Studien undersöker hur sångpedagoger på gymnasiets estetiska program med inriktning musik, definierar och arbetar med olika mentala hinder i ämnet ”Instrument eller sång”. Studien undersöker också hur sångpedagoger arbetar med betygssättning och bedömning i relation till arbetet med mentala hinder. Fyra sångpedagoger berättar om sina upplevelser i kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att sångpedagogerna delvis delar uppfattningar och strategier med varandra, men också att de har vissa olika synpunkter. Sammantaget bidrar sångpedagogernas resonemang till bilden av eleven i centrum för undervisningen. Sångpedagogernas lika respektive olika strategier för att hantera mentala hinder i sångundervisning kan delas in i olika teman som alla avser att uppnå samma mål i längden, att eleven ska känna sig trygg. De vanligaste teman för strategier som diskuteras av sångpedagogerna är kommunikation, exponeringsterapi, rimliga förväntningar och mål, samt att skapa trygghet. Det visar sig att dessa teman har tydliga samband med varandra och inte kan åtskiljas helt och hållet. Sångpedagogerna talar även om olika mentala hinder där scenskräck, prestationsångest och dåligt självförtroende står i fokus. Dessa mentala hinder är också svåra att åtskilja då de visar sig ha många gemensamma drag enligt sångpedagogerna. Vad gäller sångpedagogernas arbete med betygssättning och bedömning visar resultatet att tydlighet på många olika sätt är en viktig aspekt.

Syftet med detta arbete är att bidra med mer kunskap om hur ljudinspelning kan användas som ett verktyg för lärande i sångundervisning på ett estetiskt program på gymnasiet. Syftet har lett fram till tre frågeställningar: “Hur kan musiklärare använda ljudinspelning som ett verktyg för lärande i sångundervisning på gymnasiet?”, “Hur upplever sångelever, på ett estetiskt program i gymnasiet, ljudinspelning under sångundervisning?” och “Vilka verktyg kan sångelever på ett estetiskt program på gymnasiet använda för att äga sitt eget lärande med hjälp av sånginspelning?”. Resultatet visar att ljudinspelning kan användas som ett medierande verktyg för lärande genom övningar och att det lärande som sker rör aspekter kring bland annat ljudinspelning, analys, lyssnande, sångteknik, uttryck och musicerande med hjälp av gehör. Deltagarna i studien upplever att ljudinspelning under sångundervisning är roligt och lärorikt samt bidrar med att på ett tydligt sätt kunna synliggöra problemområden i en sångprestation. Eleverna upplever att det är pinsamt eller helt neutralt att lyssna på sin inspelade sång.

Studiens syfte är att undersöka klassiska sångpedagogers upplevelser av distansundervisning i enskilda lektioner i klassisk sång. Fyra pedagoger som är verksamma vid gymnasieskolor i Stockholm har intervjuats. Den sociokulturella teorin har använts i studien som teoretiskt perspektiv. Studiens resultat visar att undervisningen på distans inte kan bedrivas på samma sätt som traditionell undervisning i klassrum. Musikaliskt samspel mellan pedagog och elev är svårt med de verktyg som används i dag vid distansundervisning. Den kontinuitet som undervisningen på distans har möjliggjort under Covid-19-pandemin har varit en positiv aspekt då pedagogerna utforskat andra sätt att arbeta med eleverna under distansundervisningen. Andra studier visar också på svårigheter med samspel mellan pedagog och elev och belyser vikten av fortsatt forskning inom området. Det behövs mer forskning inom området för att utveckla de arbetssätt och verktyg som används vid musikundervisning på distans. / The purpose of this study is to explore classical singing teacher’s experiences of remote teaching in one-to-one lessons in classical singing. Four singing teachers who are active pedagogues at high schools in Stockholm have been interviewed. The sociocultural theory has been applied to this study as the theoretic perspective. The result of the study shows that teaching classical singing in remote cannot be taught as it’s taught on location. This is due to the difficulty for musical interaction during distance teaching when using today’s technology. The continuity which remote teaching has allowed during the Covid-19 pandemic is seen as a positive aspect due to teachers exploring other ways of teaching their students remotely. More research on this subject is needed to develop the work procedure and the tools that are used in remote teaching. Other studies also highlight the difficulties of musical interaction between teachers and students during remote teaching and stress the need of further research within the field.

<p>Validerat; 20110608 (johsod)</p>

Syftet med detta arbete är att undersöka hur jag som sånglärare kan närma mig genren rap i sångundervisning på ett musikaliskt, kulturellt och socialt medvetet sätt. Undersökningen utgick ifrån två frågeställningar: (1) Vilka möjligheter och utmaningar finnsmed att undervisa i rap som sånglärare, och (2) Vilka hjälpmedel och verktyg kan man använda för att undervisa i rap i sångundervisning? Undersökningens metod baserades på tolkningen av rap som en akronym för “Rhythm andPoetry”, och bestod därför av två tillfällen där tillfälle 1 fokuserade på “Rhythm” vilket innebär rappens musikaliska och rösttekniska kännetecken, och tillfälle 2 fokuserade på “Poetry” som berörde rappens textskapande kännetecken. Undersökningen genomfördes med tre informanter där varje informant deltog individuellt. Undersökningen visar att användandet av olika pedagogiska verktyg skapade förutsättningar för informanterna att få en konkret väg in i rapgenren, vilket skapade förutsättningar för dem att utforska rap vidare. När innehållet fick internaliseras bit för bit så skapades en helhet som gjorde informanterna mer självsäkra. Det pedagogiska förhållningssättet och ett aktivt deltagande som pedagog skapade förutsättningar för eleverna att prova sig fram utan prestige, och genom att de fick prova sig fram så ökade deras intresse för att förstå och skapa rap. Det som var mest utmanande var att skriva text, där pedagogiska verktyg hjälpte informanterna att skriva meningar men verktygets ramar gav lite utrymme för personliga tankar och känslor. Att ha en bred representation av musik och låttexter främjade informanternas kunskap om rappens olika stilar samt gav utrymme för kunskap om rappens musikhistoria. I diskussionen lyfts ämnet kulturell appropriering och vad det kan innebära för sånglärare som vill undervisa i rap, och diskuterar hur begreppets fyra kategorier (cultural exchange, transculturation, cultural exploitation och cultural dominance) kan förstås och hanteras i en undervisningssituation.

Syftet med denna studie är att få fördjupade kunskaper om hur sångpedagoger med hjälp av kommunikativa resurser hanterar sin sångundervisning. I bakgrundskapitlet presenteras forskning inom områdena kommunikation genom kroppsliga resurser, elevers tillägnande och förhållande till kunskap samt lärares val av undervisningsinnehåll. Vidare presenteras multimodalitet och designteori som teoretiska utgångspunkter. Undersökningen är genomförd med hjälp av stimulated recall interview och videoinspelningar. Fyra sångpedagoger som undervisar på högstadie- och gymnasienivå deltar i undersökningen. Sånglektioner har videoinspelats och sångpedagogerna har intervjuats. I resultatet beskrivs vilka hjälpmedel och resurser de använder i undervisningen samt hur de kommunicerar med eleven. Sångpedagogerna använder sig själva som förebildare för att visa olika sätt att använda rösten. Dator är ett verktyg som används frekvent för att hitta repertoar samt spela upp bakgrundskomp. En del sångpedagoger ställer frågor till eleverna för att uppmuntra dem till att reflektera över sitt lärande. Sångpedagogerna lägger ned förhållandevis lite tid på interpretation och ger istället större utrymme till teknik. Notläsning används mycket sällan under sånglektionerna. I diskussionen förs ett resonemang kring förutsättning för lärande och hur ramarna för undervisningen sätts. / The purpose of this study is to gain further insight into how voice teachers, through the help of communicative resources, address voice lessons. The background chapter presents research within the fields of communication through body language, the pupils’ acquisition and relationship to knowledge, in addition to the teachers’ choice of educational content. Furthermore, multimodality and design theory are presented as points of departure.       The study was made using stimulated recall interview and video recordings. Four voice teachers, who teach in Swedish high schools, participated in the study. Voice lessons were videotaped and the voice teachers were interviewed. In the result chapter, the means and recourses applied are described, as well as the ways through which they communicate with the pupils. As role models, the voice teachers have demonstrated various ways in using the voice.  Computers are often used during the voice lessons in choosing repertoire and backgrounds. A few voice teachers direct questions to the pupils in order to help them reflect on their own learning process. The voice teachers devoted more time on vocal techniques than interpretation. Fewer resources were spent on sight reading. In the chapter on discussion, the premises of learning and the framework for teaching are discussed.

Självständig övning inom sång är ett relativt outforskat område, däremot finns det forskning om musikalisk övning ur bredare perspektiv. Föreliggande studie undersöker självständig övning som en del av sångundervisningen och hur lärarledd övning inverkar på sångelevers musikaliska utveckling. Syftet var att få kunskap om hur ett urval av sångpedagoger förhåller sig till sångelevers självständiga övning som en del av deras musikaliska utveckling. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. Metoden var kvalitativ med intervjuer av halvstrukturerad karaktär där sex sångpedagoger intervjuades. Resultaten visar på att musikalisk övning är mångfacetterat och inkluderar många olika aktiviteter som normalt inte skulle härledas till självständig övning. Resultaten visar även på att den självständiga övningen är beroende av olika faktorer för att kunna genomföras optimalt. Medvetenhet om sin egen förmåga ligger här tungt vilket ter sig olika beroende på sångarens ålder och mognad. Undervisningen bör anpassas till individen med tanke på förutsättningar och mål. Elever kan dra nytta av en stöttande handledare som kan bryta ner det som ska läras i mindre begreppsliga delar vilka eleven genom härmning kan lära sig och sedan använda på egen hand. Slutsatsen av studien är att vidare forskning om förhållandena mellan självständig och lärarledd övning behöver genomföras för att kunna utröna exakt vilka faktorer som är avgörande för den musikaliska utvecklingen som sångare. I studien föreslås även att en tydlig begreppsdefinition behöver klargöras vad gäller övningsbegreppet som kan etableras i institutioner för att på så sätt skapa ett gemensamt språk kring vad övning kan innebära.

Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre sånglärare från två olika gymnasieskolor. Som teoretisk utgångspunkt används ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att studien undersöker vilka sångtekniska kunskaper som används av sånglärarna och hur dessa medieras genom olika redskap. I resultatet framkommer att det finns skillnader angående vilka sångtekniska kunskaper sånglärarna utgår från, vilket följs av skillnader angående den terminologi som används i undervisningen. En variation finns också på andra sätt när det gäller medierande redskap. Slutligen belyser diskussionen resultatet i relation till den forskning som presenteras i bakgrundskapitlet, med de intressanta skillnader som kommit fram i resultatet angående sångtekniska aspekter och språkbruk, hur de anpassar undervisningen efter individen, vidare också sånglärarnas syn på möjligheterna att undervisa i olika genrer. Diskussionen avslutas med en reflektion över studiens genomförande och metod, och arbetets betydelse med tankar och idéer om eventuell framtida forskning. / This study is built upon three interviews with three singing teachers from two different schools. The theoretical foundation is a sociocultural perspective, which means that the study examines what knowledge in singing techniques the singing teachers use, and how they mediate that knowledge with different tools. The result shows that there are differences in the knowledge in singing techniques they use, as well as in terminology. They also vary in other ways in communicating their teaching. Finally, the result is related and compared in the discussion chapter to research in the background presented in chapter two, with the interesting differences revealed in the result when it comes to singing techniques and terminology. How the teaching is adjusted to the individual is also discussed, as well as the singing teachers views on teaching in different styles of music. The discussion ends with reflections on the method and way of performing this study, with thoughts and ideas on the significance of this study as well as possible future research.

Syftet med studien är att få fördjupad insikt i hur sångpedagoger arbetar med musikteori i enskild sångundervisning på gymnasiet. I bakgrundskapitlet presenteras de rådande betygskriterierna inom ämnet Instrument eller sång I samt tidigare forskning och litteratur som har anknytning till studiens syfte.   Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer och har sedan analyserat materialet ur ett sociokulturellt perspektiv. Samtliga informanter har utbildning från musikhögskola och arbetar vid gymnasieskolans estetiska program. De beskriver sin syn på musikteori ur ett sångperspektiv, berättar hur de arbetar med musikteori i sin undervisning samt ger exempel på hur eleverna kan motiveras till lärande. Resultatet visar att alla informanter anser att musikteori och notläsningsförmåga är viktigt för elevernas musikaliska helhetsbild. Eleverna själva har dock svårt att förstå nyttan av musikteorin eftersom det är lättare för dem att lära sig genom att lyssna på inspelningar via internet. De har också svårt att få en översiktlig helhet över musik och musikteori. / The purpose of this study is to gain deeper insight into how vocal teachers incorporate music theory during individual lessons in upper secondary school. The background chapter presents the grading criteria for Instrument eller sång I, in addition to previous literature related to this purpose.   I have used qualitative interviews and analysed the data from a sociocultural perspective. All of the informants have a higher musical education and work at the designed aesthetical programme at various upper secondary schools. They describe their view of music theory from a vocalist’s perspective and also explain how they incorporate music theory when teaching. The result indicates that the informants consider music theory and the ability to read music as being very important for the student’s general comprehension of music. The students though, have difficulties understanding the advantage of music theory skills since it is easier for them to learn by listening to recordings on the Internet.

Syftet med föreliggande studie är att utforska vad några sångelever på estetiskt program på gymnasiet anser motiverar dem under sånglektionerna. Metoden som använts är kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer. Fyra gymnasieelever vid det estetiska programmet har intervjuats om deras motivation relaterat till de sånglektioner de får på respektive skola. Det teoretiska perspektivet som studien baseras på är ett motivationspsykologiskt perspektiv. I resultatet presenteras temat Att känna sig ”bra” som summerar informanternas berättelser om den ökade motivation de upplever då de känner sig bra på att sjunga. Ett annat tydligt tema som trädde fram i intervjuerna var sånglärarens påverkan på informanternas motivation, vilket presenteras i avsnittet Genuin lärar- elevrelation. I avsnittet Individualiserad lektionsform belyses informanternas åsikter kring vikten av individanpassade sånglektioner för att motivation ska kunna uppstå hos dem. Att arbeta mot mål tar upp informanternas samlade tankar om hur mål kan bidra till motivation. I diskussionsavsnittet diskuteras vad som motiverar sångelever under sånglektioner utifrån motivationspsykologiska aspekter med fokus på Att förklara framgång med förmåga, Positiv respons, Autonomi, och Individualiserande kommunikation. Avslutningsvis reflekterar jag över om en god lärar- elevrelation förenklar individualisering av sånglektioner och på så sätt ökar sångelevers motivation. / The purpose of this study is to investigate what motivates a small group of student singers during singing lessons in an Art High School programme. The method used is qualitative semi-structured interviews. High school students were interviewed individually about their motivation, in specific relation to the singing lessons they attended at their schools. The data is analysed from a motivational psychology perspective. In the result chapter the theme To “feel good” is presented, which summarizes the participant stories about the increasing motivation they experience when they feel good when singing. Another clear theme that emerged in the semi-structured interviews was singing teacher’s impact on the motivation of the participants, which is presented in the section Genuine teacher- student relationship. The results also give an insight into the importance of Individualised lessons and Working towards goals as a key influence on student motivation. The discussion focus on what motivates singing student during the singing lessons in relation to motivational psychology aspects, with a focus on Explaining success with capacity, Positive feedback, Autonomy and Individualizing communication. Finally this study analyses the correlation between student/teacher relationship, individualised singing lessons and student motivation.