Denna aktionsforskningsstudie syftar till att skapa meningsfulla raster för alla elever genom att utveckla en styrd rastverksamhet som ökar gemenskapen och samhörigheten i elevgruppen. Studien gjordes på en stadsskola och inriktade sig på elever i årskurs tre. En faktor i arbetet var att eleverna i årskurs tre var de enda på skolan som fick välja vart de skulle spendera sin rast, vilket sedermera ändrades under projektets gång. En annan viktig faktor var skolgårdsmiljön som eleverna spenderade sina raster i. Då skolan befinner sig på en provisorisk plats är inte utemiljön den bästa. I en nulägesanalys framkom det att eleverna inte tyckte att de hade speciellt mycket att göra på rasterna. Därför utförde vi styrda rastaktiviteter under två veckors tid som sedan avslutades med gruppsamtal tillsammans med eleverna. I dessa samtal fick eleverna chansen att diskutera kring sin situation och hur de tyckte att utvecklingsarbetet hade varit. Enligt eleverna var styrda rastaktiviteter något som de verkligen ville fortsätta med i den dagliga verksamheten då det bidrog till nya gemenskaper samt att eleverna fann fler saker att göra på rasterna. Då utemiljön i sig inte stimulerade eleverna menade de att den styrda aktiviteten alltid gav en möjlighet att delta i en gemenskap tillsammans med andra elever. Den aktivitetet som hade högst deltagarantal var också den sista under utvecklingsarbetet vilket betyder att eleverna inte tröttnade på rastverksamheten utan snarare blev mer intresserade under tidens gång. Eleverna själva menade att variationen av olika slags lekar bidrog till ett bestående intresse för rastaktiviteterna.

ABSTRAKTBasic, A & Andric, Z. Socialpedagogiskt arbetssätt och förhållningssätt i skolan. Examensarbete i handikapp och rehabiliteringsvetenskap (15hp). Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, 2020. Syftet med uppsatsen är att utforska och analysera socialpedagogiskt arbetssätt, samt hur den åskådliggörs i socialpedagogernas arbete i skolan. Syftet är även att göra en undersökning gällande vilka förutsättningar och hinder som bidrar och är påverkningsfaktorer, samt ansluta gemenskap och sociala relationer. Studiens underlag har undersökts utifrån de tre teoretiska termerna, socialpedagogiskt arbetssätt och tillvägagångssätt, socialt nätverk och sammanhållning. I denna studie intervjuades en rektor och tre socialpedagoger. När intervjuerna och transkriberingarna genomfördes användes meningskoncentrering som underlag för att behandla svaren. Det slutliga resultatet visar att inga socialpedagoger har en konkret definition av sitt arbete, men alla tre socialpedagoger uppfyller rektorns förväntan. I skolmiljön arbetar socialpedagoger med eleven i centrum, de anpassar sitt arbetssätt baserat på elevens behov och alla kvalifikationer de har fått under arbetslivet. Socialpedagogernas arbete bygger på att stärka elevernas sociala nätverk och samverkan. Samtidigt som samarbetet med andra professioner och verksamhetens mål är en utmaning som påverkar deras tillvägagångssätt. Sammanfattningsvis är det många elever som lever under svåra omständigheter, därför är skolan en plats där de ska känna sig trygga och kunna bygga relationer med socialpedagoger som hjälper dem på vägen. Fler skolor bör anställa socialpedagoger, eftersom denna profession erhåller en skicklighet i att fylla ut de andra yrkena, tillgodoser elevernas behov och hittar rätt verktyg för att stärka deras välbefinnande.Nyckelord: Social utbildning, socialpedagogiskt arbete, socialt nätverk, samhörighet / ABSTRACTBasic, A & Andric, Z. Social pedagogical work and approach in school. Thesis in Disability- and rehabilitation science (15hp). Malmö University: Faculty od Health and Society, Department of Social Work, 2020. The purpose of this work is to explore and analyze the social pedagogical way of working, as well as how it is illustrated in the work of the social pedagogues in the school. The purpose is also to make a study of the conditions and obstacles that contribute and are influencing factors, as well as connecting community and social relations. The basis for the work has been investigated on the basis of the three theoretical terms, social pedagogical approach and approach, social network and cohesion. In this study, one principal and three social educators were interviewed. When the interviews and transcripts were carried out, meaningful concentration was used as a basis for processing the responses. The final result shows that no social educators have a concrete definition of their work, yet all three social educators meet the principal's presumption. In the school environment, social educators work with the pupil at the center, they adapt their way of working based on the pupil's needs and all the qualifications they have gained during working life. The work of social educators is based on strengthening the students' social network and togetherness. At the same time as the collaboration between the various professions and the business position, it is a challenge and affects their approach. The summary of the work is that many students live in difficult circumstances, which is why the school is a place where they should feel safe and be able to build relationships with social educators who will help them along the way. More social educators should get a job in school, because social educators receive a skill in filling out the other professions, in a way to meet the needs of students and find the right tools to strengthen their well-being.Keywords: Social education, social pedagogical work, social relationship, fellowship

Barns sociala tillvaro i skolan och fritidshemmet omfattar många olika delar såsom skapande, upprätthållande och brytande av relationer med individer i sin närhet. Interaktion med andra barn blir synliga i barnens ständiga relationsarbete där barn får trygghet av en tillhörighet och samhörighet i relationer med andra barn. Studiens syfte är att beskriva hur barn upplever sociala relationer och kamratskap under sin dag i skolan och fritidshemmet. Utifrån en kvalitativ metod med fokusgruppsintervjuer med barn i årkurs två vid två olika fritidshem ville vi ta reda på hur de upplever sin sociala tillvaro. Genom att vi studerat tidigare forskning har vi fått stöd att konstruera frågor och ämnen som är intressanta att undersöka. Vår studie visar att interaktion med barn i andra klasser är ganska sällsynt, barnen drar sig oftast till sina egna klasskamrater på raster och fritidstid eftersom det känns tryggast. Barnen i intervjuerna har olika syn på kamratskap och dess innebörd, det framgår att vänskap för ett barn är mer djupgående än en kompisrelation medan ett annat barn har andra upplevelser. Det framgår också att barn blir uteslutna och utesluter andra när de inte “passar in”. Olika normer och värderingar som barnen uppfattat kan ligga till grund för denna process. Resultatet visar att vuxnas närvaro och deltagande är betydande för barnens relationsarbete och bidrar till en trygghet i barnens vardag. Tidigare forskning diskuteras sedan tillsammans med vår studies resultat utifrån symboliskt interaktionistiskt perspektiv. / <p>Betygsdatum: 21-06-06</p>

No description available.

Ishockey-VM är idag ett populärt internationellt megaevent som lockar tusentals människor från stora delar av världen. Inom evenemangssektorn läggs det idag stort fokus på ekologisk- och ekonomisk hållbarhet, både i planeringsprocessen och i genomförandet. Det tredje perspektivet av de klassiska hållbarhetsperspektiven, den sociala hållbarheten, fokuseras det inte lika mycket på. Det finns sedan tidigare publicerade studier inom området, men inom forskning i Sverige har det inte lagts något större fokus på detta perspektiv. Vi har valt att formulera vårt syfte och våra frågeställningar så att ämnet lyfts och så att det i framtiden kommer läggas mer fokus kring den sociala hållbarheten. Vi kommer med vårt arbete visa att social hållbarhet är en viktig aspekt att ha med i planeringen och genomförandet av megaevent. Det evenemang vi utgått ifrån i detta vetenskapliga arbete är Ishockey-VM 2012-2013. Vi har arbetat med enkäter, intervjuer och olika typer av litteratur och varierat de olika metoderna och tillvägagångssätten för att få en så bred och klar bild som möjligt kring ämnet. Resultatet av forskningen visar framförallt på att Ishockey-VM arbetar hårt för att klassas som ett socialt hållbart evenemang. Det finns också goda möjligheter till att en stor del av besökarna känner starkare samhörighet med andra efter de besökt evenemanget än vad de kände innan samt att nya sociala band knyts, både över nationsgränser och åldersgränser.

Undersökningen har som syfte att hitta metoder för att introducera skogen inne i klassrummet för elever med ingen eller liten skogsvana, vilket i sin tur ska leda till en känsla av ökad trygghet och samhörighet med skogen när eleverna väl går dit. Det är en kvalitativ undersökning som består av intervjuer och observationer av elever i åk 1. Resultaten av undersökningen visar att det finns aktiviteter där skogens olika beståndsdelar kan introduceras inne i klassrummet på ett tryggt sätt för eleverna. Däremot leder det inte till en ökad känsla av trygghet för eleverna när de väl är i skogen. Elever som är ovana vid skog behöver få tid att vistas där kontinuerligt för att komma förbi de rädslor som kan finnas inför skogen. Aktiviteter inne i klassrummet kan hjälpa till på vägen dit, men kan inte ersätta skogsvistelsen.

Utvecklingsarbetet syftar till att utveckla elevernas upplevelse av självtillit och samhörighet genom att använda interkulturell bildpedagogik som verktyg på fritidshemmet. Enligt skolledningen behöver fritidshemmets verksamhet struktureras upp. De ser att många av eleverna som finns på fritidshemmet inte har denna struktur och trygghet med sig från hemmen. Därför anser skolledningen att det är extra viktigt att eleverna får uppleva detta på fritidshemmet. Vi lät elevernas bilder avspegla deras bild av samhället de lever i. Aktionsforskning användes som metod för detta interkulturella bildprojekt som pågick under fem veckor. Det var femton elever från årskurs två som deltog. Bildprojektet planerades och utfördes vid nio tillfällen där eleverna fick skapa varsitt hus utifrån bilder tagna av hus som finns i skolans närområde. Tillsammans byggde de ett litet samhälle.Vi vill att eleverna ska få en förståelse för att vi alla är en del av vårt samhälle, våra erfarenheter och bakgrunder utvecklar vårt gemensamma samhälle. Eleverna och fritidshemmets personal intervjuades i fokussamtal i början av bildprojektet. Projektet dokumenterades genom ljudupptagningar av en fokusgrupp med personalen, fotografier av elevernas alster samt fältanteckningar. Intervjuerna visade att eleverna och personalen upplever fritidshemmet på olika sätt. Personalen anser att det kan vara ett tufft klimat, men eleverna upplever att de hjälper varandra. Resultatet av det genomförda utvecklingsarbetet visar att det finns ett tydligt behov av styrda aktiviteter. Vi såg att eleverna uppskattade interkulturell bildpedagogik. Det bidrog till att eleverna fick uppleva självtillit samt samhörighet på fritidshemmet. Eleverna var stolta över det de hade skapat tillsammans. / The‌ ‌development‌ ‌work‌ ‌aims‌ ‌to‌ ‌develop‌ ‌and‌ ‌strengthen‌ ‌the‌ ‌students'‌ ‌self-confidence‌ ‌as‌ ‌ well‌ ‌as‌ ‌the‌ ‌experience‌ ‌of‌ ‌belonging‌ ‌by‌ ‌using‌ ‌intercultural‌ ‌art‌ ‌education‌ ‌as‌ ‌a‌ ‌tool‌ ‌in‌ ‌ swedish‌ ‌after school.‌ According to the scool management,  the swedish after-school needs to be more structured. They have found many of the students who are there do not have this structure and security with them from home. Therefore, the school management believes that it is extra important for the students to experience this at the swedish after school. We‌ ‌used‌ ‌action‌ ‌research‌ ‌as‌ ‌a‌ ‌method‌ ‌for‌ ‌this‌ ‌intercultural‌ ‌art‌project‌ ‌that‌ ‌lasted‌ ‌for‌ ‌five‌ ‌weeks.‌ ‌There‌ ‌were‌ ‌fifteen‌ ‌students‌ ‌from‌ ‌second grade ‌registered.‌The‌ ‌art‌ ‌project‌ ‌was‌ ‌planned‌ ‌and‌ ‌executed‌ ‌on‌ ‌nine‌ ‌occasions‌ ‌where‌ ‌the‌ ‌students‌ ‌could‌ ‌create‌ ‌their‌ ‌own‌ ‌house‌ ‌based‌ ‌on‌ ‌pictures‌ ‌taken‌ ‌of‌ ‌the‌ ‌houses‌ ‌located‌ ‌in‌ ‌the‌ ‌school's‌ ‌immediate‌ ‌surroundings.‌ ‌Together‌ ‌they‌ ‌built‌ ‌a‌ ‌small‌ ‌community‌. We want the students to have an understanding that we are all a part in the community, it is our expreciences and backgrounds that develope our common community.‌The‌ ‌students‌ ‌and‌ ‌the‌ ‌staff‌ ‌in‌ ‌the‌ ‌swedish‌ ‌after-school‌ ‌were‌ ‌interviewed‌ ‌in‌ ‌groups‌ ‌at‌ ‌the‌ ‌beginning‌ ‌of‌ ‌the‌ ‌project.‌ ‌The‌ ‌project‌ ‌was‌ ‌documented‌ ‌through‌ ‌audio‌ ‌recordings‌ ‌of‌ ‌the‌interview‌ ‌with‌ ‌the‌ ‌staff,‌ ‌photographs‌ ‌of‌ ‌the‌ ‌student’s‌ ‌arts‌ ‌and‌ ‌field‌ ‌notes.‌ The‌ ‌interviews‌ ‌showed‌ ‌that‌ ‌students‌ ‌and‌ ‌staff‌ ‌experienced‌ ‌the‌ ‌swedish‌ ‌after-school‌  ‌in‌ ‌different‌ ‌ways.‌ ‌The‌ ‌staff‌ ‌thinks‌ ‌it‌ ‌can‌ ‌be‌ ‌a‌ ‌though‌ ‌climate,‌ ‌but‌ ‌the‌ ‌students‌ ‌feel‌ ‌that‌ ‌they‌all‌ ‌help‌ ‌each‌ ‌other.‌ ‌The‌ ‌result‌ ‌of‌ ‌the‌ ‌complete‌ ‌development‌ ‌work‌ ‌shows‌ ‌that‌ ‌there‌ ‌is‌ ‌a‌ ‌clear‌ ‌need‌ ‌for‌ ‌controlled‌ ‌activities.‌ ‌We‌ ‌found‌ ‌that‌ ‌the‌ ‌students‌ ‌appreciated‌ ‌intercultural‌ ‌art‌-education.‌ ‌It‌ ‌helped‌ ‌the‌ ‌student‌ ‌to‌ ‌experience‌ ‌self-confidence‌ ‌and‌ ‌belonging‌ ‌at‌ ‌the‌ ‌swedish‌ ‌after school.‌ ‌The‌ ‌students‌ ‌were‌ ‌proud‌ ‌of‌ ‌what‌ ‌they‌ ‌had‌ ‌created‌ ‌together

Denna studie kommer att belysa på vilket sätt sociala identiteter utvecklas och upprätthålls i utsatta områden. Vad är det som gör att människor uppfattar sin omgivning som meningsfull och identitetsskapande men samtidigt utsatt och marginaliserad? Genom att ge röst åt ungdomar och medborgardrivna individer som upplevt fenomenet, förklarar vår studie segregationens motsägelsefullhet. Hur exkludering parallellt leder till inkludering och hur segregation kan skapa integration. Arbetsgången baserar sig på tematisk analys av intervjuer och resulterar i teman som förklarar två dimensioner av utsatta områden; ett inifrån- och utifrånperspektiv. Resultatet visade att boende på området utvecklar social identitet till följd av delaktighet och samhörighet inom området, medan utomstående fördomar stärker skiljelinjen av områdets gränser. Ett “vi” och “dom” återspeglas av identifikation och tillhörighet.

SAMMANFATTNING Bakgrund   I Sverige uppskattas cirka 6000 personer leva med sjukdomen HIV och cirka 500 nya fall rapporteras varje år. Viruset kan överföras och smitta personer på olika sätt. Det kan ske genom sexuella kontakter, blodöverföring eller genom mor till barn. Det kan ta flera år från smittotillfället tills dess att personen upplever symtom till följd av att immunförsvaret är nedsatt. Det finns inte någon behandling som kan bota HIV, det finns däremot läkemedel som kan bromsa förökningen av viruset. HIVpositiva riskerar att bli utstötta och diskriminerade av familj, på arbetsplatsen och i samhället.  Många håller diagnosen för sig själva och berättar för få personer. Flera symtom vid en hivinfektion kan påverka livskvaliteten negativt. Undervisning om sjukdomen krävs för att patienten ska ha möjlighet att förstärka, anpassa eller förändra sina förutsättningar. Syfte   Syftet var att beskriva hur undervisning om sjukdomen HIV kan påverka livskvaliteten för HIVpositiva personer utifrån undervisarens perspektiv. Metod   En kvalitativ forskningsmetod valdes för att besvara syftet. Till intervjuerna inkluderades personer som arbetar med att undervisa personer som lever med sjukdomen HIV. En semistrukturerad intervjuguide utformades med övergripande ämnesområden. Sju intervjuer genomfördes. Resultat   Samtliga informanter upplevde att HIV-positivas delaktighet vid undervisningen krävdes för att informationen skulle nå fram till de HIV-positiva personerna. Informanterna hade olika tillvägagångssätt att undervisa om sjukdomen, gemensamt var att lära hivpositiva att leva med HIV. Informanterna upplevde att med en ökad kunskap om sjukdomen fick personerna en bättre självkänsla och kunde på det viset acceptera sin situation som hivpositiv. Undervisningstillfällena gav möjlighet att träffa andra personer som var hivpositiva och en samhörighet uppstod personerna emellan. Det gav tillfälle att få berätta om sjukdomen och dela med sig av sina upplevelser. Slutsats   Resultatet visade att undervisarnas upplevelse var att undervisning om sjukdomen HIV påverkade hivpositivas livskvalitet positivt. Undervisningen kunde ge bättre självkänsla, strategier att hantera och acceptera sjukdomen, bidra till att inte bli påverkad av fördomar, minska oro och ångest samt bidra till en känsla av samhörighet. Samtliga informanter betonade att mer information skulle behövas till allmänheten för att HIV skulle bli en sjukdom som blev lättare att leva med.   Nyckelord: HIV-positiva, Livskvalité, undervisning, Samhörighet, HIV.

Syftet med vår undersökning är att synliggöra några verksamma pedagogers syn på barns utanförskap i förskolan samt deras förebyggande arbete för att förhindra utanförskap i förskola. Studien grundar sig på en kvalitativ enkätundersökning, där totalt 13 förskollärare, barnskötare och fritidspedagoger medverkade. Resultat visar en samstämmighet bland pedagoger i synen på utanförskap samt flerdimensionell syn på förebyggande arbete. Svaren i undersökningen korrelerar med forskning inom barns utanförskap. Vi utgår från Vygotskijs teorier som kan visa på relationer mellan människor och hur relationer kan forma en individ genom sociala samspel. Juul och Jensen har också en teori om huruvida pedagogers relationskompetens kan ha betydelse i arbetet med barn. Meads teori kan visa på hur ett barn kan hamna i utanförskap och genom Bowlbys anknytningsteori försöker vi visa på hur barns tidiga relationer med vuxna kan påverka barnets framtida sociala samspel med andra barn. I vår studie kom vi fram till att pedagoger uppfattar ett barns utanförskap när ett barn står utanför gemenskapen och inte får vara med i leken. Pedagogernas svar på våra frågor i studien om vad som kan orsaka barns utanförskap inriktade sig särskilt på barns bristande sociala kompetens, problem med kommunikationen eller blyghet. / The survey´s aim is to identify the view on alienation in preschool and to identify methods to prevent alienation. The questionnaire survey is qualitative and answered of totally 13 preschool educators. The result in the survey shows that there is harmony in the view of alienation and multidimensional view on avoidance efforts. These views agree well with scientific research of children alienation. Keywords: alienation, preschool, companionship, fellowship.