idag, samt vilka uppfattningar som finns om behov av kompetensutveckling för att undervisa utifrån den reviderade läroplanen. För att besvara studiens syfte har kvalitativa intervjuer genomförts, med tio lågstadielärare från tre skolor. Resultatet visar att samtliga lärare idag använder sig av digitala verktyg i matematikundervisningen och att de främst använder digitala verktyg för att variera undervisningen och öka elevers motivation. Vidare visar resultatet att frekventa användningsområdena för digitala verktyg i matematikundervisningen är vid digitala genomgångar, vid färdighetsträning, och för individanpassning. Trots att alla lärare idag använder digitala verktyg visar resultatet att det bland flertalet lärare finns en osäkerhet och ett kompetensutvecklingsbehov, för att känna säkerhet i att undervisa utifrån den reviderade kursplanen i matematik. Resultatet visar även att behov av kompetensutveckling och intresse för digital teknik har ett samband. / Our society is constantly changing. At the beginning of the last century there was industrialization that accounted for the great change, today it is digitization. As part of increased digitalization in schools, the curriculum has been revised to clarify the school's mission in strengthening students' digital skills. The purpose of this study was to investigate how teachers use digital tools today in mathematics education and what perceptions exist about the need for skills development to teach, based on the revised curriculum. In order to answer the purpose of the study, qualitative interviews have been conducted, with ten teachers from three schools. The result shows that all teachers today use digital tools in mathematics teaching and that they mainly use digital tools to vary teaching and increase student motivation. Furthermore, the result shows that the most common areas of use for digital tools in mathematics education are at digital reviews, for skills training, for deepening and for personalization. Although all teachers today use digital tools, the result shows that among the majority of teachers there is an uncertainty and skills development need, to feel safe in teaching based on the revised curriculum. The result also shows that digital skills and interest in digital technology seem to have a strong connection.
|
Page generated in 0.0758 seconds