Inom Ammenäs området i Uddevalla kommun förekommer det spänningar/skillnader mellan fastigheternas gränspunkter som ligger i kommunens databas, och de gränspunktskoordinater som man får när man mäter med GNSS-utrustning, (detta trots det att båda systemen är i RT90 7.5 gon V). Databasens koordinater har tidigare transformerats från Uddevallas lokala system U38, till RT90 7.5 gon V, och i GNSS-utrustningen används också RT90 7.5 gon V. För att få ett homogent och överensstämmande koordinatsystem måste dagens stomnät och gränspunkter transformeras om till det system som GNSS-utrustningen använder (RT90 7.5 gon V). Jag har provat ett antal olika transformationssamband för att komma fram till vilken metod som ger bäst resultat. När det är så stora spänningar som i detta fall är den bästa metoden för att få ett bra resultat, att mäta flera mindre områden och transformera dem var för sig. När man har fått fram en acceptabel noggrannhet på gränspunkterna, kan man utföra kommunala mätningsuppdrag med koordinater som kommer från GNSS-utrustningen, vilket var syftet med examensarbetet. / In the Ammenäs area within Uddevalla municipality there are some tensions/deviation between real estate boundaries that lies in the municipality database, and the boundary coordinates that are given from the GNSS-measure equipment, (despite that both systems are in RT90 7.5 gon V). The real estate boundaries that lies in the database has previously been translated from Uddevalla local system U38, to RT90 7.5 gon V, and the GNSS-equipment also uses RT90 7.5 gon V. To get a homogeneous and concordant coordinate system, control points and the real estate boundaries has to be transformed to the system that the GNSS-system uses (RT90 7.5 gon V). To get to the best result from a transformation method, I have tried a couple of transformation methods. When there are such big tensions as in this case the best way to get to a good result is to transform smaller areas instead of the whole area at once. When you have reached an acceptable accuracy in the boundary coordinates you can perform municipality measurement assignments with coordinates from the GNSS-equipment, which was the purpose with this examination.

Inledning I Sverige blir barn alltmer stillasittande i takt med teknikens utveckling. Samtidig har, enligt den internationella studien PISA, svenska elevers kunskaper i matematik försämrats sedan millennieskiftet. WHO hänvisar till att människor bör uppnå en viss tid av fysisk aktivitet per dag, och Bunkefloprojektet försöker ta reda på huruvida det finns en koppling mellan fysisk aktivitet och elevers matematikprestationer. I denna kunskapsöversikt vill vi se om det kan finnas någon koppling mellan dessa två faktorer, fysisk aktivitet och dess påverkan på elevers matematikkunskaper. Motiv Med anledning av vad bland annat PISA och andra forskare rapporterat gällande elevers matematikbetyg, och med Bunkefloprojektet som inspiration, så vill vi med denna kunskapsöversikt ta reda på om det finns vetenskapligt belägg för att fysisk aktivitet ger bättre förutsättningar för goda matematikkunskaper hos barn i grundskolan. Metod I översikten har nio vetenskapliga artiklar, publicerade från 2010 och framåt, tagits fram via sökmotorn Primo. Studierna har analyserats och sammanfattats, och därefter delats in i två grupper: interventionella och övriga studier. Studiernas metoder och slutsatser jämfördes sedan och resultatet diskuterades. Resultat Av de studier som använts har det framkommit hur svårt det är att styrka huruvida det enbart är fysisk aktivitet som påverkar matematikkunskaperna. De studier som ingår i översikten påvisade samtliga olika grad av något positivt samband mellan ökad fysisk aktivitet och förbättrade prestationer i matematik. En studie visade dock endast ett svagt positivt samband, och då mellan grundläggande rörelsefärdigheter och goda prestationer i matematik. Av våra granskade studier var det interventionsstudierna som påvisade störst positiv skillnad i kunskaper före, respektive efter studierna.

Studien syftar till att undersöka associationen mellan narkotikaanvändning och egendomsbrott samt narkotikaanvändning och våldsbrott. I studien används material från ett forskningsprojekt kallat RESUMÉ. Urvalet i den populations-baserade RESUMÉ studien består av 2500 individer mellan 20 - 24 år födda mellan 1987 - 1991 varav 47,4% män och 52,6% kvinnor. Resultatet visade att det fanns positiva samband mellan alla typer av narkotika (cannabis, anabola steroider eller andra hormonpreparat samt annan narkotika) och egendomsbrott samt våldsbrott. Även positiva relationer hittades mellan de olika narkotikatyperna, oberoende av varandra, och egendoms- samt våldsbrott. Narkotikan förklarar tillsammans 10% av egendomsbrotten och 7% av våldsbrotten. Resultaten kan användas som stöd till att utveckla insatser mot narkotikaanvändning samt brottslighet. / The aim of the present study was to examine the association between illegal drug use and property- and violent crimes. In the present study, data from the Swedish population-based RESUMÉ study were used. The study included 2,500 participants between the ages of 20-24 who were born between 1987 and 1991, 47.4% males and 52.6% females. Results showed a correlation between illegal drugs (i.e., cannabis, anabolic steroids and other hormonal drugs and other illegal drugs) and property- and violent crimes. The results also showed positive independent relationships between illegal drugs and property- and violent crimes. Together all drugs explained 10% of all property crimes and 7% of all violent crimes. These findings can be used to advance intervention strategies aimed at decreasing illegal drug use as well as crime.

Elever kan ibland uppleva svårigheter med representationsformer och därför är studiens syfte att undersöka hur lärare arbetar med olika representationsformer samt hur lärare arbetar för att påvisa samband mellan representationsformer. Studien grundar sig i variationsteoretiska principer. Studiens empiri består av observationer om sex olika lärares helklassgenomgångar av eget valt ämnesinnehåll som har analyserats med hjälp av Ekdahls, Venkats och Runessons teoretiska ramverk (2016). Resultatet av studien visar att lärare använder representationsformen ”skrivna symboler” mest i undervisningen, samt att representationsformerna varierar beroende på vilket ämnesområde lärare undervisar i. Resultatet visar även att lärare använder gester och verbala uttryck för att tydliggöra sambanden mellan representationsformerna.  Slutsatsen är att lärare använder olika representationsformer i undervisningen samt att lärare tenderar att använda olika linking actions i matematikundervisningen för att synliggöra sambanden mellan representationsformer. / Students experience problems regarding representations in mathematics. Therefore the purpose of this study is to examine how teachers’ work with different representations and how they clarify the connections between representations. The study is based on the principles of variation theory. The data, consisting of observations of six different teachers whole class introductions, have been analysed using Ekdahl, Venkat and Runessons theoretical framework (2016). The study shows that teachers use the representation called “written symbols” most frequent and that the representation vary depending of the subject. The result also shows that teachers use gestures and their verbal expression to clarify the relationship between representations. The conclusion is that teachers use different representations in teaching, and that teachers tend to use different linking actions in mathematics to make the connection between representations visible.

Teaching mathematics towards mathematical proficiency cannot easily be described since mathematical proficiency is complex and no term alone capture all aspects. The purpose of the study was to examine how mathematical proficiency in conceptual understanding can be discriminated through the concept of subtraction in grade 1 and 3 primary school. Question raised by the study was 1. What different levels in quality can be discriminated in the ways students subtracts?   2. Can progression be discriminated within subtraction operations between grade 1 and 3? Concepts like mathematical artefacts, capability and ability have been useful tools when analyzing the material. Developing mathematical thinking in students is about developing conceptual understanding anchored in the process rather than focus on procedures and outcome. When subtracting with comprehension one knows that subtraction undoes addition since subtraction is the inverse operation of addition.      The methods used are qualitative studies using observations and interviews. The material consists of notes from observations, recordings of interviews and written solutions. The study developed an analysis tool in order to compare the different ways of thinking when doing subtraction activities. Developing the tool was critical in order to compare and discriminate different levels of mathematical thinking. The results indicate that the Swedish curricula in mathematics do not support mathematical teaching towards mathematical proficiencies because it’s lack of concrete measurable goals.

Vårt syfte med studien är att ta reda på hur lärare resonerar och anser att de arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter, ADHD och dyslexi. Vidare tar studien upp hur lärare resonerar kring möjliga faktorer som kan påverka elevers läs- och skrivsvårigheter, samt vilka uppfattningar de har kring samband mellan dem. Den teoretiska utgångspunkt som genomsyrar vårt arbete är det sociokulturella perspektivet, eftersom elevers lärande inträffar i samspel och den undervisningskontext som de samspelar i. Vår valda metod är semistrukturerade intervjuer med lärare som är verksamma för årskurs 4–6 i ämnet svenska. Vi analyserar därefter vårt material med hjälp av ett hermeneutiskt perspektiv, vilket gör att vi kan få en djupare förståelse av det som våra informanter delger oss. Slutsatser som vi kan konstatera utifrån vår forskningsbakgrund och vår undersökning är att lärarnas definition av läs- och skrivsvårigheter och ADHD stämmer väl överens med varandra. Däremot har våra informanter svårt att se skillnad på begreppen läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Forskningen menar att detta kan bero på att gränsen att ha läs- och skrivsvårigheter och att vara dyslektiker inte är knivskarp. Ytterligare slutsatser är att ADHD utmärker sig olika beroende på om det är pojkar eller flickor, samt att det finns olika faktorer som ligger till grund för elevers läs- och skrivsvårigheter. Exempel på bakomliggande faktorer är fonologiska, sociala och emotionella faktorer, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, arv och miljö, samt ogynnsam socioekonomisk bakgrund. Fortsättningsvis finner vi slutsatsen att det finns samband mellan läs- och skrivsvårigheter, ADHD och dyslexi, men att vissa av dem är tydligare än andra. Avslutningsvis summerar vi att både forskning och våra informanter beskriver liknande pedagogiska insatser och hjälpmedel som används för att främja läs- och skrivutveckling hos elever med svårigheter. Exempel är aktiviteter där man bygger upp sin text i flera steg med hjälpmedel som dator, Chromebook och paddor. Däremot kan vi konstatera utifrån både forskning och våra informanter att det inte alltid är bra för elever att läsa på skärm.

When the glacier ice melts can the water accumulate in topographic depressions to form supraglacial lakes. These evolve during the melting seasons and can be seen clearly by satellite image on the northeastern part of Greenland. These lakes are known to rapidly drain through fracture propagation. The problem arises when the water is transported down and along the bedrock, which can contribute to glacial uplift and ice-sheet acceleration. The glacier ice which floats on water is displaced further out where calving occur which results in rising sea levels. In this independent project, drainage patterns are analyzed to investigate the impact and relationship between lakes that fractures and drains. Satellite images was studied by comparing the number of lakes during a melting period in different time intervals. Images was processed with different analysis tools in ArcMap 10.7.1 in order to create maps of drained lakes. The results display a connection between where and when lakes disappear. Two clear examples are observed where nearby lakes are completely drained over one day, which strengthens the evidence of impact. Knowledge of the hydrological processes of earth’s glaciers is of outmost importance in order to predict and prepare for the consequences of global warming. The results of this project contribute to an increased understanding of lake drainage relationship and can be applied in further research.

Friluftsliv är viktigt för ämnet idrott och hälsa. Begreppet förklaras inte och aktiviteterföreslås inte till friluftslivsundervisningen, utan bestäms av idrottslärarna (Skolverket, 2017). Syftet var att undersöka utrymmet och formen friluftsliv ges i undervisningen och någrafaktorer till detta. Nämligen om gymnasieskolans lokalisation och lärarens personliga syn påfriluftsliv påverkar friluftslivsundervisningen. Undersökningen är kvantitativ med ett bekvämlighetsurval som representerar Sveriges befolkningsmängd (Norrland 11 procent,Svealand 41 procent, Götaland 48 procent), andelen idrottslärare (kvinnliga, 32 procent;manliga, 68 procent) och medelerfarenhetsåldern (12,7 år) för lärare på gymnasieskolor. Enkätens respondenter (n=109) arbetade över hela landet (SCB, 2019; Skolverket, 2019). Den vanligaste formen är praktisk och de tre vanligaste aktiviteterna är orientering, vandringoch paddling. Mest utrymme ges under ordinära idrottslektioner, tidig hösttermin eller senvårtermin. Friluftslivsundervisningen ges mindre utrymme än andra aktiviteter enligt 69,4 procent av respondenterna. Chansen av att lärare ger inslag av teoretisk friluftslivsundervisning ökar om läraren har en hög syn på friluftsliv och om skolan ligger i en stad. Inga samband mellan friluftslivsundervisningens utrymme och lärarens syn eller skolans lokalisation kunde fastställas. Resultaten går emot litteraturen (Backman, 2011b).Grupperingsfel kan ha påverkat resultatet då respondentantalet ur lokaliseringsgruppen frånförorten (n=4) och lärare med låg syn (n=1) var fåtaliga.

Skolverket (2018a) har ett obligatoriskt kartläggningsmaterial för förskoleklass som heter Hitta matematiken. Kartläggningsmaterialet syftar till att kartlägga elevers matematikkunskaper, där mönster utgör en del. I studien har enbart undervisning om mönster studerats. Studien grundar sig i en tidigare systematisk litteraturstudie som behandlar sambandet mellan mönster och algebra. Studiens syfte är att undersöka hur lärare i förskoleklass respektive årskurs 2 utformar sin undervisning om mönster. Vidare syftar studien till att undersöka vilken form av progression som sker. För att kunna besvara forskningsfrågorna har tio lärare intervjuats där intervjusvaren senare har analyserats och tematiserats. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet. Analysen av resultatet indikerar att lärare utformar sin undervisning på olika sätt i förskoleklass och årskurs 2. I förskoleklass utformas undervisningen främst med laborativt material och stationsarbete medan lärare i årskurs 2 ofta utgår från läroboken och använder laborativt material som komplement. Gällande progressionen av arbetet om mönster från förskoleklass till årskurs 2 visar studiens resultat att beroende på hur lärarna utformar undervisningen sker progressionen exempelvis genom mönster i talföljder eller algebra på olika sätt.

Syftet med studien har varit att undersöka hur riskfrågor hanteras inom MKB i samband med detaljplaneprocessen och väglagen med dess process samt undersöka om riskkriterier finns. Med riskfrågor menas risker som rör människor och miljö i samband med MKB för projekt. Genom kvalitativa intervjuer, djupintervjuer undersöks om det existerar några riktlinjer för hanteringen av riskfrågor inom MKB hos olika myndigheter samt om det finns riskkriterier som fastställer nivån för acceptabel risk. En bakgrund ges för MKB, risk och risk i samband med MKB. Grundläggande begrepp för MKB redovisas och en kort bakgrund till utvecklingen av MKB ges. Begreppen risk och riskanalys förklaras samt människors riskperception och vad riskkriterier innebär. En introduktion till MKB och riskhantering i samband med detaljplaneprocessen och vägplaneringsprocessen redovisas. Det finns inga riktlinjer för hur risk hanteras i samband med MKB i varken detaljplaneprocessen eller vägplaneringsprocessen. De intervjuade myndigheterna har inga lagstadgade riktlinjer att följa. Avsaknaden av riktlinjer leder till att det är handläggarens erfarenhet som avgör vad som anses viktigt och vilken omfattning som krävs. Vidare visar studien att det inte finns några riskkriterier i Sverige som sätter nivån för acceptabel risk. Avsaknaden av riskkriterier leder till att den beslutande instansen avgör vad som är en tolerabel risk i varje enskilt fall.