Studiens syfte var att kartlägga IT-företags jämställdhetsarbete och hur dessa påverkar de kvinnliga anställdas motivation till karriärutveckling. En kvalitativ studie med en abduktiv ansats har genomförts. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av intervjuer med personer med VD- eller HR-roll, samt kvinnor som arbetar med IT på företagen. Med teori som grundar sig i motivation samt jämställdhetsarbete skapades en teoretisk analysmodell som kunde påvisa specifika faktorer i företagens jämställdhetsarbete som motiverar till karriärutveckling. Kartläggningen visar att det finns samband mellan ämställdhetsarbete och motivationsfaktorerna autonomi, samhörighet, kompetens samt incitament.

Hur väl distansarbete fungerar och hur det påverkar anställdas motivation har diskuterats i tidigare studier. I samband med smittspridningen av Covid-19 behövde verksamheter anpassa sig efter Folkhälsomyndighetens restriktioner och därmed införa distansarbete. Syftet med denna undersökning var att analysera hur den inre motivationen påverkas av distansarbetet i samband med Coronapandemin. Undersökningen har sin utgångspunkt i Self-Determination Theory och de tre variablerna samhörighet, kompetens och autonomi som tillsammans bildar inre motivation. Studien genomfördes kvalitativt där urvalsgruppen var revisorer. Resultatet visade sig ge en positiv effekt på autonomi och flexibilitet men en negativ effekt på samhörighet och kommunikation. Effekten på upplevd kompetens och utveckling var till störst del negativ, men kunde upprätthållas till viss del för mer seniora roller. Individuella preferenser hade en avgörande roll för resultatet men sammantaget minskade inre motivation vid distansarbete.

Studiens syfte har varit att beskriva och förstå hur samvaro med hund kan bidra till att öka ungdomars välbefinnande, samhörighet och självkänsla. Studien har utgått från en etnografisk metodansats där två observationer genomförts på en hundkurs för ungdomar i en kommun i Sverige. Observationerna har kompletterats med dagboksanteckningar från ungdomarna samt intervjuer med kursinstruktörerna. Resultatet visar på att samvaro med hund kan bidra till ökad känsla av välbefinnande, samhörighet och självkänsla. Hunden kan genom sin närvaro skapa trygghet och fungera som stöd i sociala interaktioner där hunden blir ett givet samtalsämne, vilket ökar både välbefinnandet och samvaron mellan ungdomarna. När hunden och ungdomen lyckas med olika övningar tillsammans ökar ungdomens självkänsla samtidigt som hunden kan användas för att ge ungdomarna verktyg att ändra sin inställning till sig själv samt sin prestation. Utifrån resultatet har slutsatsen dragits att samvaro med hund bidrar till flertalet positiva effekter, såväl psykiskt som fysiskt. Därför anses det vara en god idé att utöka användandet av hunden i förebyggande arbete för bättre välmående. / The study aims to describe and understand how being together with a dog can help increase the well-being, fellowship and self-esteem of youths. This study has been based on an ethnographic methodology where two observations was conducted on a dog course for youths in a municipality in Sweden. The observations have been supplemented with diary notes from the youths as well as interviews with the instructors of the course. The results show that being together with a dog can contribute to an increased sense of well-being, fellowship and self-esteem. The dog can, through its presence, create security and act as support in social interactions where the dog becomes a given topic of conversation, which increases both the well-being and the fellowship between the youths. When the dog and youth succeed in various exercises together, the youth's self-esteem increases while the dog can be used to give the youths tools to change their attitude towards themselves and their performance. Based on the results, it has been concluded that coexistence with dogs contribute to many positive effects, both psychologically and physically. Therefore, it is considered a good idea to increase the use of the dog in preventive work regarding better well-being.

Autonomi har en betydande inverkan på vår inre motivation. När vi har en inremotivation är vi mer nöjda och tror att det vi gör är mer spännande. Vi känner oss merproduktiva och tar till oss information på ett djupgående sätt. Vi har också lättare atthantera problem och vi kan fortsätta att prestera på en hög nivå inför svårigheter. Vårinre motivation är mycket kraftfull, vilket gör att vi kan få oss i gång och hålla ossaktiva. Vår önskan och hängivenhet styrs av vår inre motivation.Syftet med denna forskning är att skapa en djupare förståelse för hur medarbetaredrivs av inre motivationsfaktorer. Mitt forskningsfokus kommer att vara inriktat påden autonoma motivationen, men för att skapa djupare förståelse hur denna typmotivation tar sig uttryck kommer det också att vara nödvändigt att studera motsatsen,det vill säga den kontrollerad motivation för att se kontrasterna i deras olikheter. Enkvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer genomfördes för attundersöka detta. Denna fallstudie genomfördes med hjälp av Företag Kalmar AB ochdess två medarbetare och två chefer. Eftersom jag också en av medarbetare på dettaföretag kommer min uppfattning av det valda ämnet för forskning att inkluderas. Dettabetyder att jag genomförde en etnografisk studie för att ge en rättvisande bild avverkligheten för studien genom deltagande observationer. Materialet undersöktesdärefter med induktiv metodanalys baserad på Self Determination Theory.

Abstract Title: Effects of a hybrid work environment           - A study from an employee perspective _________________________________________________________________________ Key-words: hybrid work, hybrid work environment, digitalization, work environment, fellowship, Work-Life-Balance, self-leadership, trust.  Research question: What effects are created by hybrid forms of work? Purpose: The purpose of this study is to obtain inventory effects employees experiencing in a hybrid working model environment. Method: A case study with an inductive approach with a subjective and qualitative research strategy. The empirical data are gathered during ten interviews which was performed in a disorderly matter, with individuals representing different organizations. There after the gathered empirical data treated from The Grounded Theory as an inspiration and structure point in terms of category. Conclusion: In the final conclusion we present the differences the hybrid working solutions, which appeared analyzing the empirical data gathered. There after we highlight the two different areas which incus all the given effects, videlicet independent leadership and a trust-based leadership. Hence a case that can be treated with consideration of the employer of when introducing a hybrid working model, is presented. The chapter ends with brief parts in relation between future hybrid working models and external factors.

Denna studie har som syfte att undersöka nyanställdas introduktionsprocess under ett påtvingat distansarbete. Det görs med hjälp av Malin Lindelöws teoretiska modell för en introduktion av nyanställda. Modellen bidrar till en djupare förståelse och fungerar som en referensram när intervjupersonernas upplevelser av sin introduktionsprocess analyseras och tolkas. I analysen används även Randall Collins teori om interaktionsritualer. Collins (2004) menar att interaktionsritualer fungerar som sociala processer där känslan av solidaritet kan stärkas och emotionell energi skapas mellan gruppens medlemmar vilket gör att gruppen vill träffas igen (Wettergren et al., 2008).  Studien är utförd efter en kvalitativ forskningsdesign där sex personer har intervjuats i rollen som nyanställda och där introduktionsprocessen delvis eller helt har genomförts på distans. Det empiriska resultatet av studien visar att intervjupersonerna beskriver skilda upplevelser av introduktionsprocessen. De som upplever den lyckad har blivit varmt välkomnande, fått möjlighet att lära känna kollegor, haft en regelbunden kommunikation med den som varit ansvarig samt att de upplevt att de fått ett stort stöd under introduktionen. Deras introduktionsprocess har även varit löpande och därmed har arbetsuppgifterna och arbetskraven successivt stegrat vartefter de känt sig trygga i sin nya befattning. De som istället har upplevt introduktionen som mindre lyckad har inte upplevt stöd från den ansvarige, kommunikationen beskrivs som mycket bristfällig och de har haft svårt att veta vad som förväntas av dem. / This study aims to investigate the introduction process of new employees during forced teleworking. This is done using Malin Lindelöw's theoretical model for an introduction of new employees. The model contributes to a deeper understanding and serves as a frame of reference when the interviewees' experiences of their introductory process are analyzed and interpreted. The analysis also uses Randall Collins' theory of interaction rituals. Collins (2004) argues that interaction rituals act as social processes where the sense of solidarity can be strengthened and emotional energy is created between the members of the group, which makes the group want to meet again (Wettergren et al., 2008). The study is conducted according to a qualitative research design where six people have been interviewed in the role of new employees and where the introduction process has been carried out partly or completely remotely. The empirical results of the study show that the interviewees describe different experiences of the introduction process. Those who experience it successfully have been warmly welcomed, given the opportunity to get to know colleagues, had regular communication with the person responsible and that they experienced that they received great support during the introduction. Their introductory process has also been ongoing and thus the tasks and work requirements have gradually increased as they have felt confident in their new position. Those who have instead experienced the introduction as less successful have not experienced support from the person responsible, the communication is described as very inadequate and they have had difficulty knowing what is expected of them.

Enligt kursplanen för ämnet idrott och hälsa ska undervisningen skapa förutsättningar för alla elever att under hela sin skoltid kontinuerligt delta i skolans fysiska aktiviteter och bidra till att eleverna utvecklar en god kroppsuppfattning och tilltro till sin egen fysiska förmåga (Skolverket, 2011). Samtidigt visar rapporter från Skolverket att frånvaron i ämnet idrott och hälsa är hög jämfört med andra ämnen. Detta arbete behandlar idrottslärares olika metoder i processen att stärka elevers motivation i idrottsämnet. Syftet med kunskapsöversikten är dels att belysa frånvaron i idrottsämnet men också redogöra för bakomliggande orsaker till varför amotiverade elever inte är närvarande på idrottsundervisningen. Huvudsakligen är vi intresserade av hur idrottslärare arbetar med att främjar elevernas motivation vilket vi kan ta med oss till vår framtida yrkesprofession. Genom att använda self-determination theory har vi en grund för vad motivation är samt vilka grundbehov som behöver tillfredsställas för att elever ska känna sig motiverade. Vi använde oss av kvantitativa enkäter och kvalitativa intervjuer där vi fick svar från sammanlagt 4 lärare och 78 elever i årskurs 9 och 8. Då vi endast utgår från fyra lärare och deras klasser i vår undersökning kan vi inte ge en generell bild över hur det ser ut runt om i Sverige. Däremot överensstämmer resultaten med de studier som gjorts inom self-determination theory vilka pekar mot att de lärare som använder sig av autonomistödjande undervisning tillfredsställer de grundläggande behoven som eleverna har. Dessa elever är mer motiverade till ämnet än de vars lärare är mer kontrollerande i undervisningen (Almolda-Tomás et al., 2014; Perlman, 2013b). / According to the syllabus for the subject of sport and health, the teaching must create the conditions for all pupils to continuously participate in the school's physical activities throughout their school hours and contribute to the pupils developing a good body image and confidence in their own physical ability (the Swedish Agency for Education, 2011). At the same time, reports from the Swedish Agency for Education show that absence in the subject of sport and health is high compared to other subjects. This work deals with sports teachers 'different methods in the process of strengthening students' motivation in the sports subject. The purpose of the knowledge overview is partly to highlight the absence in the sports subject but also to account for the underlying reasons why amotivated students are not present at sports education. We are mainly interested in how sports teachers work to promote the students' motivation, which we can take with us to our future professional profession. By using self-determination theory, we have a basis for what motivation is and which basic needs need to be satisfied for students to feel motivated. We used quantitative surveys and qualitative interviews where we received answers from a total of 4 teachers and 78 pupils in grades 9 and 8. Since we only start from four teachers and their classes in our study, we cannot give a general picture of how it looks out around Sweden. However, the results are consistent with the studies done in self-determination theory, which indicate that the teachers who use autonomous support teaches the basic needs that the students have. These students are more motivated to the subject than those whose teachers are more controlling in the teaching (Almolda-Tomás et al., 2014; Perlman, 2013b).

Elevers motivation för matematik spelar en avgörande roll för lärandet samtidigt som många lärare upplever arbetet med att motivera elever som ett av de mest utmanande. Denna studie syftar därför till att synliggöra lärares perspektiv på hur en motiverande matematikundervisning kan skapas utifrån de villkor som läraren har att förhålla sig till i klassrummet. Sex verksamma lärare i årskurs 1–2 har intervjuats för att öka kunskapen om vilka arbetssätt som enligt lärare gynnar elevers motivation samt vilka faktorer i lärarens vardag som påverkar lärarens möjlighet att motivera eleverna. Det empiriska materialet har analyserats med utgångspunkt i self- determination theory i kombination med ramfaktorteorin. Resultatet av analysen visar att faktorer som står utanför lärarens kontroll, framförallt tid och resurser, ses som de största hindren för att kunna motivera eleverna. Den viktigaste faktorn för att motivera eleverna är dock lärarens förmåga att entusiasmera och bygga förtroendefulla relationer med eleverna -  faktorer som trots allt läraren har möjlighet att påverka.

Den här studien har undersökt kunskapsöverföring i syftet att skapa en större förståelse för hur organisationer och medlemmar av virtuella team kan tänkas agera för att stimulera denna process. Ämnet är relevant då allt fler företag idag verkar globalt och utnyttjar möjligheten att genom teknologi låta sina anställda samarbeta såväl internt som mot kunder via globalt sammansatta, virtuella team. Studien fokuserar i relation till kunskapsöverföring på begreppen samhörighet, social identitet, förtroende och motivation samt hur dessa påverkar kunskapsöverföringen inom virtuella arbetsgrupper. Detta sker framför allt genom att undersöka och analysera hur medlemmar inom dessa arbetsgrupper upplever att faktorerna påverkar möjligheten till effektiv kunskapsöverföring. Studien är kvalitativ och bygger på en abduktiv ansats, där empiri har samlats in via intervjuer genom personer från olika organisationer och virtuella team. Resultatet visar att personer verksamma inom virtuella team upplever att de faktorer som undersökts påverkar samt samverkar i förhållande till kunskapsöverföring.

Abstract Syftet med studien var att ta reda på och synliggöra hur förskollärare ser på sitt arbete med planerade aktiviteter på två förskolor. Metoderna som användes var intervjuer och videoobservationer. Intervjuerna var ett sätt att få en bild av förskollärares syn på gruppaktiviteter med barn i åldrarna tre till fem år. Videoobservationerna var ett sätt att få möjlighet att fördjupa och förstå hur arbetet ser ut i praktiken. Frågeställningarna för studien bygger på sju centrala begrepp delaktighet, inflytande, gemenskap, samhörighet, utanförskap, barns intresse och nyfikenhet som också var grunden för intervjuerna med förskollärarna. Resultatet visar på att förskollärarna resonerar likadant kring begreppen oavsett pedagogisk inriktning. Samtliga nämner att väl förbereda aktiviteter i mindre grupper där barnen ges möjlighet att reflektera är viktiga förutsättningar för att bra planerade aktiviteter ska kunna skapas.