Purpose: In the early 20th century there was a large housing deficiency in Sweden. The housing deficiency developed into a political issue and the result was the million-program. In 1964, the decision was made that one million home should be built over a ten-year period. The million-program constitutes a large part of Sweden’s total housing stock. Many of these areas quickly became segregated and socio-economically weak. Municipalities are now faced with the decision to either phase out or develop the areas. The purpose is to investigate measures that can contribute to a better social sustainability and attractiveness in million-program areas. The aim of the study is to investigate which measures are effective in restoring a sustainable housing environment in a million- program area. Method: The study has been conducted as a qualitative study in the form of interviews. Litterateur study has contributed to an increased understanding about the million programs. Document analysis has been implemented where the information has contributed as a support but also as an eye-opener to find different solutions that are relevant in the case study. Observation in the area has been made to give the authors a perception of the area. Findings: The main result of the analysis is that a key factor in achieving a sustainable housing environment is a major focus on social sustainability. The work with the social sustainability should be focused and deliberately with long-term perspectives. There are many ways of working with social sustainability, but a big part is to promote integration into socio-economically weak residential areas. The social issues form a basis for achieving a result and answering the questions set for the study. In order for the residents to have as pleasant living environment as possible, they should be given influence in various decisions made for the area. Implications: Proposed measures must be adapted to the specific conditions of each area. In order to contribute to an increased social sustainability it is important that the environments of the areas are well managed and completely clean. Social sustainability can also be improved through active work on social issues, which also contributes to increased attractiveness. The concept of social sustainability also includes urban design. A city that is well designed, safe and pleasant and have a good and functioning living environment is something desired. Limitations: The study is limited to only two million-program area since there is neither time nor resources available to map the problem on a larger scale. Own proposals are not presented, neither from an economic nor an architectural perspective, which could affect how the questions set for the study are answered. The focus is on whether planned measures are effective and whether these measures are sufficient to make an area attractive again. / Syfte: I början av 1900-talet rådde det stor bostadsbrist i Sverige. Bostadsbristen utvecklades till en politisk fråga och resultatet blev miljonprogrammet. 1964 togs beslutet att en miljon bostäder skulle byggas under en tio-års period. Miljonprogrammet utgör en stor del av Sveriges totala bostadsbestånd. Många av dessa områden blev snabbt segregerade och socioekonomiskt svaga. Kommuner står nu inför beslutet att avveckla eller utveckla områdena. Syftet är att undersöka vilka åtgärder som kan bidra till en bättre social hållbarhet och attraktivitet i ett miljonprogramsområde. Målet med studien är att undersöka vilka åtgärder som är effektiva för att återskapa en hållbar bostadsmiljö i ett miljonprogramsområde. Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ studie i form av intervjuer. Litteraturstudie har bidragit till en ökad förståelse kring miljonprogrammet. Dokumentanalys har genomförts där informationen har bidragit som ett stöd men också tankeställare för att finna olika lösningar som är relevanta i fallstudien. Observation på området har gjorts för att ge författarna en egen uppfattning om området. Resultat: Det huvudsakliga resultatet från analyserna är att en viktig faktor för att lyckas återskapa en hållbar bostadsmiljö är stort fokus på den sociala hållbarheten. Arbete med den sociala hållbarheten bör vara väldigt fokuserat och målmedvetet med långsiktiga perspektiv. Det finns många sätt att arbeta med den sociala hållbarheten, men en stor del är att främja integrationen i socioekonomiskt svaga och segregerade bostadsområden. De sociala frågorna ligger till grund för att få fram ett resultat och besvara frågeställningarna. För att de boende ska få en så trivsam boendemiljö som möjligt bör de ha inflytande i diverse val som görs för området. Konsekvenser: Framtagna åtgärder måste anpassas utefter varje områdes specifika förutsättningar. För att bidra till en ökad social hållbarhet är det viktigt att områdena har välskötta miljöer samt att området hålls helt, rent och snyggt. Den sociala hållbarheten kan också förbättras genom aktivt arbete med sociala frågor, vilket också bidrar till en ökad attraktivitet. Inom begreppet social hållbarhet ryms också gestaltning. En stad som är väl utformad, trygg och trivsam samt som har en god och fungerande livsmiljö är något som eftersträvas. Begränsningar: Arbetet begränsas till endast två miljonprogramsområde då tid eller resurser inte finns för att kartlägga problemet i en större skala. Inga egna förslag presenteras, varken ur ett ekonomiskt eller arkitektoniskt perspektiv, vilket kan påverka hur frågeställningarna besvaras. Fokus ligger på huruvida planerade åtgärder är effektiva och om dessa åtgärder räcker för att lyfta ett område och göra det attraktivt igen.

Denna studie tar avstamp i en skola, där elever med svenska som andraspråk generellt sett presterar på en lägre nivå än enspråkigt svenska elever, samtidigt som antalet elever med svenska som andraspråk ökar. Tidigare forskning visar att det är ordförrådet och läsförståelsen som skiljer sig mellan förstaspråkselever och andraspråkselever, medan det är obetydliga skillnader vad gäller avkodning.   Syftet med denna studie är att öka kunskapen om sambandet mellan ordförrådets djup och bredd samt läsförståelsen hos elever med svenska som andraspråk i årskurs fem och sex. Studien använder en kvantitativ metod, bestående av tre test som ämnar mäta läsförståelsen samt ordförrådets djup och bredd hos studiens 50 informanter. Resultatet sammanställs och analyseras i syfte att kartlägga korrelationen mellan resultatet på studiens tre tester. Det framgår av resultaten att det finns en måttlig korrelation mellan ordförrådets djup och läsförståelsen, medan korrelationen mellan ordförrådets bredd och läsförståelse är svag. Detta resultat tolkas utifrån modellen The Simple View of Reading samt tidigare forskning på området.

Liquidity and profitability are both vital aspects of a company's survival. Earlier studies suggest that there is a trade-off between liquidity and profitability. Too much liquidity can lower the profitability but the company still needs to maintain sufficient liquidity in order to be able to meet their short-term obligations. The aim of this study is to contribute to the understanding of the liquidity effect on profitability and the relationship between liquidity and profitability in swedish small companies. The relationship will be investigated with regards to industry and level of liquidity. The study is an empirical cross-sectional study where the main analysis method is multiple regression analysis.The results showed that there is a significant relationship between liquidity and profitability that appears to be non-linear. In the overall sample, there was a significant negative relationship between liquidity and profitability, measured as ROE and a positive relationship when profitability was measured as ROA. The results also reveal that with low liquidity levels (quick ratio below 2) the relationship between liquidity and profitability is positive, but the positive effect decreases and eventually disappears as the liquidity levels increase. The relationship is also more prominent in some industries, but not possible to distinguish in others. The model indicated that even though there was a significant relationship between liquidity and profitability, it only explained a small portion of the total variation in profitability.

Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare inom individ och familjeomsorgen (IFO) i två kommuner i Värmland arbetar för att bryta det sociala arvet. Vi använder oss utav en kvalitativ metod för att uppnå studiens syfte. Studien bygger på intervjuer med sju yrkesverksamma socionomer, där samtliga är verksamma inom IFO. Data analyseras med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och tolkats utifrån empowerment-teorin och Gustav Jonssons teori om det sociala arvet. Resultatet visade att IFO arbetar utifrån två olika synsätt för bryta ett socialt arv, det ena innefattar att tillföra nya influenser till barnet i dennes hemmiljö och det andra innebär att avlägsna den unge från sin bristande hemmiljö för att på så sätt tillföra nya perspektiv. Resultatet visar även att det förebyggande arbetet är en bristvara inom kommunerna, vilket försvårar arbetet att kunna fånga upp individer i ett tidigt skede. Slutsatsen var att socialsekreterarna använder sociala insatser som verktyg för att öka möjligheterna till att bryta både det enskilda barnet och familjens behov av sociala insatser, dock i samma stund som insatsen tillsätts arbetar socialsekreterare IFO aktivt för att stärka individer för att de ska kunna klara sig själva. Vi gör tolkningen att individernas sociala arv kan påverka deras motivation till insats. / The purpose of this study was to investigate how social workers within the individual and family care (IFO) work in two municipalities in Värmland to break the social heritages.  The study is based on interviews with seven professional social workers, all of them are working within IFO. Data has been analysed with a qualitative content analysis and Empowerment Theory and Gustav Jonsson's (1969) Theory of Social Heritage. The results showed that social workers utilise two different approaches to break negative intergenerational patterns. The first approach involves introducing new, positive influences to the child and it´s family in their home environment, whilst the second approach involves removing the child from undesirable environmental aspects in order to add new, positive influences. The result also showed that the lack of preventive interventions makes it difficult to assist individuals at an early stage. We conclude that social workers utilise social intervention as a method to increase the success rates of breaking the negative social heritage to children and their families. Evidently, at the same time as social intervention is utilised, the IFO social workers aim to actively strengthen individuals so that they can function on their own.  We do the interpretation that an individuals' social heritage may have an impact on their motivation for effort.

Intro: Skolios definieras som en 3-dimensionell deviation av ryggraden, det krävs en Cobbvinkel på minst 10 grader för att diagnostiseras. Idiopatisk skolios är när orsaken är okänd. Korsett och PSSE (physiotherapeutic scoliosis-specific exercise) har visat sig vara de konservativa behandlingsmetoder som visat sig vara mest effektiv. Andra konservativa behandlingsmetoder som används är styrketräning, yoga/ pilates, stretching, massage, akupunktur, EMS, Alexandertekniken samt mobilisering/manipulation. Syfte: Undersöka vilka konservativa behandlingsmetoder som är vanligt förekommande bland personer med idiopatisk skolios i Sverige, undersöka hur nöjda deltagarna är med respektive behandling samt undersöka om det finns samband mellan behandlingsmetod och kön, topografi samt magnitud av skolios. Trender som refereras till i titeln syftar på ovan nämnda eventuella samband. Metod: Enkätundersökning via Google formulär för personer som är medlem i Svenska Skoliosföreningens Facebook sida. Krav på deltagande var; diagnostiserade med idiopatisk skolios, >18 år, utförd konservativ behandling/ar för sin skolios. Analys av data gjord i Jamovi version 2.2.3. Resultat: Korsett var den vanligaste konservativa behandlingsmetoden, 35 av 46 hade använt det. Massage var deltagarna mest nöjda med, av 22 var 68,2% nöjda. Mest missnöjd med var deltagarna som använt korsett, av 35 var 42,9% missnöjda. En association sågs mellan korsett och magnitud på skoliosen (p=.002). Ingen analys kunde göras på sambandet mellan behandlingsmetod och kön då en överrepresentation av kvinnor fanns hos deltagarna. Slutsats: För att dra större slutsatser kring förekomst, nöjdhet samt trender för konservativa behandlingsmetoder för personer med idiopatisk skolios krävs en studie med ett större urval och jämnare fördelning av kön samt magnitud och topografi av skoliosen.

Bakgrund: Primär och sekundär dysmenorré hos barn är vanligt och bidrar till lidande och frånvaro från både skola och fritidsaktiviteter. Endometrios, som är den vanligaste orsaken till sekundär dysmenorré, innebär lidande och problematik som kan leda till kronisk smärta och infertilitet om det inte upptäcks och behandlas i tid. Skolsköterskan har en viktig funktion när det handlar om att identifiera, stötta och hjälpa barn med dysmenorré, varför det krävs kunskap om dysmenorré och endometrios hos skolsköterskan. Det är i nuläget oklart hur den kunskapen och erfarenheten ser ut. Syfte:Syftet med studien var att undersöka skolsköterskors kunskap och erfarenheter av dysmenorré hos barn och vilka samband som finns mellan kunskap och erfarenhet. Metod: En studie med kvantitativ design av tvärsnittstyp genomfördes genom en webbenkät som 113 skolsköterskor i Skåne besvarade anonymt. Materialet bearbetades sedan för att mynna ut i beskrivande och analytisk statistik. Resultat: Resultatet visade att råden skolsköterskor generellt ger till barn med dysmenorré går i linje med rådande forskning. Det visade även att skolsköterskor, oavsett kunskapsnivå, är i behov av mer utbildning gällande dysmenorré. Slutsats: För att fler skolsköterskor ska kunna hjälpa barn med dysmenorré på bästa sätt bör de få mer utbildning inom området. Vidare forskning bör göras kring barnens upplevelse av skolsköterskans stöd i förhållande till dysmenorré. / Background: Primary and secondary dysmenorrhea are common problems in children and contributes to both suffering and absence from school and daily activities. Endometriosis, which is the most common cause of secondary dysmenorrhea, involves suffering and problems that can lead to chronic pain and infertility if not detected and treated in time. The school nurse has an important function when it comes to identifying, supporting, and helping children with dysmenorrhea, which is why knowledge of dysmenorrhea and endometriosis is required for the school nurse. It is currently unclear what the knowledge and experience look like. Purpose: The purpose of the study was to investigate school nurses' knowledge and experiences of dysmenorrhea in children and what connections exist between knowledge and experience. Method: A study with quantitative design of a cross-sectional type was conducted through a web survey that 113 school nurses in Skåne answered anonymously. The material was then processed to result in descriptive and analytical statistics. Results: The results showed that the advice school nurses generally give to children with dysmenorrhea is accurate according to current research. It also showed that school nurses, regardless of their level of knowledge, are in need of more education regarding dysmenorrhea. Conclusion: For more school nurses to be able to help children with dysmenorrhea in the best way, they should receive more education in the field. Further research is needed about how children experience the school nurse's support in relation to dysmenorrhea.

Bedömningen gällande om en transaktion mot ersättning anses föreligga, är ett område inom mervärdesskatten där det frekvent har fastställts ny praxis från EU-domstolen i över 40 år och gör så än idag. En transaktion mot ersättning kan utgöras avleverans av en vara eller tillhandahållande av en tjänst. Utifrån fastställda domar från EU-domstolen går det att utläsa att det sällan råder problem gällande om en vara anses levererad mot ersättning, vilket enligt vår mening grundas på en varas beskaffenhet. Det föreligger däremot fler problem gällande tolkningen om en tjänst anses tillhandahållen mot ersättning. Av praxis framgår att det finns underförstådda kriterier som måste vara uppfyllda för att en tjänst ska anses tillhandahållen mot ersättning. Domstolen har fastställt att det måste föreligga ett direkt samband mellan den ersättning som utgår ochden tjänst som tillhandahålls. Enligt vår mening är det tre huvudkriterier som särskiltutmärkt sig gällande bedömningen om ett direkt samband anses föreligga. Av de behandlade rättsfallen framgår att det måste vara fråga om ett rättsligt förhållande mellan parterna, vidare måste motprestationer utbytas, till sist ska ersättningen utgöradet faktiska motvärdet till den tillhandahållna tjänsten. Det direkta sambandet mellan ersättningen och tillhandahållandet av tjänsten är beroende av att alla tre kriterierna är uppfyllda.Baserar på analysen av EU-domstolens praxis, kan vi konstatera att det finns ett stort antal situationer som var för sig, kan utgöra ett problem gällande bedömningen om ettdirekt samband anses föreligga. EU-domstolen har fastställt ett antal underkriterier som, enligt vår mening, ska föreligga inom ramen för varje enskilt huvudkriterium. Kriteriet gällande det rättsliga förhållandet anses förefalla tämligen okomplicerat i förhållande till de andra kriterierna. För att ett rättsligt förhållande ska anses föreligga är det endast ett avtal mellan parterna i fråga som krävs. Ett rättsligt förhållande går inte att avtala bort.Kriteriet gällande att motprestationer ska utbytas, är beroende av att tjänsten innehålleren konsumerbar fördel. Vidare kan motprestationen inte vara för ospecificerad, utan denska gå att individualisera och hänföra till en specifik mottagare. Den ersättningen som utgår för en tillhandahållen tjänst ska utgöra det faktiska motvärdet till den aktuella tjänsten. Ersättningen ska även ha ett subjektivt värde och därav vara mätbar i pengar. En transaktion som är beroende av slumpen, är en omständighet som kan bryta det direkta sambandet. Att rätten till ersättningen är beroende av en slump, är en omständighet som kan medföra att relevansen mellan tjänsten och ersättningen blir för svagt för att utgöra ett direkt samband. När rätten till ersättningen i stället baseras på ett avtal, stärker det direkta sambandet oavsett om det är oklart om ersättning kommer att utgå. Enligt vår mening finns det inget minsta värde för att ett vederlag ska anses utgöra det faktiska motvärdet till en tillhandahållen tjänst. I princip kan minsta möjliga ersättning utgå och det kan ändå vara fråga om ett tillhandahållande av tjänst mot ersättning som faller inom tillämpningsområdet för mervärdesskatt.

Forskning om de särskilda matematikkunskaper som lärare behöver för att undervisa om proportionella samband är begränsad. Därav är syftet med denna studie att bidra med insikter om pedagogiska ämneskunskaper inom proportionella samband. Det görs med utgångspunkt i två frågeställningar, som utgår från två kategorier av pedagogiska ämneskunskaper i matematik som Ball et al. (2008) beskrivit: (1) Vilka kunskaper om proportionalitet och elever visar lärare? (2) Vilka kunskaper om proportionalitet och undervisning visar lärare? Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra lärare som arbetar i grundskolan och undervisar i matematik. Resultatet visar på flera exempel på vad som är kunskap inom de båda kategorierna. Bland annat beskrivs olika representationsformer och hur de kan användas för progression av undervisning som exempel på kunskaper om proportionalitet och undervisning. Sådana kunskaper är av stor betydelse att lärare besitter eftersom förståelse för proportionella samband framhålls som viktigt inom flera områden i matematiken. / Research about the special kind of mathematical knowledge that teachers need to teach proportional relationships is limited. Therefore, the aim of this study is to contribute with insights into pedagogical content knowledge about proportionality. To study this, two questions were posed: (1) What can knowledge of proportionality and students be? (2) What can knowledge of proportionality and teaching be? The two questions are based on two different categories of pedagogical content knowledge in mathematics that Ball et al. (2008) have described. This study has been conducted through qualitative semi-structured interviews with four teachers who work with students in the ages of 10-13 and teaches mathematics.  The result of the study shows several examples of pedagogical content knowledge in both categories that has been studied. For example, different representations and how they can be used to progress the teaching are described as examples of knowledge of proportionality and teaching. It is of great importance that teachers possess such knowledge considering understanding of proportional relationships has been described as a key to many areas of mathematics.

<p>Syftet med denna uppsats är att få en djupare insikt om hur en frikoppling mellan redovisning och beskattning skulle kunna se ut. Genom att undersöka hur revisionsbolagen ställer sig till SamRoBs förslag om en frikoppling, SOU 2008:80, och vilka konsekvenser ett avskaffande av det materiella sambandet kan medföra för K2-företagen vill vi skapa en djupare förståelse i diskussionen om en total frikoppling av det materiella sambandet för K2-företagen.</p><p>Uppsatsens undersökning utgår från en kvalitativ forskningsmetod och har en analytisk ansats. Data består av primär- och sekundärdata som kritiskt granskas för att bedöma undersökningens giltighet och tillförlitlighet.</p><p>För att skapa förståelse kring sambandet mellan redovisning och beskattning presenteras relevanta begrepp och teorier. Vidare redogörs för innehållet i utredningen SOU 2008:80.</p><p>Empirin presenterar respondenternas åsikter och synpunkter om utredningens, SOU 2008:80, förslag om en frikoppling mellan redovisning och beskattning. Respondenterna avser tre anställda från tre av de största revisionsbolagen i Sverige.</p><p>För K2 företag innebär en frikoppling i praktiken en samordning. Om SamRoBs förslag anpassas till K2 reglerna kommer det nya regelverket i längden innebära en förenkling för K2 företagen. I stora drag kommer inte revisorernas arbete att förändras även om dagens revisorer kan tycka att arbetsbördan blir tyngre.</p> / <p>The purpose of the thesis is to gain a deeper insight into a decoupling between accounting and taxation. By a study on the audit firms’ attitude concerning SamRoBs proposal on decoupling and what affects K2 companies may be facing are we intending to create a deeper understanding in the discussion of a total decoupling of the material relationship for K2 companies.</p><p>The study is based on a qualitative research and has an analytical approach. The data consists of primary and secondary data that is critically reviewed to assess the validity and reliability of the study.</p><p>In order to create understanding of the relationship between accounting and taxation relevant concepts and theories are presented. The contents of SOU 2008:80 will also be described.</p><p>The empirical data presents the respondents´ views and comments on the proposal, SOU 2008:80, for a decoupling between accounting and taxation. Respondents interviewed were three employees from three of the largest audit firms in Sweden.</p><p>The true meaning of decoupling for K2 companies in practice is coordination. If SamRoBs proposal is adapted to the K2 regulation a new framework will appear and in the long run involve a simplification for K2 companies. Broadly, the work of the auditing firms will not mean considerable changes even though current auditors may think the workload will increase.</p>

Syftet med denna uppsats är att få en djupare insikt om hur en frikoppling mellan redovisning och beskattning skulle kunna se ut. Genom att undersöka hur revisionsbolagen ställer sig till SamRoBs förslag om en frikoppling, SOU 2008:80, och vilka konsekvenser ett avskaffande av det materiella sambandet kan medföra för K2-företagen vill vi skapa en djupare förståelse i diskussionen om en total frikoppling av det materiella sambandet för K2-företagen. Uppsatsens undersökning utgår från en kvalitativ forskningsmetod och har en analytisk ansats. Data består av primär- och sekundärdata som kritiskt granskas för att bedöma undersökningens giltighet och tillförlitlighet. För att skapa förståelse kring sambandet mellan redovisning och beskattning presenteras relevanta begrepp och teorier. Vidare redogörs för innehållet i utredningen SOU 2008:80. Empirin presenterar respondenternas åsikter och synpunkter om utredningens, SOU 2008:80, förslag om en frikoppling mellan redovisning och beskattning. Respondenterna avser tre anställda från tre av de största revisionsbolagen i Sverige. För K2 företag innebär en frikoppling i praktiken en samordning. Om SamRoBs förslag anpassas till K2 reglerna kommer det nya regelverket i längden innebära en förenkling för K2 företagen. I stora drag kommer inte revisorernas arbete att förändras även om dagens revisorer kan tycka att arbetsbördan blir tyngre. / The purpose of the thesis is to gain a deeper insight into a decoupling between accounting and taxation. By a study on the audit firms’ attitude concerning SamRoBs proposal on decoupling and what affects K2 companies may be facing are we intending to create a deeper understanding in the discussion of a total decoupling of the material relationship for K2 companies. The study is based on a qualitative research and has an analytical approach. The data consists of primary and secondary data that is critically reviewed to assess the validity and reliability of the study. In order to create understanding of the relationship between accounting and taxation relevant concepts and theories are presented. The contents of SOU 2008:80 will also be described. The empirical data presents the respondents´ views and comments on the proposal, SOU 2008:80, for a decoupling between accounting and taxation. Respondents interviewed were three employees from three of the largest audit firms in Sweden. The true meaning of decoupling for K2 companies in practice is coordination. If SamRoBs proposal is adapted to the K2 regulation a new framework will appear and in the long run involve a simplification for K2 companies. Broadly, the work of the auditing firms will not mean considerable changes even though current auditors may think the workload will increase.