Nature and religion. Two things practically any human have had to relate to at somepoint during life. For some religion is the foundation of which rest of life is builtupon. It affects where we live, what we eat and who we love. This essay aims todiscuss the idea of nature as such a foundation, nature as something that isprofoundly and spiritually within and affects how we live our lives. Throughinterviews and with understood through theories on sociology of religion, a corelations are made with nature, religion and worldview. All understood throughthemes of identity, affinity and purpose

Syftet med denna studie var att undersöka om nyttjandet av flexibel arbetstid predicerar inrearbetsmotivation. En webbaserad enkätundersökning innehållande 28 frågor skickades ut till152 tjänstemän i en offentlig organisation, totalt deltog 80 respondenter i undersökningen. Föratt mäta inre arbetsmotivation användes Basic Psychological Need Satisfaction at Work (BPNS-W) skalan som mäter autonomi, kompetens och samhörighet och är baserad på self-determination theory (SDT). Resultatet visade att nyttjandet av flexibel arbetstid signifikant predicerar dimensionerna autonomi, kompetens och samhörighet som leder till inrearbetsmotivation. Studiens slutsats vara att nyttjandet av flexibel arbetstid kan predicera inrearbetsmotivation i viss grad. / The purpose of this study was to investigate whether the use of flexible working hourspredicts intrinsic work motivation. A web-based survey containing 28 questions was sent to152 officials in a public organization, a total of 80 respondents participated in the survey. Tomeasure intrinsic work motivation, the Basic Psychological Need Satisfaction at Work(BPNS-W) scale was used. It contains measures of autonomy, competence and relatednessand is based on self-determination theory (SDT). The results showed that the use of flexibleworking hours significantly predicts the dimensions of autonomy, competence and relatednessthat lead to intrinsic work motivation. The conclusion of the study was that the use of flexibleworking hours can predict intrinsic work motivation to some extent.

Bakgrund: Äldre personer är en växande grupp i samhället. Förluster och minskat socialt nätverk är en naturlig del i denna fas av livet. Att leva i social isolering kan leda till stora hälsoproblem. Arbetsterapeuters aktivitetsfokus kan användas till stöd för äldre personer i utförandet av meningsfulla aktiviteter som ett led i att motverka social isolering. Syfte: Att kartlägga och beskriva aktivitetsfokuserade åtgärder för att motverka social isolering hos äldre personer med fokus på utfall. Metod: Studiedesignen var scoping review. Datainsamling gjordes genom litteratursökning i databaserna: AMED, Cinahl, Medline, Pubmed och Psycinfo samt manuella sökningar vilket resulterade i tio inkluderade artiklar. Resultat: Artiklar från fyra länder och med olika designer identifierades. Målsättning och syfte med interventionerna var varierande och tre olika underteman identifierades: Motverka social isolering och/eller ensamhet, Stärka och bibehålla god hälsa och livsstil samt Öka delaktighet och samhörighet. Resultatet indikerar att aktivitetsfokuserade interventioner och dess utfall kan motverka social isolering hos äldre personer. Slutsats: Aktivitetsfokuserade åtgärder bidrar med en minskad känsla av ensamhet, ökad upplevelse av samhörighet och ett större aktivitetsengagemang. Det kan därför finnas ett behov av fler arbetsterapeutiska interventioner då gruppen äldre personer i social isolering ökar men ytterligare forskning behövs. / Title: Activity-focused interventions to counteract social isolation in elderly people.Background: Elderly people is an increasing group in society. Losses and reduced social networks are part of aging. To live in social isolation can lead to major health issues. Occupational therapists focus on activities can be used to support elderly people in the performance of meaningful activities as a part of counteracting social isolation. Purpose: To map and describe activity focused interventions to counteract social isolation in elderly people with focus on outcome. Method: A scoping review was used. Data collection was done by literature search in the databases: AMED, Cinahl, Medline, Pubmed and Psycinfo and manual searches which resulted in ten articles. Result: Articles from four countries and with different designs were identified. The goal and aim of the interventions varied and three sub-themes were identified: to prevent social isolation and/or loneliness, strengthen and keep good health and lifestyle and increase participation and fellowship. The results indicate that activityfocused interventions and their outcomes can counteract social isolation in elderly people. Conclusion: Activity-focused interventions contribute with a reduced feeling of loneliness, increased experience of belonging and a greater activity engagement. There may be a need for more occupational therapy interventions as the group elderly people in social isolation increases but further studies are required.

Denna studie gjordes för att undersöka om samtalsmetoden Livsspelet, som vuxit fram ur klinisk verksamhet, har kopplingar till motivationsteorin Self-determination theory (SDT). Ett framträdande drag hos denna teori är framhävandet av tre psykologiska behov som antas ha betydelse för människors motivation och utveckling: Kompetens, autonomi (självbestämmande) och samhörighet. För att uppnå syftet konstruerades ett analysinstrument, avsett att undersöka om och hur samtalsledarens yttranden kunde kopplas till uppfyllandet av de tre grundbehoven. Tio inspelade samtal med en klient transkriberades. Samtalsledarens samtliga yttranden kodades enligt analysinstrumentet och placerades in i en av 18 kategorier, under fem olika teman. Därefter räknades antalet yttranden i de olika kategorierna för att undersöka hur stor del av samtalsledarens yttranden som kunde kopplas till de tre grundbehoven. Resultatet av undersökningen visade att en majoritet av samtalsledarens yttranden kunde kopplas till de tre grundbehoven kompetens, autonomi och samhörighet.

Ideella föreningars existens är beroende av motiverade volontärer men de har sällan möjlighet att använda sig av monetära ersättningar som exempelvis löner och bonusar som vinstdrivande företag. Syftet med denna studie är därav att öka förståelsen kring hur informella och formella motivationssystem kan vara utformade i ideella föreningar och hur det påverkar volontärers motivation. Studien baseras på en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer där en av Sveriges största Friskis & Svettis-föreningar valts som studieobjekt. En inledande genomgång av teoretiskt ramverk resulterade i studiens fokus på tre grundbehov; social samhörighet, upplevd kompetens och självbestämmande. Dessa användes som utgångspunkt för studien och med inspiration från en abduktiv ansats justerades innehållet i kategorierna under studiens gång. Utifrån intervjuer med sex respondenter från olika områden och hierarkiska nivåer drogs slutsatsen att motivationssystem i ideella föreningar kan vara utformade efter social samhörighet, upplevd kompetens och självbestämmande, varför benämningarna på kategorierna återfinns i analysen. Studiens resultat visar vidare att motivationssystem med denna uppbyggnad kan öka motivationsnivån hos volontärer som redan drivs av självbestämd inre motivation men inte hos det fåtal som drivs av yttre motivation. Detta tillsammans med att motivationssystem i ideella föreningar kan bestå av ett högt antal åtgärder för att motverka att volontärer säger upp sig över dagen står i kontrast med de vinstdrivande företag som motiverar anställda med hjälp av löner.

Using the communication tool storytelling, in group processes is very popular. Storytelling can be used to motivate group members to collaborate and pursue common goals. Humans have many different needs, but one of the biggest and most important, besides food and water, is the need to belong. The need to belong can be met by being involved in different group constellations. A well-tested model in group psychology is the FIRO model, which suggests that all groups go through different stages in their work towards pursuing their common goal. How well the group manages to create the unity that the individuals in the group strive for depends on how well the group works in the respective stages. The purpose of this essay is to investigate whether individuals feel that they have a stronger sense of belonging and faster achieve an affinity sense of belonging to their assigned group, if storytelling is used as a communication tool. A quantitative research method has been implemented by collecting databased on an experimental study. Ninety questionnaires were collected and analyzed, where the participants were divided into two different experimental groups. Based on a scenario they were then asked to answer the questionnaire where half of the surveys contained a scenario with storytelling, and the other half contained a scenario without storytelling. From the essays result, it was found that storytelling contributes to individuals feeling a stronger sense of belonging to their assigned group. Storytelling does however not contribute to individuals faster achieving an affinity sense of belonging to their fellow group members. The essays results aim to be applied to different types of working groups. By a working group, we refer to different types of groups within different subjects such as professional groups, study groups and training groups etcetera. In this essay, these groups will be referred to as assigned groups. This is done to minimize the risk that the reader will confine themselves to focusing solely on working groups within organizations. The following essay is written in Swedish. / Användning av kommunikationsverktyget storytelling inom grupprocesser är idag mycketpopulärt. Storytelling kan användas för att motivera deltagare i arbetsgrupper att samarbeta och sträva mot gemensamma mål. Människor har många olika behov men ett av de största och viktigaste, förutom mat och vatten, är att känna tillhörighet till andra människor. Behovet av tillhörighet kan uppnås genom att en individ är delaktig i olika gruppkonstellationer. En välbeprövad modell inom gruppsykologi är FIRO-modellen som antyder att grupper går igenom olika faser. Hur väl gruppen lyckas skapa den samhörighet som individerna i gruppen strävar efter beror på hur väl gruppen samarbetar i de respektive faserna. Syftet med denna studie är att undersöka om individer upplever att de får en starkare tillhörighetskänsla och snabbare uppnår en samhörighetskänsla till sin tilldelade grupp med hjälp av storytelling. En kvantitativ forskningsmetod har genomförts genom insamling av data utifrån en experimentstudie. 90 besvarade enkäter har tagits in och analyserats, där studiens deltagare delades in i två olika experimentgrupper. Utifrån ett scenario fick de sedan svara på enkäten där hälften av enkäterna innehöll ett scenario med storytelling och den andra hälften innehöll ett scenario utan storytelling. Av studiens resultat visade det sig att storytelling bidrar till att individer känner en starkare tillhörighet till sin tilldelade grupp, men att storytelling inte bidrar till att individerna i gruppen snabbare uppnår en samhörighetskänsla. Studiens resultat ämnar appliceras på olika typer av arbetsgrupper. Med en arbetsgrupp menar vi olika typer av grupper inom olika ämnen såsom yrkesgrupper, studiegrupper och träningsgrupper med mera. I studien kommer dessa grupper att benämnas som tilldelade grupper för att minimera risken att läsaren avgränsar sig till att enbart fokusera på en organisations arbetsgrupper.

Ett digitaliserat samhälle bidrar till att fler digitala tjänster utvecklas. Detta innebär att det idag ställs större krav på individer att vara tekniskt kompetenta för att kunna ta del av de möjligheter som erbjuds via digitaliseringen. Med allt fler digitala tjänster kan möjlighet till fysiska möten även minska, vilket kan påverka den sociala samhörigheten negativt vid lägre digital kompetens. Trots att äldre länge ansetts ha en lägre digital kompetens, i jämförelse med yngre åldersgrupper, håller dessa skillnader idag på att planas ut. Forskning visar att äldre som använder internet idag är mindre deprimerade och socialt isolerade, där sociala medier såsom Facebook kan bistå som ett viktigt verktyg att bevara och vårda sociala relationer. Denna studie belyser hur seniorers intention, attityd och tekniska kompetens kan påverka acceptans och användning av digital teknik och sociala medier, samt hur gränssnittsdesign kan underlätta äldres användning av digital teknik. Utifrån befintlig forskning, kvantitativ och kvalitativ undersökning formas möjliga designförslag över hur gränssnittsdesign kan påverka den sociala samhörigheten genom användning av Facebook. Designförslag utvärderas sedan för att se potential till att gynna och upprätthålla seniorers sociala samhörighet i ett digitaliserat samhälle. Resultat indikerar att presenterade designförslag kan skapa ökade förutsättningar till att Facebooks användargränssnitt kan gynna seniorers sociala samhörighet.

Det finns tidigare forskning om distansarbete och hur det samverkar med individersmotivationsupplevelser. Distansarbete har ökat i takt med den pågående Covid-19 pandeminoch Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Rekommendationerna har minimerats underen period men återinfördes efter några månader igen, studien avsåg att studera första periodenmed rekommendationer. Medarbetarna på bolåneavdelningen hos Nordea Bank fick välja omde skulle arbeta på kontoret eller på distans. Syftet med studien var att undersöka denupplevda inre motivationen bland medarbetarna på bolåneavdelningen hos Nordea Bankunder tiden med rekommendationer. Undersökningen utgår från Självbestämmandeteorinmed variablerna samhörighet, kompetens och autonomi samt Målsättningsteorin medvariablerna målsättning och feedback. En kvalitativ fallstudie har utförts med avgränsning tillbolåneavdelningen där fyra medarbetare från vardera grupp av arbetssituation har intervjuats.Resultatet visade utifrån Self-Determination Theory att samhörighet har varit viktigt och attkänsla av kompetens funnits under perioden. Autonomi visade på en delad uppfattning ochdet fanns en överensstämmande bild om låg feedback kultur. Hälften av samtligarespondenter har ansett att målsättningen varit hög, de på distans har trots det varit effektivaoch ökat prestationerna. Slutligen har de på distans och en på kontor enligt Goal-SettingTheory känt inre motivation medan de resterande har haft lägre nivå av inre motivation vilketspeglade prestationerna.

Covid-pandemin förändrade det moderna arbetslivet och distansarbete tros vara här för att stanna. I en kvantitativ studie undersöktes hur distansarbete relaterar till autonom motivation med utgångspunkt i självbestämmandeteorin för motivation och med ett särskilt fokus på arbetsrelationer, då behovet av samhörighet riskerar att bli lidande under distansarbete. Tidigare forskning har visat att distansarbete kan bidra till social isolering, sämre kontakt med kollegor och ensamhet vilket föreslår att distansarbetet bidrar till sämre arbetsrelationer. Hypotesen blev således att distansarbete har ett negativt samband med autonom motivation och att sambandet medieras av arbetsrelationer. I denna studie, som genomfördes via en enkät till 125 deltagare i ett bekvämlighetsurval, hittades inget sådant samband. Däremot fann man ett positivt samband mellan arbetsrelationer och autonom motivation. Studien har vissa begränsningar man bör ha i åtanke, bland annat en låg andel undersökningsdeltagare som arbetar mycket på distans. Framtida studier föreslås att efterforska vidare hur distansarbete relaterar till arbetsrelationer och motivation, men med ett mer strategiskt urval och longitudinell design.

Bakgrund: Inom palliativ vård är målet att lindra lidande och främja livskvaliteten hos patienter med obotliga sjukdomar, patienter som är nära livets slut, och när patient och närstående är i behov av fysiskt, socialt, existentiellt och psykiskt stöd. Palliativ vård utformas enligt fyra hörnstenar: samarbete, symptomlindring, relation och kommunikation samt närståendestöd. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka patienters upplevelser av vård vid livets slutskede. Metod: Arbetet utformades som en litteraturöversikt med databaserna PubMed och Cinahl Complete. I arbetet användes kvalitativa studier och en studie med grundad teori. Sökorden var: patient attitude, patient experience, patient perspective, palliative care, hospice and palliative care, end of life care. Data analyserades enligt Fribergs fyra analyssteg. Resultat: I resultatet framkom följande teman: vårdrelation, kommunikation och samtal, självständighet kontra beroende, samhörighet eller ensamhet och hopp kontra hopplöshet. Patienternas tankar och upplevelser av interaktion och kommunikation med vårdgivarna var betydelsefulla vilket framkom i dessa teman. Deltagarna beskrev även hur delaktighet i vården påverkade deras autonomi. Sammanfattning: Inom vård vid livets slut var det viktigt att sjuksköterskan gav patienterna möjlighet att vara delaktiga i sin vård, vilket ledde till att deras autonomi bevarades. En god vårdrelation, med en kontinuerlig kommunikation var viktigt för att göra patientens vårdupplevelse så bra som möjligt. / Background: Within palliative care the goal is to ease suffering and promote quality of life to patients living with terminal illness which increase the need for physical, social, existential and psychical comfort. Palliative care involves four main pilers, cooperation, symptom relief, relation and communication and relative's support. Aim: The aim of this literature review was to explore patient's experiences of end-of life care. Method: The method was a literature review with the databases Pubmed and Cinahl Complete. Both qualitative studies and one grounded theory study were used. The search word included: patient attitude, patient experience, patient perspective, palliative care, hospice and palliative care, end of life care. The analysis was constructed according to Friberg's four analysis steps. Results: In the results the following themes were found: interactions with caregivers, communication and conversations, independence versus dependence, affinity or loneliness and hopelessness versus hop. The patients' thoughts and experiences of interaction and communication with the caregivers were meaningful, which was shown in the results. The participants also explained how participation in their care affected their autonomy. Summary: At end of life it was important that the nurse gave the patients opportunity to be involved in their care, which led to the patient maintaining autonomy. A good interaction between the caregiver and the patient, as well as a continuous communication, were important parts for patient's experiences of good end of life care.