Denna C-uppsats i sociologi studerar hur anställda i restaurangbranschen upplever den rådande alkoholkulturen och dess eventuella konsekvenser. En studie gjord av STAD 2008/2009 rapporterade att en övervägande del av de anställda inom restaurangbranschen har problematiska eller åtminstone riskfyllda alkoholvanor. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur individerna som själva arbetar inom branschen förhåller sig till alkohol. Studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som metod där fem anställda inom branschen har intervjuats om sina upplevelser med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Vi tog reda på hur de anställdas syn och attityder ser ut i förhållande till alkohol inom restaurangbranschen samt om de upplevde någon form av konsekvens för de som har en avvikande syn. Resultatet visar att samtliga fem respondenter har relativt liknande upplevelser. De upplever att alkoholkonsumtionen minskat på arbetsplatsen de senaste tio åren, men att det i viss mån fortfarande finns problem att ta tag i, speciellt inom vissa grupper. Vi har dragit slutsatsen att det finns en del problematik kring alkohol och att de som inte passar in hamnar utanför eller väljer att byta arbetsplats. Men att denna konsekvens inte upplevs som ett problem hos respondenterna då de själva befinner sig i kulturen och att de delar de normer som ter sig som det "normala". Men också att det överlag verkar vara en positiv förändring i rullning, det blir bättre genom att man fokuserar mer på yrket och inte på att konsumera alkohol.

Background: Multiple myeloma is a malignant incurable cancer disease associated with severe chronic pain. The nurse has several important roles in the management of patients with multiple myeloma. This study focuses on nurse´s roles including the caring of pain relief. Aim: The aim of this study was to elucidate the nurse’s role in giving care to patients with multiple myeloma and associated chronic pain. Method: This literature study was based on scientific articles. Results: The nurse is in a key position to facilitate ongoing adequate pain and psychosocial assessment of patients with multiple myeloma. The study presents ways of relieving pain and suffering via different ways of caring management. Five themes emerged: communication, support, distraction, information and education, pain assessment and evaluation. The nurse´s roles are acknowledged, and associated ethical dilemmas are presented. Knowledge about how to decrease pain and suffering by non-pharmacological means, improves the nurse´s possibility to manage difficult situations in patients with incurable cancer.

Barn till missbrukare sägs ha olika överlevnadsstrategier för att klara sin svåra situation. Det är viktigt att den roll som barnet utvecklat för att överleva inte permanentas och att barnet får hjälp att hitta andra vägar att lösa sin svåra situation på. Att ha förståelse och kunskap om hur det är att vara barn i en familj där någon av föräldrarna sitter fast i ett alkoholmissbruk är en nödvändig förutsättning för att arbeta professionellt med barn till alkoholister. Syftet med denna uppsats är att göra en kartläggning av barnens beteendemönster och de faktorer som kan påverka dessa i missbruksfamiljer. Denna studie är en kvantitativ enkätstudie där den huvudsakliga undersökningspopulationen bestått av föräldrar till barn som har missbruksproblem i sin närhet. Det finns gruppverksamheter för barn och ungdomar som har missbrukande föräldrar och genom kontakter med ett flertal av dessa verksamheter har enkäterna nått fram till undersökningspersonerna. De har frivilligt tagit emot enkäter och anonymt svarat på frågor om sina barn. De gruppansvariga samlade in de ifyllda enkäterna och återsände dem till Mittuniversitetet. Enkäterna sammanställdes sedan med tidigare forskning kring överlevnadsstrategier och roller som grund. Skalor konstruerades för att mäta beteendemönster. Med hjälp av dessa gjordes en uppdelning i grupperna hjälten, rebellen, tapetblomman, clownen och kelgrisen, efter hur barnen motsvarar de klassiskt beskrivna rollerna. Försök gjordes att förklara barnens beteenden utifrån familjens och barnets situation. Variansanalysen som gjordes visade att de beskrivna rollerna inte förklarades av några av de undersökta variablerna, alltså inte heller av missbruket eller andra stressfaktorer såsom negativt familjeklimat eller externa konflikter. Analysen ger alltså dåligt stöd för att rollerna till påtaglig del kan förklaras utifrån familjeproblemen.

Inom sjukvården är det vanligt att chefer har samma yrke som sina medarbetare och att de dessutom är verksamma inom professionen samtidigt med sitt chefsuppdrag. Denna kvalitativa intervjustudie har undersökt hur klinikchefer och avdelningschefer inom svensk sjukvård upplever att dubbla roller påverkar ledarskapet och om de är uppgifts- eller relationsinriktade i sin ledarstil. Båda kategorierna tycker att det är en fördel att ha samma yrkeskompetens och klinikcheferna uttrycker att det ger pondus åt besluten. Klinikcheferna upplever att de arbetar för mycket och att det är höga krav på positionen. Ledarstilen skiljer sig inte markant mellan grupperna ändå förefaller klinikchefernas stil att väga mer åt det uppgiftsorienterade hållet. Dubbla roller upplevs påverka tillgängligheten i chefskapet, vilket minskar medarbetarkontakten. / In Swedish healthcare it’s common that managers have the same professional background as their employees. Furthermore most managers still practice their medical profession. This qualitative study has examined how managers of clinics and departments experience that dual roles affect the leadership and if they are result- or relation oriented in their leadership style. Both categories think that it’s an advantage to have the same professional background. The clinical managers express that it gives them authority, but that the demands and the workload are too high. The leadership style doesn’t differ much between the groups, still the clinical managers interpret themselves as more result oriented. Dual roles affect the availability of the leadership, which reduces the contact with the employees.

Depression, stress och utbrändhet är idag de vanligaste sjukskrivningsorsakerna. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer som drabbats av utbrändhet ser på fenomenet och hur det påverkar deras liv utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Deltagarna i studien var tre kvinnor och tre män från olika yrkesgrupper. Resultatet har tolkats med den hermeneutiska metoden och visar att utbrändhet handlar om långvarig psykisk ohälsa som orsakats av att respondenterna inte klarar av att leva upp till de identiteter som de har skapat i interaktionen med andra. Det verkar som om omgivningen hade en annan syn på psykisk ohälsa än vad respondenterna hade vilket fick konsekvenser. Respondenterna upplevde skam och uppfattade omgivningen som oförstående. Omgivningen verkade se utbrända som passiva medan dessa personer ville se sig som aktiva och kunna vara med och påverka sin situation. Genom att respondenterna inte accepterade omgivningens syn på utbrändhet så fick de heller inte den hjälp som de behövde.

For today's young adults, the experience of being in the age period 18-30 years is, compared with previous generations, quite different. There is more room for exploring and experimenting when lifestyles and life-choices are no longer predetermined, and most things are possible for today's young people. The object of this thesis is to examine young people\2019s experiences in the transition from youth to adulthood and to illuminate those experiences and difficulties that take place during this period. In the study, qualitative interviews were used in four focus groups, divided up in two age categories. The results reveal that the feeling of being an adult arises in the latter part of the period, and that variations between individuals are readily apparent. Creating new and changing old roles, and in particular the adoption of occupational and family roles, are most noticeable during this period. This means that the period in many cases is experienced as confusing and stressful, as responsibility must be taken for the multitude of choices, and change that are made.

No description available.

Syftet med detta arbete är att studera det sociala samspelet i barngrupper. Eftersom det talas så mycket om social kompetens idag vill jag dels få det begreppet förklarat samt se hur det ser ut bland barn. Jag har tittat på hur barnen förhåller sig till varandra, om de visar hänsyn, lyssnar på varandra och visar varandra respekt. Arbetet innehåller en jämförelse mellan en klass som ofta jobbar i grupp och en klass som nästan aldrig jobbar i grupp. Jag ser på hur deras sätt att samarbeta skiljer sig åt. I alla grupper finns mer eller mindre tydliga roller och jag har även tittat på dessa och hur de fördelar sig i grupperna. Slutligen har jag även pratat med de olika lärarna och fått deras uppfattning av gruppers betydelse och hur de använder sig av grupper i sin klass. Det jag kommit fram till är att elever som jobbar ofta i grupp är bättre på att lyssna på varandra, visa hänsyn och föra givande diskussioner än elever som sällan jobbar i grupp, även de roller jag funnit i grupperna har skilt sig åt mellan de olika klasserna.

ABSTRACT     I den här uppsatsen ville jag visa hur kryssningspassagerarnas beteende kan beskrivas med hjälp av karnevaleska teorier i reality-programmet ”Färjans” sista säsong. Syftet var att visa hur det finns andra sätt att analysera serien på än enbart med hjälp av medieteoretiker som är kritiska till genre reality-tv som sådan. Jag har velat visa passagerarnas handlingsutrymme i programmet och beskriva hur deras handlingar ombord på båten kan ses som karnevaleska. Jag utgick från antropologiska teorier om karnevalen och det karnevaleska med hjälp av främst Victor Turner och Roberto DaMatta. Genom att beskriva kryssningen som en liminal fas och kryssningspassagerarna som ett communitas kunde jag visa hur människor beter sig i detta begränsade fysiska utrymme som båten utgör.  Resultatet visar att människor är ombord på båten av samma anledning om än uttrycksformerna kan skifta. I ”Färjan” ser tittarna människor ge sina känslor fritt spelrum. Jag beskriver därför båten som en slags social ventil för handlingar och känslor som inte kan uttryckas på land i vardagens sociala miljö.   Nyckelbegrepp: karneval, det karnevaleska, framställning, autonomi, sociala roller, kollektiv gemenskap

No description available.