Matematiska problem är ofta formulerade med mycket text därav blir elevens förmåga att läsa och tolka text samt textens utformning, centrala delar i elevens utveckling av matematisk förståelse. En text i matematik kan innehålla begrepp och ord som eleven behärskar i sitt vardagliga språk men som har en annan betydelse i en matematisk kontext. Texter i läromedel som formuleras slentrianmässigt riskerar att leda till att elevers läsförståelse och matematikförståelse försämras istället för att utvecklas. Textuppgifter elever möter i sitt läromedel bör vara utformade för att utveckla såväl läsförståelse, begreppsförmåga, berika elevens ordförråd samt matematiska förståelse. Studien visar dock att andel missvisande ord och formuleringar elever möter i texter i matematik ökar med elevernas stigande ålder. Utifrån detta är det rimligt att ifrågasätta om textuppgifter i matematik ämnar utveckla ovanstående förmågor eller om orden ställer sig i vägen för matematiken?  Denna läromedelsgranskning utgår från tidigare forskning kring sambandet mellan matematik och läsförståelse. De artiklar som konsumerats grundar sig på det sociokulturella perspektivet om lärande i en social och kulturell kontext. Studien utgår från den socialsemiotiska teorin om text som en resurs för att skapa förståelse för något. Det valda läromedlet analyseras på teckennivå för att finna möjliga representationer av ordens betydelse och vilka möjligheter och svårigheter som kan uppstå när tecknen sätts samman för att skapa mening i textuppgifter i matematik. Syftet med denna läromedelsanalys är därav att granska texter elever möter i sitt läromedel i årskurs 4 och årskurs 6 för att synliggöra vilka möjligheter och svårigheter som arbetet med matematiska texter kan innebära och hur texternas utformning kan underlätta eller försvåra för elevens matematiska utveckling.

Turism är en av världens största industrier, och dess påverkan på platser och människor är ett mångfacetterat fenomen med både positiva och negativa konsekvenser på ekonomiska, kulturella och sociala domäner. Eftersom tidigare studier visar på att turism även kan ha en påverkan på invånares psykiska hälsa är syftet med den här studien att undersöka effekterna av turism på lokalbefolkningars psykiska hälsa. Detta görs med en sambandsanalys av variabler kopplade till turism och psykisk hälsa, baserade på data över Sveriges kommuner. Samband testas med hjälp av Pearsons korrelation och multivariat analys. Resultatet visar att det finns få robusta samband mellan turism och psykisk (o)hälsa i Sverige, och att de statistiska samband som finns inte är entydiga. Detta innebär att resultaten från tidigare studier inte kan valideras i denna undersökning. Skillnaderna gentemot tidigare studier kan delvis förklaras av att tidigare forskning främst genomförts i Spanien, där turistnäringen är större än i Sverige.

Fotboll och ekonomi är två ämnen som tillsammans utgör en stor del av världens intressen. Det är dessutom ämnen som under 2000-talet oftast blir nämnda i samma mening. Oftast talas det om att pengar inte kan köpa allt, och i fotbollsvärlden handlar det om att man inte kan köpa en ligatitel. Denna studie fokuserar på att undersöka hur ekonomisk ställning i ett svenskt elitfotbollslag kan påverka deras slutliga tabellplacering i Allsvenskan och Superettan. Inledningsvis diskuteras det om svensk fotbolls ställning i världen, tidigare studier och på vilket sätt denna studie tar sig ann ämnet. Relevant teori kring ämnet presenteras och även en förklaring kring urvalet av olika ekonomiska nyckeltal. Undersökningen omfattar totalt sex olika ekonomiska nyckeltal tagna från årsredovisningar från sex olika lag under är period på nio år. Dessa nyckeltal sätts i relation till lagens tabellplaceringar i en analys av beskrivande statistik, enkel linjär regression och multipel regression. Genom en analys av beskrivande statistik kring den insamlade datan visade studien på att en stark ekonomi kan ge en fördel i jakten på ligaguldet. Resultatet från den enkla linjära regressionen gav en analys på hur de olika nyckeltalen påverkar tabellplacering var för sig. Slutligen av resultaten från den multipla regressionen fick studien svar på vilka av de ekonomiska nyckeltalen som tillsammans bäst kan förklara vilken tabellplacering laget tar. För framtida studier föreslås en undersökning med ett större urval av variabler relaterade till ekonomisk styrka och prestation.

University students experience negative emotions due to their study situation, which adversely affects their academic performance. Previous between-group and between-individual studies have demonstrated that cognition, physical activity, and sleep serve as predictors of academic performance. The objective of this pilot study was to examine the potential relationship between physical activity, sleep, and cognition within days, as well as to explore whether physical activity and sleep have a bidirectional relationship within days. This observational study consisted of five N-of-1 studies involving university students aged 22-29. Physical activity levels were measured using accelerometers, while cognition was assessed using the memory span test within the m-Path app. Sleep quality and duration were self-assessed through the ecological momentary assessment approach within the m-Path app. The study did not yield statistically significant findings. It is important to note that the study's methodological choices may have hindered the detection of potentially significant associations and effects. Future studies should employ more objective measurement methods, increase the number of measurement occasions, and include a more diverse sample group in order to further investigate these relationships.

Detta arbete är en undersökning som tar avstamp i summativ och formativ bedömning. Syftet med arbetet är att belysa elevernas syn på bedömning och på så sätt även belysa bedömningens betydelse i skolan. Kvalitativa intervjuer med fyra elever i nionde klass, samt en av deras lärare, ligger till grund för resultatet. Genom att analysera resultatet tillsammans med relevant litteratur så har jag kommit fram till att fördelarna med att använda formativ bedömning har nått ut till eleverna till viss del. I samband med bedömning så efterfrågar eleverna feedforward, personlig kompetens hos lärarna, elevexempel och kontinuitet för att lära sig men ser inte bedömningen som en del av utvecklingen utan som ett slutgiltigt betyg. Det krävs med andra ord ett medvetet och utvecklande arbete inom skolan för att få alla att förstå bedömningens betydelse för elevernas kunskapsutveckling.

Syftet med studien är att få förståelse för vilken inställning pedagoger och elever har till matematikläroboken samt till matematikämnet. Undersökningen ska också klargöra om det finns några samband mellan matematikundervisningens utformning och elevernas inställning till läroboken och ämnet. Pedagogernas medvetenhet om elevernas inställning till matematik skall också tydliggöras genom undersökningen. För att få svar på våra frågeställningar användes kvalitativ intervju och enkät som metod. Genom undersökningens resultat kunde vi utläsa att elevernas attityder till matematik samt pedagogernas medvetenhet om elevernas inställningar varierade stort. Vi kunde även tydligt se sambanden mellan matematikundervisningens utformning och elevernas inställning till läroboken och ämnet. Till exempel visade resultatet att pedagogerna var mer kreativa i sin undervisning och eleverna mer positivt inställda till såväl läroboken som ämnet då matematikläroboken användes mer sparsamt i undervisningen.

Den här uppsatsen behandlar elevers kunskaper om begreppet funktioner. Det står i uppnäendemålen att eleverna skall kunna tolka och använda enkla formler, läsa enkla ekvationer, samt kunna tolka och använda grafer till funktioner som beskriver verkliga förhållanden och händelser. (Utbildningsdepartementet, 1998). Undersökningen är gjord på tre skolor och omfattar två klasser i är 9 samt en klass i gymnasiet. Vi har genom enkäter och djupintervjuer försökt ta reda på vad eleverna kan inom området. Kan de se sambanden mellan situation, graf och formel? En av slutsatserna vi har dragit är att många elever inte läser om funktioner som ett helt begrepp förrän alldeles i slutet av år 9. Det är anledningen till att vi även har gjort vår undersökning på gymnasiet. En annan viktig slutsats är att eleverna tycks ha svårt att se samband mellan de olika uttryckssätten som vi har undersökt. / This essay deal with students knowledge in the conceptions of functions. In the goals for the students to achive there is written _" be able to interpret and use simple formulas, dissolve simple equations, and be able to interpret and use graphs to functions which describe real state of things and real situations."(Utbildningsdepartementet, 1998). This study is done on three schools and include two classes in year nine and also one class in senior high scool. We have through questionnaire and in-depth interviews attempt to find out what students know of this sphere. Are they able to se the connections between a situation, a graph and a formula? One of the conclusions we have made is that students not read about functions as a complete conception until the last of the ninth year in school. This is the reason to why we even have done the study in senior high school. Another conclusion we have made is that the students seems to have problems to see the connections between the way of expressions we have investigated.

Syftet med denna studie är att jämföra två olika läromedel och hur sambandet mellan texten och bilden i dessa läromedel ser ut. Vidare ville vi se hur läromedlen lämpar sig för årskurs 1. Vår metod bestod av en kvalitativ textanalys samt läsbarhetsanalys. Vi har använt oss av begreppen avbytesrelation, förankringsrelation, dekorativ funktion och informativ funktion för att kunna analysera samband mellan text och bild. Vi har undersökt hur lättlästa texterna i devalda läroböckerna är med hjälp av läsbarhetsindex samt ordvariationsindex. Resultatet av vår analys visar att det finns skillnader i läsbarhet mellan de två analyserade läroböckerna som kan vara lättlästa och lämpliga för årskurs 1. Meningarna är enkla och korta där samma ord förekommer ofta vilket ger flyt i läsningen. Det visade sig att sambandet mellan text och bild i båda läroböckerna kan underlätta förståelsen för elever i årskurs 1. Text och bild i båda läroböckerna ger tydliga och sammanhängande budskap till läsaren ochsambandet mellan text och bild kan underlätta förståelsen av textens innehåll.

Problemområde Problemområdet i studien är det eventuella sambandet mellan konjunktur och Ohälsotalet inom den offentliga sektorn. Genom att studera detta är syftet att förstå vilken påverkan konjunkturen har på Ohälsotalet samt vilket eventuellt motivationsteoretiskt samband som går att urskilja. Metod För att genomföra en statistisk datainsamling inom området har den kvantitativa datan utgått från tidigare insamlad statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB), Försäkringskassan (FK) och Konjunkturinstitutet (KI). Statistiken har varit grunden i den kvantitativa undersökningsmetod som använts i studien. Data som undersökts är inte insamlad av författarna och ses således som sekundärdata från andra statistiska undersökningar. Den motivationsteoretiska analysen kring ett eventuellt samband mellan Ohälsotalet och konjunkturen har utgått ifrån bland annat Herzbergs (2000) tvåfaktorsteori samt ytterligare motivationsteorier. Resultat Resultatet av studien visar att Ohälsotalet i Region Skåne korrelerar med konjunkturella förändringar, sammanfattningsvis kan man tyda att vid en lågkonjunktur så minskar Ohälsotalet i Region Skåne. Sambandet mellan lågkonjunktur och Ohälsotalet i Region Skåne kan enligt den motivationsteoretiska analysen vara de såkallade yttre faktorerna: arbetsvillkor, arbetsförhållande, ekonomisk belöning och rädslan att förlora jobbet. Vidare Forskning Exempel på vidare forskning kan vara att fortsätta undersöka det eventuella sambandet mellan Ohälsotal och lågkonjunktur, exempelvis vad arbetsbelastning och stress på arbetsplatsen har för inverkan på personals hälsa och välbefinnande. Det går även att utföra ytterligare en kvantitativ undersökning med antingen bredare eller smalare studieobjekt än Region Skåne. En lämplig hypotesprövning kan utifrån ovanstående resonemang vara: Upplevd arbetsbelastning ökar vid lågkonjunktur. Uppsatsens bidrag Studien bidrar till ökad förståelse inom ämnet för konjunktursvängningars påverkan på Ohälsotalet. Dagens arbetssituation som är präglad av ekonomiska svårigheter, besparingsåtgärder och hög arbetslöshet bidrar till intresset för en studie som behandlar möjligheterna om ett möjligt samband mellan Ohälsotal och konjunktur i Region Skåne. Uppsatsens resultat kan finnas som grund för Region Skåne samt övriga landsting och regioner i försök att stabilisera och minska Ohälsotalet vid konjunkturella förändringar.

Betong är ett material som används dagligen och finns i allt från skyskrapor och tunnlar till skulpturer och möbler. Tryckhållfastheten är en av betongens viktigaste egenskaper och med en konstant utvecklande bransch där det byggs mer och mer är det avgörande att betongen som används håller. Normhållfastheten hos cement kontrolleras regelbundet och visar i vissa fall variationer utanför cementens normala spann. Cementillverkare upptäcker dessa avsteg genom att granska varje leverans som produceras samt genom egna produktkontroller på fabriken. Vid upptäckta felmarginaler finns krav på att berörda kunder i branschen måste informeras för att exempelvis få en möjlighet till att kunna korrigera recept inför betongblandningen. Vid en lägre normhållfasthet i cement skapas generellt en lägre hållfasthet i betong och för att justera avvikelsen ökar betongtillverkare mängden cement i recepten för att kunna leverera en produkt med utlovad hållfasthet till kund. Slutresultatet kommer att hjälpa betongtillverkare att förutse hur betongen kan påverkas av en variation i cementens hållfasthet och vara ett hjälpmedel för hur receptet ska hanteras för att täcka upp eventuella variationer så att kunderna inte påverkas i lika stor grad. Arbetet innefattar tre betongrecept med separata vct som testas med cementen Anläggningscement Slite i en grov-, mellan- och finmald version. Gjutningen sker i Cementa Research laboratorium i Liljeholmen och sammanlagt utförs 18 gjutningar med 22 liter betong per gjutning. Totalt gjuts 216 kuber som sedan trycktestas vid 7 respektive 28 dygn i samma lokal. Data har sedan sammanställts för att kunna jämföras mot cementens normhållfasthet som har testats i Cementas lab i Slite. Arbetet har utförts åt Cementa AB och Thomas Concrete Group AB för att kontrollera sambandet mellan normhållfastheten i cement och den färdiga betongens hållfasthet. Sambandet är av stor vikt i den dagliga produktionen och är något som efterfrågats under lång tid. Resultatet från gjutningarna visar att det finns ett samband till en viss grad men på grund av komplikationer under gjutningarna har vissa värden inte blivit som förväntat. / Concrete is one of the world's most important building materials and is used in everything from skyscrapers, tunnels to sculptures and furniture. The strength of concrete is important and with a constantly developing industry where more and more is being built, it is vital that the concrete that is used holds. The work is performed on behalf of Cementa AB and Thomas Concrete Group AB to investigate the relation between the strength of cement and the strength of the concrete. The relation is of great importance in daily production and is something that has been requested for a long time. The standard strength of cement is checked regularly and shows in some cases deviations outside the normal range of the cement. Cementa detects these deviations by controlling shipped cement and by the product controls at the factory. If margins of error are discovered, there are requirements for those involved in the industry that they must inform the customers in order for them to correct their concrete mixes accordingly. At a lower standard strength in cement, a lower strength in concrete is generally created and to correct the deviation, the affected amount of cement in the recipe increases in order to be able to deliver a promised product to the customer. The end result will help concrete manufacturers predict how the concrete can be affected by a deviation of the strength of the cement and be a tool for how the recipe should be handled to cover any deviations so that customers are not affected to the same extent. The work includes three concrete recipes with separate w/c-ratios that were tested with the cement CEM I 42,5 N SR3 MH/LA in a coarse, medium and finely milled version. The casting took place in Cementa Research's laboratory in Liljeholmen and in summary, 18 castings were performed with 22 liters of concrete per casting. A total of 216 cubes were cast and then pressure tested at 7 and 28 days. The data has then been compiled to be able to be compared with the cement's standard strength that has been tested in Cementa's lab in Slite.