Utifrån stundande lagkrav gällande specialpedagog eller speciallärares deltagande i elevhälsoteamets arbete ställde vi oss frågan om hur detta arbete ser ut idag. Då lagändringen ämnar öka förekomsten av förebyggande och främjande arbete i elevhälsan, är detta vår huvudfokus. Studiens syfte är att undersöka hur specialpedagoger erfar sin egen roll för att skapa förebyggande och främjande arbete i samarbete med de andra professionerna i elevhälsoteamet. Studiens teoretiska utgångspunkter är de specialpedagogiska perspektiven och det salutogena perspektivet. Med interpretativ fenomenologisk analys (IPA) som metodansats har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger som är verksamma inom grundskolan. Urvalet har gjorts utifrån två medelstora kommuner i södra Sverige med kriterierna att vara utbildad specialpedagog och aktiv i skolans elevhälsoteam. Resultatet utgår från en tematisk analys, vilket IPA föreskriver och resulterar i två överordnade teman med sju underordnade teman. Resultatet visade att det förebyggande och främjande arbetet saknades i elevhälsoteamet trots att specialpedagogen deltog på elevhälsans möten. Genom att föra det relationella perspektivet i samtal med rektor och övrig personal försökte specialpedagogerna påverka verksamheten. Vår studie visar att samverkan och samsyn i en salutogen och relationell riktning är framgångsfaktorer för att lyckas med att driva det förebyggande och främjande arbetet. Den största möjligheten till förändring är att samverka med rektor om hur arbetet ska utföras. Specialpedagoger önskar beslut om samverkan för att utveckla en gemensam salutogen elevsyn samt ett relationellt arbetssätt med tydliga rutiner. Detta arbete förutsätter goda relationer, delaktighet och en gemensam målbild.

Syftet med denna undersökning är att skapa en bättre förståelse och kunskap för hurfritidshemslärare planerar, genomför och motiverar elever till fysisk aktivitet. Studiengenomfördes genom en kvalitativ undersökning med tio fritidshemslärare från olikafritidshem i Sverige. Studiens resultat visar att de intervjuade fritidshemslärarna betonarvikten av att alla barn och unga bör vara fysiskt aktiva varje dag, dock framkommer detatt alla fritidshem inte skapar förutsättningar eller möjligheter för detta. Detframkommer att alla fritidshem har liknande förutsättningar när det kommer tillgenomförandet och miljön, men trots det väljer inte alla att nyttja de möjligheter somfinns och erbjuds. Resultatet visar att fritidshemslärarna planerar utifrån ettbarnperspektiv och tenderar att planeras utifrån fritidshemmets befintliga traditioner ochrutiner. Det framkommer även att stor del av genomförandet av fysisk aktivitet sker iden fria leken och att eleverna motiveras bäst när fritidshemslärarna själva deltar iaktiviteten. Denna studies resultat kan bidra till en ökad förståelse och insikt i hurfritidshemslärare planerar, genomför samt motiverar eleverna till att vara fysiskt aktivapå fritidshemmet.

Resultatet visar på att elevassistenten utgör en heterogen yrkesgrupp utan krav på formell kompetens. Yrkesrollen är oklar och medför varierande arbetsuppgifter mycket beroende på den enskilde elevens behov och skolans organisation. Framträdande är relationen till eleven och dess föräldrar, klasslärare och arbetslag.

Sweden got a new Education Act in 2010 (SFS 2010:800) which implied that the various professions in the student healthcare were injunctive to work more together and that their work mainly was to be focused on health promoted and preventing efforts. This has been a challenge for many schools. I came in contact with a school that has instituted a way of working that they call EHM, which is short for “ElevHälsoMöten” (student health meetings). I thereby got interested in studying if this could be a successful way of working to get closer to the assignment in the Education Act.The purpose with this study is to examine if principals, special educators’ and teachers interpretation of the assignment of the student healthcare is any different from each other and what they mean is health promoted and preventing healthcare work. The purpose is also to try to distinguish and illustrate factors of success with the organization of EHM and if it is possible to point out capabilities for further development.My ambition with this study is to make a contribution to the school in question so that they can get reconciliation on how far they have gotten in their work, in order to make additional plans for their future development of the school. I also hope that the results will inspire other schools to do changes on their work with student healthcare in order to reach a more health promoted and prevented work with a salutogenic and relational perspective.These are the research questions: Do principal, special educators and teachers have divergent comprehension of the assignment of the student healthcare and are there differences in their defining of prevented and health promoted work? Which positive and negative differences do the different professions (principal, special educators, teachers) experience between previous and present way of working? What factors of success can be identified with the organization by EHM? Are there any capabilities to development with the organization around EHM?Systems theory is used in the thesis as a theoretical framework. The theory supposes that life is consisted by different systems that all influence each other. One individual is included in several systems. In school many different actions take place and different people in different systems meet all through the day. Systems theory will be used in the analysis in purpose to try to get sight on and explain different processes in the various systems in the school that all effect each other.The study is inspired by a phenomenographic approach which has an interest in describing phenomenon in the world such as others regard them and especially the variation between how different people comprehend the same phenomenon. The methods that are used are semi-structured interviews and structured observations. Six informants were interwied (principal, two special educators and three teachers) and two different EHM were observed.The results show that there is a difference between the comprehensions of the assignment of the student health care. The principal and the special educators accentuate the health promoted and prevented work while the teachers expect work directly with the students. They also want more guidance from the special educators. There is also a slight difference in their defining of prevented and health promoted work. The teachers mostly talk about different efforts in their own class and with the parallel class while the principal and the special educators talk more about different efforts on an organizational level. The informants see many positive differences with EHM, for example that they work together, that they are more effective and that they get a better overview. The neg-ative things about EHM are that the special educators have gotten more work than they can handle and that EHM is not often enough. Several factors of success can be identified; it´s easier to work salutogenic together, the structure is very distinct and effective and it enables a systematic work of quality. A few capabilities to development are also presented. There are for example unclarities round the assignment of the student health care. There are also some organizational questions round the cooperation between the special educators and the teachers as well as the cooperation between the teachers in the parallel classes. Last but not least it would also be interesting to let the teachers take a greater part of the pedagogical enquiries as a part of the mutual work with student health care.The shown implications are that it is important to share definitions of assignments and concepts. It also gets clear that there is a confusion round the two examinas “specialpedagog” and “speciallärare” and that their slightly different competences are not utilised.The conclusion is that EHM is a way of working that has great possibilities to increase the cooperation round student healthcare with a salutogenic and relational perspective.

Den 1 juli 2019 infördes en ny timplan för Idrott och hälsa i grundskolans åk 6-9, vilket innebar en ökning av undervisningstiden. I tidigare forskning har skolämnet idrott och hälsa och dess roll i relation till hälsa belysts ur olika perspektiv. Syftet med denna studie är att undersöka hur skolans styrkedja satt begreppet hälsa i relation till utökningen i timplanen genom att söka teman inom hälsodiskurser som går att sammanföra under två perspektiv på hälsa- det salutogena och det patogena perspektivet. För att besvara studiens frågeställning gjordes en tematisk analys av beslutsunderlag från våra skolmyndigheter samt semistrukturerade intervjuer med skolchef, rektor och lärare i idrott och hälsa. Resultaten visar att det perspektiv på hälsa som dominerar i beslutsunderlagen inte har tagit sig uttryck i hur den utökade tiden används i skolans undervisning i idrott och hälsa. I beslutsunderlagen dominerar det patogena/biomedicinska perspektivet, emedan det hos lärarna i idrott och hälsa finns en dominans av det salutogena perspektivet. Hos rektor och skolchef finns båda perspektiven.

Syftet med studien var att undersöka huruvida elever i ämnet idrott och hälsa får ta del av undervisning kopplat till droger, då det står utskrivet att eleverna ska få ta del av denna undervisning i de svenska styrdokumenten för idrott och hälsa 1. Vidare så är syftet med denna studie att undersöka vad eleverna har för syn på droger kopplat till de salutogena och patogena hälsoperspektiven av Aaron Antonovsky (1996). För att få svar på dessa frågor har en metodkombination använts där elever har fått medverka i intervjuer och enkäter som sedan har legat till grund för studiens resultat. Studien kommer fram till att elever överlag får lite undervisning i ämnet idrott och hälsa kopplat till droger samt att elever har både en patogen och salutogen syn på droger. Primärt är elever mer salutogena i sin hälsosyn när det handlar om alkohol och mer patogena i sin syn på övriga droger

Förväntat kunskapsbidrag: Genom tidigare forskning och beprövad erfarenhet har arbetet med EHM- modellen visat sig ha positiva effekter på hur skolan kan arbeta med hälsofrämjande och förebyggande insatser. I detta arbete har specialpedagogerna en stor och betydande roll. Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring hur specialpedagogernas roll kan utveckla skolans hälsofrämjande och förebyggande uppdrag genom att arbeta med elevhälsomöten (EHM). På vilket sätt anser specialpedagogerna att deras kompetens tas till vara genom arbetet med EHM? och på vilket sätt bidrar specialpedagogernas arbete till EHM:s uppdrag att arbeta hälsofrämjande och förebyggande? Teori: I analysen av denna studie, kommer systemteorin att användas som en övergripande teoretisk ram. Enligt Öquist (2018) är systemteorin inriktad på att analysera och förstå komplexa system och de dynamiska relationerna mellan deras olika komponenter. Metod: Studien är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in empirin. Urvalet består av sex specialpedagoger från olika delar av Sverige. Resultaten analyseras utifrån tematisk analys. Resultat: I resultatet har det framkommit två huvudteman. Dessa teman är hälsa inom EHM och specialpedagogens roll inom EHM. Inom temat hälsa kom följande rubriker upp: hälsofrämjande och förebyggande arbete, tidsbrist och stress, patogent och salutogent 4 förhållningssätt. Inom specialpedagogernas roll kom följande tema upp; specialpedagogisk kompetens, tvärprofessionella team och samarbete, specialpedagog och speciallärare i verksamheten. När skolor arbetar hälsofrämjande och förebyggande genom EHM är det främst för att gynna elevens och gruppernas utveckling. Det är viktigt att skolorna har en organisation som är så pass anpassad så att inga elever ska behöva känna att det inte fungerar. De flesta av specialpedagogerna beskriver att arbeta förebyggande är att arbeta på ett övergripande plan genom att förbereda eleverna för händelser eller situationer. Det kan vara händelser eller situationer som har hänt tidigare till exempel konflikter. De flesta av specialpedagogerna har med hjälp av EHM-modellen gått från att arbeta utifrån ett patogent förhållningssätt till att arbeta utifrån ett salutogent förhållningssätt. Genom att arbeta med EHM har också fokus ändrats från ett individ- till grupperspektiv. Specialpedagogerna menar att de olika professionerna som ingår i ett EHM bidrar alla med sin kunskap. Professionerna besitter olika kompetenser och genom att se situationer ur olika synvinklar kan de lättare hjälpa varandra och komma fram till olika lösningar. Specialpedagogiska implikationer: Resultatet i studien visar att specialpedagogerna har en betydande roll både i och utanför arbetet med EHM. Specialpedagogernas roll och kompetens påverkar många i skolans värld. Det är därför viktigt att ta vara på specialpedagogernas kompetens genom att hen får rätt förutsättningar för sitt arbete. Många av specialpedagogerna i studien anser att tid är en bristvara i arbetet med EHM och att de har för få tillfällen under terminen att arbeta med EHM. Det är därför en förutsättning för specialpedagogerna att de ges tid av sin rektor att arbeta med EHM och att arbetet på EHM mötet är organiserat och strukturerat. Resultatet visar att det är viktigt med utvärderingar och uppföljningar av arbetet med EHM för att pedagogerna ska kunna förändra det som inte fungerar. Det är också ledningens ansvar att visa att EHM är ett viktigt arbete på skolan. Detta kan göras genom att berätta om EHM arbetet för vårdnadshavare, elever och andra skolor.

<p>Syfte:</p><p>Syftet med denna studie är att undersöka, beskriva och problematisera vad elever på gymnasiet har för tankar, idéer och kunskaper om och kring begreppet hälsa. Detta p.g.a. att området vi undersöker enligt oss är sparsamt utforskat.</p><p>Metod:</p><p>Vi använder oss av en kvalitativ metod där intervjuer av tio stycken gymnasielever som läser eller har läst Idrott och hälsas kurs A är grunden för vår studie.</p><p>Resultat och slutsatser:</p><p>Elever förknippar hälsa främst ur ett fysiskt perspektiv. Detta är genomgående för hela studien. Inte alls i samma utsträckning förknippas hälsa till att innefatta ett socialt och psykiskt välbefinnande. Detta anser vi vara anmärkningsvärt med tanke på att socialt och psykiskt välbefinnandet är två fundamentala delar enligt Världshälsoorganisationens definition av hälsa. Vi finner även att hälsa, i idrott och hälsas undervisning, främst uppfattas ur dess fysiska aspekt. Utöver den fysiska aspekten har elever svårt att tolka på vilket sätt begreppet hälsa berörs i undervisningen. Vi tror att det kan bero på att lärarna i Idrott och hälsa själva har svårt att tyda begreppet hälsa och kursplanerna. Vår studie pekar dessutom på att gymnasieelevers hälsoperspektiv främst är av patogen karaktär.</p>

Det här examensarbetet inriktar sig på ett aktuellt ämne i dagens samhälle, nämligen hälsa. Syftet med studien är att ta reda på hur en vald högstadieskolas undervisning kring hälsa ser ut och vilka förutsättningar som finns från skolan. Elevernas kost- och motionsvanor kommer även att undersökas. Frågeställningarna som utgås från i studien är "hur sker skolans undervisning kring hälsa, och vilka förutsättningar från skolan finns?" och "hur uppfattar eleverna sina kost- och motionsvanor? Resultatet diskuteras utifrån det valda perspektivet som är hälsokorset. I resultatet framkom det bland annat att skolan arbetar med hälsa i många ämnen. Eleverna får även ett aktivitetskort som de får utnyttja fritt. Elevernas vanor varierar något mellan könen, och vanorna skiljer sig emellanåt gentemot tidigare forskning. I diskussionen lyfts först hur lärarnas definition på hälsa och hur deras undervisning verkar påverka eleverna. Sedan diskuteras deras kost- och motionsvanor i förhållande till lärarnas intervjuer, tidigare forskning och det teoretiska perspektivet. Diskussionen innehåller även en metoddiskussion. Uppsatsen avslutas med pedagogiska implikationer där det teoretiska perspektivet, förslag på framtida forskning och egna tankar tas upp.

I denna uppsats har det undersökts varför socialsekreterare i en västsvensk kommun har valt att helt lämna sina yrken. Grundorsaken till undersökningen är att bristen på socialsekreterare idag är ett nationellt problem som Sveriges kommuner arbetar mycket med, speciellt i dagens samhälle när det strömmar in flyktingar som behöver tas omhand. Undersökningen gjordes med hjälp av kvalitativa intervjuer och en semistrukturerad intervjuguide. För att analysera resultaten av dessa intervjuer användes tematisk analys. Undersökningen visade att informanterna kände sig missnöjda med flera olika aspekter av sitt arbete. En av de faktorer som kom upp i alla intervjuer var att det krav de hade på sig på att vara tillgängliga hela tiden orsakade stress och avbrott i deras arbete. Ytterligare orsaker till varför de slutade var den höga arbetsbördan, brist på uppskattning och en missnöjdhet med ledarskapet. Informanterna hade gärna stannat kvar som socialsekreterare, eftersom de ansåg att arbetet var meningsfullt, men de andra faktorerna vägde tyngre än meningsfullheten, vilket gjorde att de slutade. Ett förslag som kom upp för att få individerna att stanna var att skapa ett så kallat kontaktcenter i receptionen, där mindre ärenden kunde hanteras direkt med klienterna. Detta hade då gett socialsekreterarna mer tid med sina egna klienter och mer energi till de tyngre fallen. / In this paper, it was investigated why social workers in a western Swedish municipality have chosen to leave their professions. The main reason behind this study is that the lack of social workers is a national problem that Sweden's municipalities struggle with, especially in today's society when refugees are pouring in and need to be attended to. The research was conducted using qualitative interviews. To analyse the results of the interviews several theories where used, such as motivation, salutogenic leadership, strategies of coping and role theory. For the interviews, thematic analysis was used. The study showed that the informers felt dissatisfied with several aspects of their work. One of the aspects that resulted from the interviews was that the demand to be available at all times, was too much for them. Some additional aspects to why they quit was the high workload, the lack of appreciation and dissatisfaction with the leadership. The informers would gladly have stayed as social workers since they considered it to be meaningful, but the other aspects weighed more heavily compared to meaningfulness which caused them to leave. One suggestion that was brought up to get the informers to stay was to create a so-called contact centre in the reception area where smaller errands could be handled directly with the client. This would have given more time for the social workers with their own clients and more energy for the more heavy cases.