Tidigare forskning av sångens dominans i musiklektionernas innehåll samt bristande forskning i metodik gällande klassundervisning i sång för årskurs 7-9 bidrog, tillsammans med egna erfarenheter av en sångundervisning som kommer i skymundan för annat lektionsinnehåll samt upplevelser av en ovilja och okunskap både från lärare och från elever att sjunga, till denna uppsats tillkomst. Med den kvalitativa forskningsintervjun som metod har intervjuer genomförts med 7 musiklärare i årskurs 7-9 i Uppsala kommun med syftet att ta del av tankar och erfarenheter kring arbetet med sångundervisning. Med strävan efter att utföra intervjuerna som samtal och med ett antal intervjufrågor som grund har lärarna fått berätta om sitt arbete med sång som lektionsinnehåll i musikämnet i klassundervisning för elever i årskurs 7-9. En tydlig tendens i de olika utsagorna är upplevelsen av sång som ett svårt ämne att undervisa i och att få eleverna engagerade i. Det vanligaste undervisningssättet är enligt lärarna att sjunga i samband med instrumentalspel. Några av lärarna uttrycker att det är lättare att ”lura” eleverna till att sjunga då sången inte står i fokus av lektionsinnehållet. När lärarna ombeds uppskatta hur stor del av undervisningsinnehållet som ägnas åt sång uppger majoriteten av lärarna ett procenttal kring 20 %. Två av lärarna uppger att de ägnar mer tid åt sång än åt instrumentalspel, hos de andra fem ägnas dubbelt så mycket tid eller mer åt instrumentalspel än åt sång. Majoriteten av lärarna uttrycker en önskan om att kunna arbeta mer med sång i musikundervisningen men säger sig begränsas av faktorer såsom tidsbegränsning, musikämnets många moment och stora innehåll i kursplanen, elevernas ointresse samt sångens allt mindre roll i hela samhället.

No description available.

Abstract  Mia Persson: Nu ska vi sjunga – en kvalitativ intervjustudie av musiklärares arbete med sångundervisning i årskurs 7-9. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap. Examensarbete 15 hp, 2010.  Tidigare  forskning  av  sångens  dominans  i  musiklektionernas  innehåll  samt  bristande forskning i metodik gällande klassundervisning i sång för årskurs 7-9 bidrog, tillsammans med egna erfarenheter av en sångundervisning som kommer i skymundan för annat lektionsinnehåll samt upplevelser av en ovilja och okunskap både från lärare och från elever att sjunga, till denna uppsats tillkomst.  Med den kvalitativa forskningsintervjun som metod har intervjuer genomförts med 7 musiklärare i årskurs 7-9 i Uppsala kommun med syftet att ta del av tankar och erfarenheter kring arbetet med sångundervisning. Med strävan efter att utföra intervjuerna som samtal och med ett antal intervjufrågor som grund har lärarna fått berätta om sitt arbete med sång som lektionsinnehåll i musikämnet i klassundervisning för elever i årskurs 7-9.  En tydlig tendens i de olika utsagorna är upplevelsen av sång som ett svårt ämne att undervisa i och att få eleverna engagerade i. Det vanligaste undervisningssättet är enligt lärarna att sjunga i samband med instrumentalspel. Några av lärarna uttrycker att det är lättare att ”lura” eleverna till att sjunga då sången inte står i fokus av lektionsinnehållet. När lärarna ombeds uppskatta hur stor del av undervisningsinnehållet som ägnas åt sång uppger majoriteten av lärarna ett procenttal kring 20 %. Två av lärarna uppger att de ägnar mer tid åt sång än åt instrumentalspel, hos de andra fem ägnas dubbelt så mycket tid eller mer åt instrumentalspel än åt sång. Majoriteten av lärarna uttrycker en önskan om att kunna arbeta mer med sång i musikundervisningen  men  säger  sig  begränsas  av  faktorer  såsom  tidsbegränsning, musikämnets  många  moment  och  stora  innehåll  i  kursplanen,  elevernas  ointresse  samt sångens allt mindre roll i hela samhället. Nyckelord: Sång, sångundervisning, musikundervisning, lektionsinnehåll, sångmetodik.

In this study, descriptions of three singing students' experiences of grading in the courses Instrument eller sång 1 and 2 at the high school are examined and presented. This based on a hermeneutic analysis process of singing students' discussions in a focus group interview about the phenomena around grading. The hermeneutic circle, together with interpretation, has formed the basis for the work that has produced the results of the study. Aspects such as prerequisites, needs and fairness and unfairness in grading are the focus of the results, where the students' experiences of what is perceived to weigh heavily in grading are also revealed. The justice perspective is given a lot of space in the study and appears in connection with aspects such as favouritism, impartiality and equal treatment. Overall, the results show that the teacher's approach is of great importance for the students' experiences of grading in Instrument eller sång. How the teacher works with arrangements, assignments and feedback plays a role in how the students experience their existence around grading. Much also turns out to revolve around the concert contexts and its’ great importance for the students based on their experiences that it weighs particularly heavily in a grading. This perception contributes to a number of dilemmas that are linked back to the students' thoughts about unfairness in grading where, among other things, it is about favouritism, being placed in boxes and having different opportunities to learn and demonstrate their knowledge.

Syftet med studien är att utforma och pröva metoder för sångundervisning i grupp på ett sätt som lämnar utrymme för individuella röstkvaliteter inom genrer i populärmusik. Studiens frågeställningar är (1) Vilka utmaningar och möjligheter kan gruppundervisning i sång medföra? och (2) Hur kan sångpedagogen arbeta med gruppundervisning och samtidigt främja den individuella utvecklingen av rösten? Studien genomfördes med tre deltagare under första tillfället och två deltagare under det andra tillfället som avslutades med en gruppintervju. Vid det första tillfället prioriteras trygghet, lekar och improvisation. Under det andra tillfället undersöks röstteknik, mer specifikt att skapa och använda skarven som bildas vid ett snabbtbyte från bröströst till huvudklang. I resultatet framgår att trygghet är en viktig del för att gruppundervisning ska verka gynnsam. Vidare visar resultatet på många möjligheter, såsom tidseffektivitet och individuell utveckling genom andra. Men också utmaningar, bland annat prestation och jämförelse.

Syftet med detta arbete är att utforma, pröva och utvärdera ett arbetssätt för textanalys och tolkning av text i sångundervisning inom populärmusikaliska genrer. Utvecklandet av arbetssättet tar utgångspunkt i två olika sångpedagogers syn på hur arbetet med text ska genomföras. Undersökningen har genomförts med två deltagare som deltar på två sånglektioner och i en intervju, vilka har dokumenterats med videoinspelning. Resultatet indikerar att arbeta med textanalys i sångundervisning kan leda till ett mer närvarande och nyanserat uttryck hos sångeleven, och i samma veva att även tekniska detaljer i sången kan komma av sig självt på köpet. Dessutom kan fokuset på texten leda till att sångeleven får nya perspektiv på sig själv som sångare och genom det befrias från en del prestationskrav kopplat till sångteknik. Samtidigt kan analysarbetet uppfattas som att fokus blir mer på att förstå, och realisera vad textförfattaren vill säga snarare än på sångarens egen intention med texten. Detta strider till viss del mot idealet inom populärmusikaliska genrer där sångaren förväntas vara mer fri och personlig i sin tolkningav texten. Konkreta verktyg som underlättar arbetet med tolkande av text är t.ex. att arbeta med känslor utifrån slumpmässigt dragna känsloord, att markera olika känslolägen eller stämningari texten och att leta efter känslomässiga vändpunkter i en text.

Extremsång handlar om att uttrycka känslor, och då framförallt de aggressiva känslorna som man ofta hittar i olika sorters metalmusik. Min undersökning kretsar kring hur en vokalist kan göra för att lära sig extremsång på ett så skonsamt sätt som möjligt. Jag använde mig av de texter och beskrivningar som jag kunde hitta, och pratade med sångpedagoger som har erfarenhet av att arbeta med extremsång. Trots att informationen är knapphändig så är min källor motsägelsefulla. Min förhoppning är att denna text ska lägga grunden för mitt framtida arbete som sångpedagog. Min målsättning med denna uppsats är att göra teknikerna tillgängliga för alla som vill lära sig, samt ge andra blivande och aktiva sångpedagoger en inblick i hantverket.

Sammanfattning Detta arbete undersöker om det är möjligt att tillämpa blended learning i sångundervisningen när man undervisar sångelever i andning. Examensarbetet utfördes i mellersta Sverige. Blended learning har som grundpelare att man använder sig av klassrumsundervisning kombinerat med kunskapssökande på internet för att erhålla fler kunskapskällor. Detta får till följd att eleverna har en större möjlighet att äga sin egen läroprocess och utveckla ett kritiskt tänkande. Det förändrar också lärarens roll från auktoritär ledare till rådgivare. I detta arbete har jag intervjuat sånglärare efter att dom gett sina elever i uppgift att lära sig mer om andning genom att titta på instruktionsvideor på youtube som handlar om andning för sång. Resultatet blev positivt då lärarna uppskattade och såg fördelar med metoden. / Abstract The purpose of this study is to examine the possibility to utilize the concept of blended learning when teaching singing-students in basic breathing for singers. The study was performed in central Sweden. Blended learning is based on blending face to face learning experiences and online learning experiences. This method enhances the pupils’ possibility to master their own learning process and it encourages critical thinking. Blended learning also changes the role of the teacher from being sole     supplier of knowledge to being a resource and a reference for the pupil. In this study I interviewed singing teachers after their students had watched instructional Youtube videos focused on breathing for singers. The teachers appreciated the effects this had on the pupils and stated that they were positive to the usage of this method in the future.

I studien undersöks de inslag av gehörs-och musiklära som förekommer inom den individuella sångundervisningens planering samt lektionsinnehåll på gymnasieskolans estetiska program, inriktning musik. Resultatet visar att det inte finns någon konsensus i frågan. Respondenterna anser att musikteorin inte har ett tydligt förankrat användningsområde inom sångundervisningen på gymnasiet. Samtidigt visar resultatet att respondenterna använder teori och gehör i högre utsträckning än de själva är medvetna om. Eleverna anses vara i olika stort behov av musikteoretiska aspekter i undervisningen baserat på sina gehörsbaserade kunskaper och egna övningstekniker. Respondenterna anser att de elever som övar utanför undervisningen är i större behov av musikteoretiska hjälpmedel för att systematisera sina kunskaper. Studien visar sålunda behovet av tydlig kommunikation i musikaliska sammanhang, eftersom respondenterna är eniga om att en musikalisk gemenskap och elevernas framtida musikkarriärer kräver ett inövat musikaliskt språk. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med sångpedagoger och vilar på en socialkonstruktivistisk grund med diskursanalys som teoretiskt perspektiv. / The study is based on semi-structured interviews with vocal coaches in upper secondary level. The thesis investigates the elements of ear training and music theory that occur within the planning and performance of one-to-one tuition sessions. The view of ear training and music theoretical aspects that occur in voice coaching is contradictive. The respondents agree that the musical community and the students' possible future career as musicians require an adequate musical language. Still, some of the respondents say that music theory is not of practical use for the pupils. Even so, the result shows that the respondents use theory and ear-training to a greater extent than they are aware of.The study thus shows the need for distinct communication in musical contexts. The thesis rests on a social constructivist basis with discourse analysis as a theoretical perspective.

När det gäller sångvibrato har lite forskning tidigare gjorts i ämnet, och när det gäller sångundervisning har jag i min egen erfarenhet aldrig haft någon sånglärare som talat om vibrato. Även bland tillfrågade sångkollegor, är det mycket sällsynt att de fått jobba med vibrato då de fått sångundervisning. Både på gymnasienivå och högskolenivå. Syftet var därför att ta reda på hur sånglärare arbetar med vibrato i sin sångundervisning. I den här uppsatsen har jag från ett kulturpsykolologiskt perspektiv och genom kvalitativa intervjuer undersökt huruvida sånglärare på gymnasium med estetiska program arbetar med vibrato och variation av vibrato med sina elever. Studiens forskningsfråga är: Vilka kulturella meningar ser några sånglärare med vibrato i sångundervisning? Resultaten varierade. Någon svarade att det inte var aktuellt i dennes undervisning, medan någon i sällsynta fall arbetade med vibratots vara eller icke vara i en sång. Överlag var vibratots mening dock inte något som prioriterades i sångundervisningen hos någon av de intervjuade sånglärarna. Resultatet visar att medvetenheten om vibratots mening och effekter på sången, oavsett genre, behöver väckas hos sånglärare. / <p>Bifogat finns en av mig inspelad version av en vers och refräng från gospellåten Keep Me av Tye Tribbet. </p>