Digitaliseringen är en modern aspekt som gett upphov till ett ökat hemarbete för många företag. Det som däremot skyndat på distansarbetet och hemmakontoret, är den omfattande och drastiska påverkan som covid-19 pandemin hade på omvärlden. Syftet med studien är således att undersöka hur pandemin och den ökade mängd distansarbete påverkat samhörigheten och den interna kommunikation som råder i företag. För att svara på undersökningens syfte och frågeställningen, har studiens genomfört totalt nio intervjuer från en privat och en offentlig sektor. Genom en komparativ jämförande metod har dessa två sektorer bistått som en betydande ståndpunkt inom undersökningen, då liknelser och differenser jämförts för att identifiera mönster inom studiens kontext. Studien fann att distansarbetet påverkat medarbetarna på olika sätt. De synliga delarna berör den påverkan som distansarbetet haft på den interna kommunikationen mellan anställda, vilket bland annat inkluderar de bristande sociala interaktionerna. Det framgick även att flera medarbetare inom båda sektorerna upplevt att den hastiga omställningen lett till en isolerad och ensam miljö, där den bristande mängden mänsklig kontakt negativt påverkat de anställdas samhörighet.

Sammanfattning: Samlingar har under flera decennier varit en tradition i svenska förskoleverksamheter. Föreliggande studie fokuserar på förskolepedagogers beskrivning av samlingens funktion och bidrag i förskolan. Denna studie vilar på det sociokulturella perspektivet som teoriram och semistrukturerade intervjuer som metod. Målsättningen med undersökningen är att uppnå ökad kunskap om barns lärande och utveckling, genom samlingen ur förskolepedagogernas perspektiv.Studiens resultat visar att samlingar bidrar till flertalet moment som skapar gemenskap och samhörighet i barngruppen. Genom att bygga relationer och lära känna varandra skapas en trygg, meningsfull lärandemiljö. Miljön leder i sin tur till ett lärande, vilket skapar möjligheter för barn att utforska. I resultatet beskrivs samlingar som en strategi för att bevara en god och trygg miljö i förskolan. I en god och trygg miljö sker även utbyte av kunskap och dialog.

Studien undersöker vad som format miljöengagemanget hos miljöaktivister samt hur den kunskapen kan användas för att öka miljöengagemanget i samhället. Fyra miljöaktivister med olika bakgrund har medverkat i kvalitativa intervjuer som kodades i teman. Intervjuerna analyserades i relation till ett flertal teorier inom bland annat miljöpsykologi. Resultatet visade på fyra övergripande teman, vilka var naturens betydelse, social påverkan, utbildningens påverkan och individens ansvar i samhället, som haft en avgörande inverkan på miljöaktivisternas engagemang. För att öka miljöengagemanget i samhället bör naturkontakt ske i en pedagogisk kontext som lyfter fram förståelsen av att vara en del av naturen, baserat på biosfäriska värden. / The study investigates what has impacted the environmental dedication of environmental activists and how that knowledge can be used to increase the environmental engagement in society. Four environmentalists with different backgrounds participated in qualitative interviews which were subsequently encoded in themes. The interviews were analyzed in relation to theories within, among others, environmental psychology. The results shows four main themes which were impact of nature, social impact, the impact of education and the individual's responsibility in society, that had a decisive impact on the environmental activists commitment. In order to increase environmental engagement in society, nature contact should take place in an educational context that emphasizes understanding of being part of nature, based on biospheric values.

I ett snabbt växande konsultföretag, som Consid, kan det vara bra att ha en översikt över de anställda och vilka kompetenser de besitter. Därav kan det vara behjälpligt med ett system som tillhandahåller funktionaliteter som gör det möjligt att söka efter anställda baserat på deras namn, kompetens eller söka efter projekt kopplade till Consid. Syftet med arbetet var att skapa och utvärdera en prototyp av ett system som ökar samhörigheten mellan de anställda på företaget Consid och underlätta informationssökningen kring ens medarbetare och projekt. Arbetet inleddes med en förstudie och i denna sattes en kravanalys. Utöver kravanalysen skapades en enkät samt att djupintervjuer hölls med anställda från Consid för att undersöka deras behov och önskemål rörande systemet. Men hjälp av detta skapades en effektkarta för systemet. I effektkartan sattes mätpunkter upp för att undersöka om systemet upplevdes som lättnavigerat, förståeligt, lättillgängligt och om det skapade en ökad känsla av samhörighet. En prototyp skapades med hjälp av resultaten från förstudien. Prototypen användes som underlag för användartester som hölls och de var i form av djupintervjuer tillsammans med scenarion. I slutet av djupintervjuerna fick respondenterna även svara på en System Usability Scale-enkät för att ge återkoppling på systemet. Resultatet för mätpunkterna undersöktes både för en första och andra prototyp och jämfördes sedan. Den generella slutsatsen från detta arbete är att det krävs tydlig rubricering och indikation på vad som sker för respektive fält. Dessutom är det väsentligt att vara konsekvent för liknande element både för deras benämning, funktionalitet och utseende. En känsla av samhörighet är något som ökar då en person anser att den tillhör ett större sammanhang. Genom att visualisera en användares plats i företaget kan denna känsla ökas. En ökad känsla av samhörighet kan också uppnås genom att användaren har möjlighet att se andra med liknande kompetenser eller som ingår i samma projekt. / In a fast-growing consulting company, like Consid, it can be a benefit to be able to have an overview over the employees and what competencies they possess. It can therefore be a benefit to have a system that provides the functionalities that make it possible to search for employees based on their names, competencies or search for projects that are connected to Consid. The purpose of this work was to create and evaluate a prototype of a system that has the purpose to increase the sense of belonging for the employees at the company Consid and simplify the search for information related to co-workers and projects. To be able to create a system like this an understanding and knowledge regarding Competence Management Systems, the sense of belonging, design principles and user experience was needed. The project was initiated with a feasibility study and in it a requirements analysis was developed together with the external mentors from Consid. In addition to the requirements analysis a survey was created, and in-depth interviews was held with employees from Consid in order to determine their needs and wants regarding the system. With the result from this an impact map was created for the system. The goals for the system were defined in the impact map to be able to determine if the system was perceived as easy to navigate, understand, access and if it increased the sense of belonging for the users. With the help of the feasibility study a prototype was created. This prototype was used as a basis for user tests which was held in form of in-depth interviews that consisted of scenarios. The respondents of the in-depth interviews also had to answer a System Usability Scale-survey to give feedback for the system. Adjustments was made to the prototype with the help of the feedback collected from the in-depth interviews and this resulted in the final prototype. In-depth interviews were held, using the same structure as before, to determine how the target group perceived the final prototype. The results for both the first and the final prototype regarding the goals that was set up in the impact map was then compared to each other. The project resulted in that all goals set for the system was met. In the end of the project an evaluation of the requirements analysis was held, with the external mentors from Consid, in order to evaluate which requirements, the system fulfilled and which it did not. The conclusion of this work is that it requires clear naming of the headings and indication of the purpose for each heading. It is also important to be consistent regarding elements that are the same, both for the naming of them, its functionality, and its appearance. A sense of belonging is something that increases when a person considers him- or herself to belong to a larger context. This feeling can be increased by visualizing an employee’s place in the company. An increased sense of belonging can also be achieved if the user has the possibility to see other employees that possesses the same competencies or are involved in the same projects. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Utifrån kvalitativa intervjuer redogörs i denna studie för 12 före detta brottsaktiva kvinnors livsberättelser med fokus på hur deras brottsaktiva perioder påbörjades och hur de tog sig ur dem. Studien fokuserar även på hur kvinnorna själva såg på sina identiteter samt hur deras upplevelser kan förstås ur ett genusperspektiv. Intervjuerna har analyserats utifrån Hirschis teori om sociala band, Sutherlands teori om differentiell association, Goffmans teorier om roll, identitet och stigma samt Messerschmidts begrepp om genus, maskuliniteter och femininiteter. I resultatet framkom bland annat att trauman i barndomen bidragit till att kvinnorna börjat begå brott. Dessa trauman gjorde att de sökte sig till likasinnade och fick en chans att forma sin identitet. Alla kvinnor hade också någon form av missbruk vilket var den största orsaken till det kriminella livet. Kvinnorna tog sig ur sina brottsaktiva perioder först när situationen blev ohållbar och de fick nog av sin kriminalitet och sitt missbruk. Den egna viljan tycks vara nyckeln, både till att påbörja men också avsluta sitt kriminella leverne. Gällande genusskillnader framkommer det att rättsväsendet och de kriminella själva tycks behandla kriminella kvinnor annorlunda jämfört med kriminella män. I regel handlar detta om att ett feminint genus alltid är underordnat ett maskulint genus. Flera av kvinnorna i studien förklarade att de intagit ett maskulint genus för att klara sig i den kriminella världen. En brottsaktiv man tycks uppfylla den mest idealiserade formen av manlighet medan en brottsaktiv kvinna anses bryta alla normer gällande femininitet. / Based on qualitative interviews, this study outlines the lives of 12 former criminal women, with a focus on how their criminal lives came about and subsequently ended. The study also focuses on how they saw their identities as well as the ways in which their experiences could be understood through a gender perspective. The interviews have been analyzed using Hirschi's theory of social bond, Sutherland's theory of differential association, Goffman's theories about roles, identity and stigma and Messerschmidt's concepts about gender, masculinities and femininities. The results show that childhood trauma contributed to the beginning of a criminal career for all interviewees; leading the women to seek interaction with likeminded people and thus contributing to the development of identity. All participants in this study state that they ended their criminal career when they felt that their addiction as well as the situation itself was unbearable. The individual choice seems to be key; both with regard to initiating, as well as ending the criminal lifestyle. With regard to the gender aspect, this study lends evidence towards the notion that the judiciary system, as well as the criminals themselves, treats females differently from males. The feminine gender seems to be portrayed as subordinate to the masculine gender. Several of the participants admit to an adaptation of a masculine role in order to survive in the criminal world. A criminal man appears to meet the most idealized form of masculinity whilst a criminal woman goes against all the expectations of femininity.

The purpose of this study was to investigate the employees' experience of the role leadership has had for their sense of affinity to the organization during an organizational change and the role the leadership has had for their attitude towards that change. The study is based on six interviews of employees who previously worked on two separate administrations and who, at the time of the interview, were merged into one sector. The study suggested that the respondents felt that the leadership has had a role in how they experienced affinity towards the organization and their attitude toward the organizational change. This was because the employees experienced an ambiguity in the objectives of the change, that communication between the managers and employees had been perceived as deficient and that the employees had not experienced participation in the change process. The study also suggested that it could be beneficial for the management to work on establishing a new collective identity in the merged sector in order to increase the sense of cohesion between the former two separate administrations. / Syftet med studien var att undersöka medarbetarnas upplevelse av vilken roll ledarskapet haft för deras känsla av samhörighet med organisationen under en organisationsförändring samt vilken roll ledarskapet har haft för deras inställning till organisationsförändringen. Undersökningen har baserats på sex intervjuer av medarbetare som tidigare arbetat på två separata förvaltningar och som vid intervjutillfället slagits ihop till en sektor. Studien antydde att respondenterna upplevde att ledarskapet hade en roll i hur de upplevde samhörighetskänslan till organisationen samt för deras attityd till organisationsförändringen. Detta genom att de anställda upplevde en otydlighet i målsättningen i förändringen, att kommunikationen mellan cheferna och medarbetarna hade upplevts som bristfällig samt att medarbetarna inte hade upplevt delaktighet i förändringen. Studien antydde även att det kunde varit till gagn om ledningen hade arbetat med att upprätta en ny kollektiv identitet på den sammanslagna sektorn för att öka känslan av samhörigheten mellan de tidigare två separata förvaltningarna.

Många människor upplever ett lidande när de drabbas av en livshotande sjukdom. En av sjuksköterskans omvårdnadshandlingar är att lindra patientens lidande och ge tröst. Genom att göra en begreppsanalys undersöks innebörden i begreppet tröst och det förtydligas genom att visa attribut, förutsättningar och konsekvenser av begreppet. Syftet med begreppsanalysen är att undersöka den generella betydelsen av begreppet tröst, samt belysa hur människor med livshotande sjukdom upplever tröst. Resultatet grundar sig på vårdvetenskapliga artiklar, ordböcker och nätlexikon och presenteras i form av attribut, förutsättningar och konsekvenser för begreppet tröst. De framträdande attributen för människor som drabbats av livshotande sjukdom är samhörighet, trygghet, lindring och tron på en högre makt. Resultatet visar även den generella betydelsen för begreppet tröst, samt den kontextuella betydelsen för människor med livshotande sjukdom. De tre uppdiktade fallen modellfall, gränsfall och motsatsfall visar exempel på vad begreppet tröst är och inte är, samt ger en förståelse över begreppets innebörd. I diskussionen visar vi att lidandets drama kan liknas med att drabbas av en livshotande sjukdom. Det framkom att människor med livshotande sjukdom har ett behov av ett socialt nätverk och många människor idag har inte någon i sin närhet att dela lidandet med. Vid frånvaro av tröst blev upplevelsen att människorna kände sig bortglömda och modfällda och det skapade ytterligare ett lidande. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Banksektorn är en sektor som blir alltmer reglerad genom lagar och regler. Tidigare forskning har visat att regleringar kan påverka autonomin hos anställda. Eftersom autonomin är en förutsättning för att anställda ska kunna skapa självständig motivation kan därmed den yttre motivationen bli lidande. Denna studie syftar till att undersöka vilken typ av yttre motivation som upplevs av anställda inom en organisation där det råder kraftiga regleringar. En fallstudie på ett bankkontor har utförts genom enkäter samt intervjuer skapade utifrån Self-determination theory (SDT). Vidare presenteras vilken typ av yttre motivation bankanställda upplever samt huruvida de anställda upplever de tre grundläggande behoven enligt SDT som tillfredsställda eller inte. Sammanfattningsvis visar fallstudien att den framträdande motivationstypen på bankkontoret var kontrollerad motivation. De bankanställda upplevde autonomin som begränsad, men trots detta fanns det i vissa fall indikation på självständig motivation, vilket eventuellt kan förklaras av den starka samhörigheten på arbetsplatsen.

Redan idag är närmare var tredje medarbetare i Försvarsmakten civilanställd och den andelen förväntas öka. Trots det har få studier gjorts kring vad som driver dessa människor. Den modell vi tagit fram visar att civilanställda i Försvarsmakten känner en stark samhörighet och ser sig som en del av den gemensamma identiteten. De påverkas dock av en upplevd otydlighet och byråkratisering, precis som sina militära kollegor. Dock med en stor skillnad – att byta arbetsgivare ligger närmare till hands än för en Officer. Vår studie utgår från workshops med civilanställda vid två krigsförband. Urvalet av deltagare har gett oss en inblick i såväl administrativa roller som roller burna av specialister inom kärnverksamheten. Vi har valt att analysera vår empiri utifrån perspektiv som Försvarsmakten kan påverka. Den här studien handlar inte om motivationsteori utan vad arbetsgivaren kan och bör göra för att säkra både rekrytering och bibehållande av individer som är avgörande för organisationens framtid. Det enskilt viktigaste Försvarsmakten kan göra för att behålla kompetensen hos dessa medarbetare är att ge dem trovärdiga karriärvägar, likt de Officerskåren har.

In an increasingly digital world, virtual work becomes more common every year. Additionally, virtual work has suddenly become the reality for a large part of the world’s population due to the coronavirus pandemic. Therefore, a study on virtual teamwork is currently of high relevance. The purpose of this study is to gain a deeper understanding and provide knowledge on enablers and constraints for communication, collaboration and belongingness in virtual teams as well as ICTs impact on the virtual teamwork. The study has a phenomenological research design with a qualitative approach. Empirical data has been collected by studying three transnational, virtual teams by conducting six semi-structured individual interviews. The sample was selected through a strategic selection. A thematic analysis has been conducted to compile and analyze the data, which thereafter has been set in relation to the theoretical framework of the study. The enablers found in the results were flexibility and availability for communication, clearly defined roles, high level of both task- and relationship based communication as well as depth of relationships, trust and shared understanding for collaboration, and responsibility, seeing into team members homes and virtual social team activities for belongingness. Additionally, ICTs were found as a main enabler for all themes. The identified constraints were time dispersion for all three themes, as well as virtuality as a whole. Additionally misunderstandings was identified for collaboration and lack of natural and spontaneous social conversation for belongingness. Furthermore, the findings implicate that ICTs with characteristics of richer type in relation to media richness are preferred most of the time to enable a better virtual work climate regards to communication, collaboration and belongingness. However, some criteria for media richness cannot be fully utilized in virtual teams due to time dispersion. Lastly, findings implicate that the choice of ICT based on previous experience, rather than linked to suitability, might hinder an optimal model of ICT usage for a well-functioning virtual team. / I en allt mer digitaliserad värld blir virtuellt arbete vanligare varje år. Virtuellt arbete har dessutom hastigt blivit verklighet för en stor del av världens befolkning på grund av coronapandemin. Därför är en studie om virtuellt teamarbete av hög relevans i dagens samhälle. Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse och ge kunskap om möjliggörare och begränsningar för kommunikation, samarbete och tillhörighet i virtuella team samt ICTs inverkan på virtuellt teamarbete. Studien har en fenomenologisk forskningsdesign med ett kvalitativt tillvägagångssätt. Empirisk data har samlats in genom att studera tre transnationella, virtuella team genom genomförandet av sex semi-strukturerade, individuella intervjuer. Intervjupersonerna valdes ut genom ett strategiskt urval. En tematisk analys har genomförts för att sammanställa och analysera data, som sedan satts i förhållande till det teoretiska ramverket för studien. De möjliggörande faktorer som hittades i resultaten var flexibilitet och tillgänglighet för kommunikation, tydligt definierade roller, hög nivå av både uppgifts- och relationsbaserad kommunikation och relationsdjup, förtroende och delad förståelse för samarbete, samt ansvar, att få en inblick i teammedlemmarnas hem och virtuella sociala teamaktiviteter för tillhörighet. Dessutom identifierades ICT som en övergripande möjliggörare. De identifierade begränsningarna var tidsskillnader för alla tre teman samt virtualitet i helhet. Utöver detta var missförstånd identifierat för samarbete och brist på naturlig och spontan social interaktion för tillhörighet. Dessutom visar resultaten på att ICTs med egenskaper av rikare typ i förhållande till media richness oftast föredras för att möjliggöra ett bättre virtuellt arbetsklimat när det gäller kommunikation, samarbete och tillhörighet. Vissa kriterier för media richness kan dock inte utnyttjas fullt ut i virtuella team på grund av tidsskillnader. Slutligen visar studiens resultat på att val av ICT baserat på tidigare erfarenhet, snarare än kopplat till lämplighet, kan hindra en optimal modell för användning av ICT för ett väl fungerande virtuellt team.