Introduktion: Pandemin slog hårt mot samhället och idrottsrörelsen då restriktionerna hindrade idrottare från att träna som tidigare. Studier har visat att pandemin har påverkat många idrottare emotionellt och psykiskt. Enligt självbestämmandeteorin är det viktigt att möta de tre psykologiska behoven av kompetens, autonomi och samhörighet för att öka motivation. Syftet med denna studie var att undersöka hur ledare upplevt restriktionernas påverkan på lagets motivation samt vilka strategier tränarna har använt för att stödja motivation. Metod: Detta är en kvalitativ studie med både induktiv och deduktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem ledare med olika utbildning och erfarenhet. Analysen av intervjuerna utfördes genom kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Utifrån intervjuerna identifierades temat Pandemin har utmanat ledarnas arbete och vidgat deras användande av motiverande strategier samt kategorierna Idrottarna har påverkats negativt av pandemin, Viktigt att stärka idrottarnas kompetens, Uppmuntra självbestämmande för att behålla motivation, Samhörigheten påverkar motivation och Utbildade ledare främjar motivation.  Slutsats:  Strategier som ledarna använde för att stödja motivation var bland annat att sätta individuella mål, låta idrottarna få påverka sin träning, teambuilding och utveckla baskunskap. Det finns behov av vidareutbildning i motivationsstrategier för ledare där fysioterapeuter skulle kunna ha en viktig roll. Vi ser ett behov av vidare forskning för att öka kunskapen kring hur motivation påverkas av en pandemi och hur ledare kan hantera liknande situationer i framtiden.

Syfte: Under Covid-19 pandemin som påverkade hela världen behövde alla i Sverige följaregeringens rekommendationer och restriktioner för distansering i hopp om att begränsaspridningen av sjukdomen. Många organisationer behövde då tillämpa att arbete skulle ske pådistans för de anställda. Studier om distansarbete har således blivit mycket aktuella för dagenssamhälle men få studier har gjorts på den svenska marknaden om distansarbete utifrån ettmotivationsperspektiv. Denna studie ser därför i syfte att undersöka hur påtvingatdistansarbete har påverkat anställdas upplevda autonomi, kompetens och samhörighet, vilkamöjligheter till högre motivation som har tillkommit till följd av det påtvingade distansarbetetsamt hur de anställdas psykologiska välmående har påverkats av påtvingat distansarbeteutifrån självbestämmandeteorin. Metod: Denna studie har utförts med en kvalitativ forskningsmetod som bestod av tiosemistrukturerade intervjuer för insamling av data. Varje intervju utfördes via ett digitaltmötesrum och spelades även in. Data har sedan analyserats med en tematisk dataanalys ochredovisats. Urvalet var målstyrt och bestod av tio respondenter som hade arbetat i sin roll påden svenska marknaden i minst ett år och som hade blivit tvingad att arbeta på distans. Resultat och slutsats: Resultaten visar att påtvingat distansarbete påverkar autonomi,kompetens och samhörighet, både positivt och negativt. Undersökningen visar att autonomioch kompetens tillfredsställs i hög grad men att samhörigheten inte uppnås i lika storutsträckning. Resultaten tyder även på att påtvingat distansarbete skapar möjligheter för ökadmotivation samt ökat psykologiskt välmående. Resultaten tyder på att hög motivation ochvälmående kan uppnås genom distansarbetets positiva påverkan på autonomi, kompetens ochsamhörighet. Examensarbetets bidrag: Detta examensarbete förväntades bidra med att minska detforskningsgap som har identifierats med distansarbetets påverkan på motivation utifrånsjälvbestämmandeteorin. Distansarbete är en ny och mycket relevant arbetsform för ett flertalintressenter. En djupare förståelse för hur distansarbetet påverkar de anställdas motivation kanvara värdefull för både organisationer och intressenter inom organisationerna för attförhoppningsvis kunna förbättra, effektivisera och utveckla sina arbetssystem samt deanställda. Förslag till fortsatt forskning: Utifrån studiens resultat och begränsningar kan ytterligarestudier utföras. Ett förslag till fortsatt forskning är att studera forskningsområdet inom en endavald bransch för att skapa en djupare förståelse för hur distansarbete påverkar motivationeninom en specifik branschstandard. Ännu ett förslag skulle kunna vara att se forskningsområdetutifrån ett annat teoretiskt perspektiv, exempelvis genom en teori med psykologisk ansats. / Aim: Everyone in Sweden had to follow the government’s recommendations and restrictionsto limit the Covid-19 virus during the pandemic that affected the whole world. Manyorganizations had to enforce remote work for their employees. Studies on remote work havesince become very relevant for today’s society, however, few studies have been executed onthe Swedish market about remote work from a motivational perspective. Therefore, this studysees an interest in investigation how forced remote work has affected the employees’perceived autonomy, competence, and relatedness, what opportunities for higher motivationthere are with forced remote work and how the employees’ psychological well-being has beenaffected by forced remote work based on the self-determination theory. Method: This study has been conducted using a qualitative research method that consisted often semi-structured interviews for data collection. Each interview was conducted via a digitalmeeting room and was also recorded. The data has then been analyzed with a thematic dataanalysis and reported. The sample was targeted and consisted of ten respondents who hadworked in their role in the Swedish market for at least one year and who had been forced towork remotely. Results and conclusions: The results show that forced remote work does affect autonomy,competence, and relatedness, both positively and negatively. The study shows that autonomyand competence are achieved on a high level while relatedness is not achieved as high. Theresults also indicate that forced remote work creates opportunities for increased motivationand better psychological well-being. The results indicate that high motivation and well-beingcan be achieved through the positive impact on autonomy, competence and relatedness thatforced remote work has. Contribution of the thesis: This study has contributed to reducing the research gap that has been identified with the impact of distance work on motivation based on the self-determination theory. Remote work is a new and very relevant configuration of work for several stakeholders. A deeper understanding of how remote work affects employees'motivation can be valuable for both organizations and stakeholders within the organizations tohopefully improve, streamline and develop their work systems and the employees. Suggestions for future research: Based on the results and limitations of the study, furtherstudies can be carried out. A suggestion for further research is to study the research areawithin a single chosen industry to create a deeper understanding of how remote work affectsmotivation within a specific industry standard. Another suggestion could be to see theresearch area from a different theoretical perspective, for example through a theory with apsychological approach.

SammanfattningTitel: Studie av sociala medier på Arbetsplatsen.Nivå: Kandidatuppsats i Informationssystem, 15 Högskolepoäng.Författare: Tobias LarssonHandledare: Bengt NilssonExaminator: Bengt NilssonProblemområdeProblemområdet i studien är det eventuella sambandet mellan sociala medier och samhörigheten på en arbetsplats. Genom att studera detta undersöks vilken effekt sociala medier kan ha på samhörigheten och vilka teoretiska modeller som går att koppla till det som framkommer under analysen av studien.MetodStudiens intresse och fokusområde finns i att studera det som går att studera via en kvalitativ undersökningsmetod. Det som undersöks i en kvalitativ undersökning är de människor och grupper som studeras genom dessa undersökningar. Kvalitativ undersökningsmetod har sin grund i sociala antaganden och hur man studerar det som de vill beskriva som verklighet. Kvalitativundersökningsmetod innebär att studien undersöker beteende samt mönster genom intervjuer eller observationer av eller med de berörda personerna.ResultatUtifrån den studie som presenteras menar författaren att sociala medier påverkar samhörigheten. Respondenterna förklarar att sociala medier fungerar som en arena och dörröppnare. Den initiala och viktigaste kontakten sker muntligen. Däremot fungerar sociala medier som en plattform där de kan utbyta idéer, tankar och information. Sociala medier skapar en ny kontaktväg mellan kollegorna. En kontaktväg som enligt respondenterna är lättillgänglig och effektiv. Resultat visar att motivationsfaktorer och det symboliska värdet av lek och humor är essentiella på arbetsplatsen och påverkar samhörigheten.Vidare ForskningUtifrån denna studie kan följande förslag ges till vidare forskning: En längrelongitudinell studie bland anställda på en arbetsplats med kontinuerlig uppföljning under olika skeden av ens anställningstid. Ytterligare fördjupning inom området angående vilka sociala medier som använts och varför. Det går likaså att göra en jämförande studie inom olika typer av arbeten likaså en experimentell studie där sociala medier först tillåts använda sociala medier och sedan inte eller vice versa och slutligen är ett förslag vi vidare forskningen en liknande studie som denna fast i avsevärt större omfattning för att skapa en större förståelse inom ämnet.Uppsatsens bidragDen tidigare forskningen och de undersökningar som har skett inom området har inte fokuserat på det som denna studie gör. Det som denna studie vill undersöka och försöka utröna är om sociala medier påverkar samhörigheten bland de anställda på en arbetsplats. Denna studie lämnar och bidrar kunskap om ämnet som rör sociala medier och vilken betydelse det kan tänkas ha på en arbetsplats. Studien är av intresse då sociala medier beskrivs som något som blir allt viktigare och mer centralt i arbetslivet, vilket även stöds av den tidigare forskningen. Slutsatsen och analysen av studien kan användas i syfte att försöka förstå dessa faktorer och vad de egentligen har för betydelse. Studien kan vara intressant för arbetsplatser för att förstå den tänkbara effekten som betydelsen av sociala mediers användande kan ha för deras organisation.NyckelordSociala medier, Facebook, Twitter, blogg, vlogg, samhörighet, symbolik, humor och lek / AbstractTitle: A Study of Social Media in the WorkplaceLevel: Bachelor thesis in Information Systems 15 Hp.Author: Tobias LarssonAdvisor: Bengt NilssonExaminer: Bengt NilssonProblemThe problem area in this study is the possible link between social media and community spirit in the workplace. By studying the impact of social media and what effect it can have on the affinity using the theoretical models. The analysis part of the study should describe this connection.MethodThe essay´s interest area is to examine what can be studied through a qualitative research method. Qualitative research methods indicate that it is people and groups that are observed by these studies. Qualitative research method has the focus area of social assumptions and how you study what they want to describe as their reality. Qualitative survey methodology means that the study examines the behavior and patterns through interviews or observations.ConclusionsBased on the presented study the author explains how social media affects affinity. Respondents explain that social media works as an arena and door opener. The initial and most important contact is made orally. However, they believe that social media is a platform where they can share ideas, thoughts and information. Social media opens and also creates a new contact route between colleagues. A contact route that the respondents mean is readily available and effective. Results show that motivational factors and the symbolic value of fun and humor are essential in the workplace, creating a strong community.Further researchFrom this study, the following suggestions are given for further research: A longer longitudinal study at a workplace with continuous monitoring during the different stages of the individuals employment. Investigate further factors such as policies and social media to be or not be in a workplace. A further deepening in the area of social media, why it is used etc. It is also possible to make a comparative study of different types of work, an experimental studies in which social media first would be allowed to use and then not, or vice versa. A similar studie as this can be made but in greater extent, in order to create a greater understanding of the subject.ContributionsThe earlier research which is presented in the essay has not examined what this study is meant to do. What this study would investigate and attempt to discover is if social media are affecting the community spirit among employees in a workplace. This study leaves and contributes knowledge about the subject social media and what impact it may have in the workplace. The study is of interest because social media is described as something that is becoming increasingly important and more central in the workplace, which is also supported by the earlier research. The conclusion and analysis of the study can be used in an attempt to understand these factors .The study may be of interest to workplaces as a help for understanding the potential impact of social media usage in their organization.Key WordsSocial media, Facebook, Twitter, Blog, Vlog, Affection, Community spirit, Symbolism, Humor and Fun

Innehavandet av motiverade medarbetare anses vara en organisatorisk framgångsfaktor. Enligt tidigare forskning är organisationer med motiverade medarbetare 30–40 procent mer produktiva än organisationer med omotiverade medarbetare. Motivationen anses även ha positiva effekter på medarbetarnas personliga utveckling, prestationer, arbetstillfredsställelse och välmående. Tidigare forskning som utgår ifrån Self-Determination Theory (SDT) redogör för att tre grundläggande psykologiska behov, autonomi, kompetens och samhörighet bidrar till en ökad arbetsmotivation. Det är även bevisat att yttre faktorer i sociala miljöer kan främja respektive hämma medarbetarnas arbetsmotivation, enligt SDT. Trots att tidigare forskning har påvisat att medarbetarnas motivation är betydande för organisationer, samt har positiva effekter för medarbetarnas utveckling, prestation, arbetstillfredsställelse och välmående finns det begränsad kvalitativ forskning som förklarar hur medarbetare motiveras. Forskarna för denna studie anser att resultaten från tidigare studier förklarar vad som bidrar till en ökad arbetsmotivation hos medarbetarna men ger inga utförliga förklaringar om vilka arbetsrelaterade faktorer medarbetarna upplever som motivationshöjande. Syftet med studien blir således att bidra med en ökad förståelse och kunskap om hur medarbetare motiveras av de psykologiska behoven av autonomi, kompetens och samhörighet samt hur yttre faktorer som organisatoriska värderingar och lön bidrar till en ökad eller minskad inre motivation. Forskarna har genomfört en kvalitativ fallstudie och har med hjälp av intervjuer besvarat studiens syfte och frågeställningar. Studiens resultat och slutsatser visar på hur medarbetarna kan motiveras utifrån de psykologiska behoven av autonomi, kompetens och samhörighet samt hur organisatoriska värderingar och erhållen lön bidrar till en ökad eller minskad inre arbetsmotivation. / To maintain motivated employees is considered an organizational success factor. According to previous research, organizations with motivated employees are 30-40 percent more productive than organizations with amotivated employees. Motivation is also considered to have positive effects on employees' personal development, performance, job satisfaction and well-being. Previous research based on Self-Determination Theory (SDT) explains that three basic psychological needs, autonomy, competence and relatedness contribute to increased work motivation. It is also proved that external factors in social environments can promote or inhibit employees' motivation, according to SDT. Although previous research has shown that employee motivation is significant for organizations, as well as having positive effects on employee development, performance, job satisfaction and prosperity, limited qualitative research explains how employees are motivated. The researchers for this study believe that the results of previous studies explain what contributes to an increased work motivation among employees but does not provide detailed explanations which work-related factors employees feel as motivating. The aim of the study is thus to contribute to increased understanding and knowledge of how employees are motivated by the psychological needs of autonomy, competence and relatedness, and how external factors such as organizational values and wages contribute to increased or decreased internal motivation. The researchers have done a qualitative case study and with the help of interviews answered the purpose and research questions of the study. The results and conclusions of the study show how employees can be motivated based on the psychological needs of autonomy, competence and relatedness, and how organizational values and wages are contributing to increased or decreased internal work motivation.

Social isolering förekommer i samhället ständigt och drabbar människan på olika sätt. Det kan orsaka ohälsosamma beteenden, depression och för tidig död. I och med coronaviruset Covid-19 har en stor del av Sveriges befolkning uppmuntrats begränsa graden av social kontakt. Social kontakt är viktigt för att bibehålla människans välmående och motivation. Brist på social kontakt kan leda till social isolering vilket har en negativ effekt på motivation till akademiska studier samt fysisk aktivitet. Syftet med denna studie var att undersöka hur motivation till studier och fysisk aktivitet påverkas vid begränsad social kontakt. Dessutom skall faktorer som self-efficacy (tron på sin egen förmåga), autonomi, samhörighet och kompetens (SDT) verka som potentiella faktorer som möjligen influerar graden av motivation begränsad social kontakt. Urvalet bestod av 34 universitetsstudenter från Sverige. Data samlades in via enkäter vilka besvarades två gånger med 3 veckors mellanrum. Analys av data gjordes genom deskriptiv statistik, beroendet-test och ett oberoende t-test. Resultatet visade att studiemotivation signifikant försämrats under studiens gång. En icke-signifikant skillnad observerades i graden av motivation till fysisk aktivitet. Self-efficacy och SDT förklarade inte graden av motivation för studier eller fysisk aktivitet. De icke-signifikanta resultaten kan förklaras av begränsat och icke-representativt urval, hög grad av social kontakt hos deltagarna samt att de utfärdade restriktionerna delvis begränsar deltagarna. / Social isolation occurs in society and affects people in different ways. Social isolation could give rice to unhealthy behaviour, depression and premature death. Due to the spread of the Coronavirus, Covid-19, a great amount of the Swedish population has been encouraged to restrict their social interaction with other people. However, social interaction is of importance for the level of motivation and well-being that people experience. Limited social interacation can lead to social isolation which produces a negative effect on motivation towards education as well as towards physical activity. The objective with this research was to examine if students with limited social interaction experience a deficiency in motivation towards education and physical activity. To examine possible factors that could influence the degree of motivation this study used scales based on self-efficacy (one’s beliefs in one’s ability), autonomy, relatedness and competence (SDT). The selection was 34 university students from Sweden. Data was gathered with a survey that was distributed two times within a time frame of three weeks. The analysis of the data was computed through descriptive statistics, paired samples t-test and independent samples t-test. A statistical significance was found for motivation towards education. There were no significant results for motivation towards physical activity. Neither Self-efficacy or SDT explained the degree of motivation towards education or physical activity. The non-significant result could be explained by the non-representative and small sample size as well by the students' high amount of established social interaction. Sweden's issued restrictions could have affected the result as it only moderately limits students' social environment.

I och med att undervisningen på distans ökar i popularitet så läggs det större vikt på distansstudenternas välmående. Distansundervisning bedrivs dock i nuläget på ett sätt som motsätter sig studerandes efterfrågan om social gemenskap vilket skapar en känsla av isolering. Att berika lärplattformar med sociala affordanser och element från sociala nätverkssajter är ett försök att öka social närvaro på lärplattformar. I denna uppsats utforskas hur samhörigheten mellan distansstudenter kan förbättras på lärplattformar och vilka affordanser som kan berika lärplattformar utöver de som redan har beforskats. Studien resulterar i 2 element (Integritet och Samarbete), 3 sociala affordanser (Social anslutning, Social interaktion och Profilbyggnad) och 1 innehållsaffordans (Innehållsdelning) som har identifierats utifrån respondenternas preferenser i förhållande till sociala nätverkssajter. Funktionaliteterna som kopplas samman med dessa identifierade element och affordanser gestaltas genom en skiss i resultatet. Detta för att förtydliga hur en möjlig applicering på lärplattformar kan förbättra kommunikationen och den sociala närvaron mellan de studerande. / As distance education is increasing in popularity more emphasis is placed on the wellbeing of distance students. However, distance education is currently conducted in a way that opposes students’ demand for social community, which creates a feeling of isolation. Enriching learning management platforms with social affordances and elements from social networking sites is an attempt to increase social presence on learning management platforms. This essay explores how to improve the relationship between distance students on learning management platforms and which affordances may enrich learning management platforms besides those that have already been researched. The study results in 2 elements (Privacy and Collaboration), 3 social affordances (Social connectivity, Social interactivity and Profile building) and 1 content affordance (Content sharing) that has been identified based on the respondents preferences in relation to social networking sites. The functionalities associated with these identified elements and affordances are presented through a sketch in the result. This is to clarify how a possible application on learning platforms can improve communication and the social presence between the students.

Introduktion: Studien undersöker en arbetsplats i Försvarsmakten och hur arbetsplatsens utformning påverkar den psykosociala arbetsmiljön genom trivsel och arbetstillfredsställelse. Kontorsmiljön kan delas in i områden som fysisk utformning av ytor, belysning och rumsindelning samt psykosocial indelning som arbetsbelastning och störningar. Tidigare forskning visar att kontor som är små till medelstora öppna kontorslandskap, med fyra till nio respektive tio till 24 personer, har lägst upplevd hälsa och arbetstillfredsställelse medan arbetstagare med eget kontor av celltyp upplevde högst upplevd hälsa och arbets­tillfredsställelse. Syfte: Syftet var att undersöka upplevelsen av trivsel och arbetstillfredsställelse på en arbetsplats med öppet kontorslandskap. Metod: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med fyra respondenter. Resultat: Arbetstillfredsställelsen kan minska genom avbrott i arbetet orsakat av störningar. Trivsel och välbefinnande kan gynnas av en positiv arbetskultur som kan finnas på de arbetsplatser där medarbetare känner en stark samhörighet och kamratskap. Respondenterna trivs på arbetsplatsen tack vare att man uppskattar kollegorna och har goda relationer till dem. Diskussion/Slutsats: Omgivande ljud, rörelser och sociala interaktioner kan innebära avbrott i arbetet och avsaknaden av möjligheten att ha ostörd tid för arbete skapar frustration och minskad arbetstillfredsställelse. Motivationen är uttalat hög hos respondenterna vilket kan tyda på god trivsel. Genom att främja relationer och positiv arbetskultur och genom att skapa meningsfulla arbetsuppgifter kan motivation främjas på arbetsplatsen.Sammanhållningen inom det närmaste arbetslaget lyfts särskilt fram att vara den faktor som uppväger mycket av arbetsplatsens utmaningar. / Introduction: The study examines a workplace in the Swedish Armed Forces and how the design of the workplace affects the psychosocial environment through well-being and job satisfaction. The office environment is divided into the physical design of surfaces, lighting and room division, and psychosocial division such as workload and disturbances. Previous research shows that offices that are small to medium-sized open office landscapes, with four to nine people and ten to 24 people, respectively, have the lowest perceived health and job satisfaction, while workers with their own cell-type offices experienced the highest perceived health and job satisfaction. Aim: The aim was to investigate the experience of well-being and job satisfaction in a workplace with an open office landscape. Method: Qualitative semi-structured interview study with four respondents. Result: Job satisfaction can decrease through interruptions in work caused by disturbances. Well-being can benefit from a positive work culture that can exist in workplaces where employees feel a strong sense of belonging and camaraderie. The respondents enjoy the workplace thanks to valuing colleagues and having good relationships with them. Discussion/Conclusions: Ambient sounds, movements and social interactions can mean interruptions in work and the lack of the possibility of having undisturbed time for work creates frustration and reduced job satisfaction. The motivation is noticeably high among the respondents, which may indicate good well-being. By fostering relationships and positive work culture by creating meaningful tasks, motivation can be enhanced in the workplace. The cohesion within the immediate work team is particularly highlighted as the factor that outweighs many of the workplace's challenges.