The aim of this paper is to investigate how teachers in Swedish schools abroad reason about their work developing the Swedish language as the students live in a non-Swedish speaking country although going to a Swedish school. Furthermore the study intends to examine the teachers' attitudes towards the impact the Swedish language has upon the school. Research questions: What thoughts do the teachers signify in reference to the language development of the students? How do the teachers reason about the role of the Swedish language in the school? In order to answer these questions, qualitative measures has been used in terms of observations and interviews. The study is based upon a social constructivist perspective with the idea that reality is socially constructed. I am inspired by Vygotskijs theories regarding children's language development which presents a socio-cultural perspective.  The result shows that the Swedish language has a great influence in school and that the teachers' attitudes towards the Swedish language is of major importance in order to encourage the students' language development. Teachers and the principal highlight the emphasis of working with the Swedish language since the students live in a non-Swedish speaking country and therefore mainly come in contact with it in the school or at home. The teachers' work actively to develop the students language skills through reading Swedish literature, producing own texts and consistently speaking Swedish.

Syftet med denna uppsats är att undersöka, beskriva och analysera hur medarbetarna på Swedbank upplevt den organisationsförändring som en ny affärsmodell medfört, vad gäller att förstärka personalens motivation. Affärsmodellen syftar till att decentralisera beslutsfattandet och stärka ansvaret samt formalisera yrkesroller hos den enskilde på kontoret. Detta blir intressant att undersöka då det enligt senare motivationsforskning visat att faktorerna autonomi, kompetens och samhörighet ska verka för optimal arbetsmotivation vilket liknar Swedbanks affärsmodell. Vi utgår från ett explorativt tillvägagångssätt där vi, för att besvara vårt syfte, har utfört semistrukturerade intervjuer med sju respondenter från tre lokala bankkontor i Uppsala. Undersökningen resulterade i att personalen har övergripande upplevt ökad lagkänsla, berikande arbetsuppgifter och ökat ansvar, vilket de mottagit positivt och engagerande. Vi har dragit slutsatsen att det även behövs en viss typ av formalisering inom autonomibegreppet för att individen ska uppleva arbetsuppgifterna optimalt tillfredsställande.

Bröstcancer är idag den vanligaste cancerformen hos kvinnor och drabbar årligen ca 6000 kvinnor i Sverige. Sjukdomen och dess behandling leder till omställning i livet med såväl psykisk som fysisk förändring hos individen. Syftet med studien var att beskriva vilka copingstrategier kvinnor använde sig av för att hantera livssituationen vid sjukdom och behandling då de drabbats av bröstcancer. Litteraturstudien baserades på latent innehållsanalys från innehållet i åtta vetenskapliga studier. Resultatet visade att de drabbade kvinnorna kände behov av trygghet och vägledning samt att deras grundläggande kognitiva inställning var betydande för hanteringen av sjukdom. Att känna stöd var viktigt för bearbetningen samt att kvinnorna hade ett behov av att känna sig normala. Det framkom att drabbade kvinnor ansåg optimism som en betydande inställning för tillfrisknandet. Vidare visar resultatet att någon form av sysselsättning främjade hanteringen av känslor i samband med bröstcancer. Slutsatser som dragits var att sjuksköterskan bör vara öppen och visa förståelse för den sjuke individens religiösa tro. Det bör även finnas en öppenhet och engagemang hos sjuksköterskan gällande individers olika sätt att uttrycka och bearbeta känslor på.

Intresset för och valet av denna uppsats grundade sig i att den existentiella dimensionen hos människor tycks försummas på flera områden i samhället, bland annat saknas den helt på psykologprogrammet på Stockholms universitet. Syftet var att undersöka vilka existentiella frågor som patienter berörs av och om möjligt urskilja några existentiella teman som är särskilt framträdande. Bakgrunden för arbetet är en existentialistisk referensram på individ och samhällsnivå. Sju intervjuer gjordes med existentiellt inriktade behandlare med olika yrkesbakgrund som alla bedrev någon form av samtalsterapi med patienter. En induktiv tematisk analys visade fyra existentiella teman i form av motpoler som var särskilt framträdande hos patienterna; Hopp och fruktan, liv och död, makt och maktlöshet, ensamhet och samhörighet. Patienter visade sig ha svårt att hitta en balans mellan dessa motpoler. Temana innebar i högre utsträckning fruktan än hopp. Det fanns en svårighet kring att acceptera det svåra livet och att leva ett sant liv. Patienter visade sig ofta fly från det egna ansvaret, ensamheten och döden då dessa teman upplevs som skrämmande. De framkomna temana stod i tydlig samklang med den existentialistiska referensramen.

Sverige har en segregerad arbetsmarknad och det finns en skillnad i vilka yrken män och kvinnor väljer att arbeta inom. Språket kan vara en källa till detta och kommunala och agentiska adjektiv har visat sig finnas i jobbannonser. Föreliggande studie undersökte betydelsen av språkbruk i organisationsbeskrivningar, mer specifikt om kvinnor och män bedömer organisationsbeskrivningar olika beroende på om de läst en agentisk eller kommunal organisationsbeskrivning. De beroende variabler som testades var organisationens attraktivitet, känsla av samhörighet, upplevd jämställdhet, liksom skattning av andelen kvinnor och män inom organisationen. 138 deltagare deltog i studien, varav 75 definierade sig med pronomen hon och 63 definierade sig med pronomen han. Deltagarna deltog genom att besvara och fullfölja en internetbaserad enkät. Signifikanta resultat uppstod och ett av huvudfynden visade att kommunala texter aktiverade högre samhörighet, men det gällde för både män och kvinnor. Ett annat huvudfynd var att män upplevde större jämställdhet, i både den kommunala och agentiska organisationsbeskrivningen, än vad kvinnor gjorde. Resultaten i sin helhet visade att kvinnor och män till viss del skattar texter olika och att språkbruk kan få konsekvenser för hur organisationen upplevs. Framtida studier bör fokusera på språket ur ett intersektionellt perspektiv, detta så att fler individer inkluderas i jämställdhetsarbetet.

Då endast 16 procent av Sveriges arbetande befolkning är engagerade och det visat sig kostsamt att ersätta befintlig personal utfördes en kvalitativ studie med syfte att ta reda på vad som motiverar personal att stanna inom ett fallföretag och hur företaget arbetar med att behålla sina anställda. Genom utförda intervjuer och en enkät på olika avdelningar och nivåer på företaget samlades material in för att studera detta fenomen. Studien visar att vad som motiverar personal beror på flera samverkande faktorer. Utmärkande är att arbetsuppgifterna och vart individen befinner sig i karriären också speglar vad personalen motiveras av. Resultatet visar på att företaget aktivt arbetar med faktorer som arbetsmiljö och företagsevent för att öka trivseln och samhörigheten mellan de anställda. Studien visar att det är viktigt för företaget att lära känna sin personal för att lättare samspela intressen med specifika arbetsuppgifter och på så sätt placera rätt person på rätt ställe för öka individens inre motivation för arbetet.

Sammanfattning Gruvberget är en kriminalvårdsanstalt med naturnära omgivning och med ett fokus på samhörighet inom familjen. Anstalten är unik då intagna tillsammans med sina familjer kan få möjlighet att bo och leva där under två veckors tid. Studien syftar till att undersöka intagnas upplevelser av vilken betydelse deras vistelse på anstalten Gruvberget har haft för dem själva och deras familjer. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med intagna och före detta intagna som under sin verkställighet vistats på Gruvberget tillsammans med sina familjer. Studien vilar på en hermeneutisk ansats och studiens teoretiska utgångspunkter är det systemteoretiska perspektivet och resiliensperspektivet. Resultatet visar att en vistelse på Gruvberget kan leda till positiv förändring och utveckling för familjerelationerna och familjens samspel med varandra. Resultatet pekar vidare på att vistelsen kan föra familjerna närmare varandra och öka den intagnas känsla av delaktighet inom familjen. För att uppnå en positiv utveckling inom familjen har tiden på två veckor, Gruvbergets fysiska miljö och personalens förhållningssätt visat sig vara avgörande. Vistelsen tycks inbringa en känsla av ”hemma”, en känsla av ett ”normalt” familjeliv vilket ökar samhörigheten inom familjen. Att få chans att leva under mer ”normala” förhållanden med sina familjer har vidare visat sig fungera frigivningsförberedande för intagna. Studien fyller en kunskapslucka då ingen tidigare forskning är gjord om anstalten Gruvberget.

Syftet med studien var att för förklara och analysera hur etiskt ledarskap är relaterat till anställdas intentioner att lämna en organisation i en lågavlönad servicesektor, samt hur samhörighet som en tredje, situationsanpassad variabel betingar den relationen.   För studien användes en positivistisk forskningsfilosofi och en deduktiv ansats. En kvantitativ metod valdes där datainsamlingen skedde via en internetbaserad enkätundersökning riktad till medarbetare på ett marktjänsteföretag på en tysk flygplats som fullständigt besvarades av 75 respondenter.  Resultatet av studien indikerar att etiskt ledarskap har en negativ korrelation med anställdas intentioner att lämna däremot betingar inte samhörighet den relationen utan samhörighet visade sig istället ha en direkt negativ korrelation med anställdas intentioner att lämna. / The purpose of this study was to explain and analyze how ethical leadership is related to employee’s turnover intention in a low-income service industry, as well as how connectedness, as a contingency moderate this relation.   This study used a positivistic research philosophy and a deductive approach where the data was collected using an internet-based survey delivered to a ground handling organization operating at a German airport. The result indicated that ethical leadership has a negative correlation with turnover intention, however, connectedness seemed to have no moderating affect but a direct negative correlation with turnover intention itself.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka upplevelsen av kommunikation samt olikheter i förväntan mellan avdelningschefer och medarbetare inom vården. Fyra vårdenhetschefer och fyra medarbetare inom Region Gävleborg intervjuades, varpå en induktiv tematisk analys resulterade i tre teman: Att nå fram med budskapet, samhörighet mellan chefer och medarbetare, samt medarbetarskap. Både chefer och medarbetare ansåg att en god kommunikation var av stor vikt för en välmående arbetsplats. Cheferna upplevde svårigheter i att nå ut till samtliga medarbetare, och därför ansågs det viktigt att individanpassa kommunikationen. Samhörighet mellan chefer och medarbetaren ansågs generera gemenskap och delaktighet, vilket gynnar kommunikationen. Medarbetarna upplevde otydlighet kring sitt ansvar för kommunikationen gentemot chefen. Ett förtydligande av medarbetarnas ansvar efterfrågades av både chefer och medarbetare. Att tydliggöra både medarbetares och chefers ansvar, skyldigheter, rättighet och förväntningar tordes kunna underlätta kommunikationen parterna emellan. / The purpose of the present study was to investigate the experiences of communication as well as differences in expectations between department heads and employees in health care. Four managers and four employees in the region of Gävleborg were interviewed, and an inductive thematic analysis resulted in three themes: To reach out with the message, cohesion between managers and employees, and employeeship. Both managers and employees believed that good communication is of great importance for a healthy workplace. The managers experienced difficulties in reaching out to all employees, and stressed the importance of personalizing the communication. Cohesion between managers and employees was considered to generate fellowship and participation, which benefits the communication. Employees experienced ambiguity about their responsibility for communication with the managers. A clarification of employee responsibility was requested by both managers and employees. Clarifying the responsibilities, obligations, rights and expectations of both employee and managers may facilitate the communication between the parties.

Författaren av studien menar att det i dagens samhälle är viktigare än någonsin att främja elevers känsla av samhörighet och solidaritet med människor oavsett bakgrund och tillhörigheter. Denna studies syfte är att bidra med insikter om hur några lärare inom SO-ämnena och i skolvardag beskriver att de tänker kring och arbetar med att utveckla lågstadieelevers känsla av samhörighet och solidaritet med alla människor oavsett bakgrund och tillhörigheter. För att uppfylla studiens syfte har fyra lärare som arbetar i åk 1-3 intervjuats djupgående kring hur de uppfattar skolans uppdrag att utveckla elevers känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen samt hur de inom SO-ämnena och i skolvardag arbetar med att utveckla elevers känsla av samhörighet och solidaritet med alla människor oavsett bakgrund och tillhörighet. I intervjuerna framgår det att lärarna ofta ser arbetet med trygghet, samhörighet och samarbete i den egna klassen som grundläggande för att utveckla elevernas känsla av samhörighet och solidaritet med människor oavsett bakgrund och tillhörighet. Lärarna belyser också vikten av att bemöta de frågor och diskussioner som uppstår i vardagen. De menar att de arbetar med att utveckla elevernas känsla av samhörighet och solidaritet både inom SO-ämnena och centralt innehåll där, men framför allt kontinuerligt inom alla ämnen och "vid sidan om" ämnena. De tar upp att arbetet ofta sker genom det förhållningssätt de har till eleverna och genom att de bemöter, diskuterar och hanterar situationer som uppstår i barnens vardag oberoende av vilket ämne de arbetar med. Lärarna talar även om hur samarbetsövningar och lek är ett viktigt bidrag. Detta arbete "vid sidan om" ämnena talar de ofta varmt om och även om inte lärarna direkt kopplar detta arbete till SO kan författaren av studien ändå se att det finns kopplingar till det som står i SO-ämnenas kursplaner, och särskilt samhällskunskapsämnet. Resultatet av studien analyseras med hjälp av ett pragmatiskt synsätt och diskuteras sedan i relation till tidigare forskning och bakgrund.