Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare ser på återhämtning och vila under en dag på förskolan för de äldsta barnen i åldrarna 3-5 år. Tidigare forskning har inte studerat mycket om förskolans vakenvila utan de flesta studier har studerat förskolans sovvila. Den här studien inriktning är barn i åldrarna 3-5 år och i denna ålder har de flesta barnen slutat att sova regelbundet på dagen och är då möjligtvis i behov av någon annan form av återhämtning eller vila. Studiens frågeställning har utgått från studiens syfte och är: Hur uttrycker förskollärare barns behov av återhämtning och vila i förskolan? Den metod som studien utgått ifrån är semistrukturerade intervjuer och urvalet består av sex legitimerade förskollärare som alla är yrkesverksamma i förskolan idag. Studiens resultat har analyserats utifrån den utvecklingsekologiska teorin och som hjälp har Bronfenbrenners modell inom teorin använts. Resultatet visar att förskollärarna beskriver att de erbjuder barnen olika former av återhämtning under en dag på förskolan som erbjuder barnen ett samspel i sin närmaste miljö. Barns närmast miljö är hemmet och förskolan, vilket är mesosystemet. På förskolan möter de förskollärare och kamrater, alltså samspelar barn som är mikrosystemet med mesosystemet i förskolans olika aktiviteter. De aktiviteter som erbjuds beskivs framförallt vara högläsning, yoga, avslappning till lugn musik och lärkompisar. De flesta återhämtnings- och viloaktiviteter är planerade efter lunchen på förskolan samtidigt som pedagogerna ska ha sina raster, vilket leder till att det är färre pedagoger tillgängliga under dessa aktiviteter. Detta leder till att mikrosystemet, vilket är barnen påverkas av en krock som uppstår med exosystemet då pedagogernas raster är en organisatorisk fråga. En annan krock som uppstår är i mesosystemet när vårdnadshavare och förskollärare inte har samma syn på barns behov av vila på förskolan och detta påverkar barnets vila.

Preventivmedelsrådgivning är en del av barnmorskans kompetensområden. Preventivmedelsrådgivning är främst riktad mot kvinnor och inriktar sig på att förhindra graviditet till dess att kvinnan själv önskar bli gravid. Vid preventivmedelsrådgivningen är det lämpligt att barnmorskan även samtalar om relationer och risktagande, samt erbjuder provtagning för sexuellt överförbara sjukdomar. Barnmorskan ska ha kunskaper om preventivmedel och dess användning, förebygga sexuellt överförbara sjukdomar, och följa upp användningen av preventivmedel. Att vara närvarande med kvinnan och stötta henne i hennes val utgör en central del i barnmorskans arbete. Syftet var att belysa faktorer som framkommer i litteraturen och inverkar på preventivmedelsrådgivningen för kvinnor i reproduktiv ålder. För att besvara studiens syfte valdes en litteraturöversikt som metod. Sökningarna genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed och resulterade i 16 vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2008 och 2018. För att sammanställa resultatet har en integrerad analys tillämpats. I resultatet kunde tre huvudteman urskiljas: Samspelet mellan patient och rådgivare, val av metod och informationsgivningen. Samspelet mellan rådgivaren och kvinnan var viktigt. Kvinnan ville ha en rådgivare som var omtänksam, empatisk och som hon kunde känna tillit för. Metodvalet påverkades av kvinnornas preferens för särskilda metoder, vilket berodde på tidigare erfarenheter. Olika tillvägagångssätt fanns inom rådgivningen. I vilken omfattning kvinnor tog till sig kunskaper om preventivmedel påverkades av hur rådgivaren valde att ge ut informationen. Det finns flera faktorer som påverkar preventivmedelsrådgivning. Kvinnans tidigare erfarenheter av preventivmetod, rådgivarens kompetens och samtalsmetoden som tillämpas vid rådgivningen har framkommit som viktiga faktorer som påverkar preventivmedelsrådgivningen.

Syftet med denna studie är att genom observationer av barn i deras fria lek på en förskola undersöka hur deras relationsskapande ser ut. Detta är en kvalitativ studie som genomfördes på en förskola i Mellersta Norrland. Barn i åldrarna ett till fem år deltog, och vi spenderade fem dagar i berörd verksamhet. Metoden för insamlandet av det empiriska materialet till studien var observationer, anteckningar och ljudinspelningar. Bearbetningen av det insamlade empiriska materialet skedde med hjälp av analyser där vi utgick från begreppen kamratkulturer, leksignaler, lekregler och maktförhållanden i leken. Vi analyserade våra observationer kopplade till begreppen tillsammans i anslutning till vår närvaro på förskolan för att få ett så trovärdigt resultat som möjligt. Resultatet visar att barn tillförskaffar sig många olika färdigheter gällande relationsskapande i sin fria lek. Vidare pekar resultaten på vikten av att skapa medvetenhet kring dessa färdigheter för att stötta både barn och vuxna. Samspel, maktrelationer och uteslutningar förekom, något som är vanligt förekommande i kamratkulturen som barn producerar tillsammans. Studien påvisade även vikten av att vara närvarande i barnens lek, för att förskolepersonal ska få syn på och lära sig mer om vad som sker i skapandet av kamratkulturer. Detta är något som vi hoppas kan bidra till ökad kunskap bland förskolepersonal för att öka kvalitén i förskolans verksamhet. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera på vilket sätt pedagoger upplever att surfplattan används i förskolans verksamhet samt om deras kunskap och kompetens påverkar användandet. Studien genomfördes med hjälp av intervjuer som sedan analyserades tematiskt. Resultatet analyseras mot de forskningsfrågor som ställts där en tabell över en samspelsmodell formats utifrån ett sociokulturellt perspektiv för att synliggöra pedagogers och surfplattans olika roller vid användandet av surfplattan i förskolan. Resultatet tyder på att pedagoger i förskolan saknar fortbildning inom verktyget vilket resulterar i en variation av hur surfplattan används. Sammanfattningsvis kan det tolkas som att pedagoger har en ambition att låta barn i förskolan möta surfplattan på ett medvetet sätt där pedagoger tar olika aspekter i beaktning utifrån barnens behov av utveckling och lärande. / <p>Betyg i Ladok 220118.</p>

Vårt examensarbete handlar om samspel mellan barn på en förskola i Malmö. Undersökningens fokus ligger på konflikter. Syftet med vår studie är att undersöka konflikter mellan barn på en småbarnsavdelning och den centrala frågeställningen i vår studie är: Vilka är de vanligaste orsakerna till konflikter mellan små barn? Delfrågor som vi kommer att använda när vi bearbetar och analyserar våra observationer är: Vad händer under barnens konflikter? Hur ser samspelet ut vid konflikter mellan barnen? Vilka brister finns det i kommunikationen mellan barnen? Undersökningsgruppen består av 17 barn i ett - tre års ålder på en småbarnsavdelning. Den metod som används är observationer med hjälp av en digitalvideokamera. Vi har observerat barnen genom att filma vid olika situationer under; fri lek inomhus, utomhus och vid måltidssituationer. De viktigaste resultaten av vår undersökning visar att de flesta konflikter orsakas av missförstånd, revir och turtagning under fri lek inomhus. De handlar om leksaker, lekredskap, böcker, knuffar och annan fysisk kontakt.

Syftet med vår studie är att ta reda på hur samspelet yttrar sig mellan språkbarn, ett barn med en diagnostiserad språkstörning och dragarbarn, ett barn med en normal språkutveckling, ur pedagogers perspektiv. I kapitlet centrala begrepp kommer vi att behandla de begrepp som är centrala i vårt arbete, men framför allt i vår analys. Vi kommer att redovisa för hur språkstörning kom på tal samt hur det har utvecklats de senaste decennierna. Avslutningsvis i detta kapitel kommer vi att ta upp Jean Piaget och Lev Vygotskij då deras tankar om språkutveckling har spelat stor roll i vår analys. Under metod kan man läsa om metodval, urval samt genomförande av vår studie. Resultat och analys vävs samman i ett kapitel och här har vi med hjälp av litteratur analyserat de svar vi fått av våra kvalitativa intervjuer. Studiens resultat visar på att det finns olika aspekter som spelar en viktig roll vid gynnsam språkutveckling. Slutligen kommer diskussion och slutsats, vi kommer här att reflektera och diskutera över studiens resultat samt kritiskt reflektera över vårt val av metod.

Nya tekniska redskap finns överallt i samhället idag, och i alla åldrar. På förskolan använder sig barn och pedagoger mer av tekniskt hjälpmedel i verksamheten. En form av digital teknik som har blivit allt vanligare på sistone är pekplattan.Syftet med denna studie är att undersöka tanken bakom användning av pekplattan som redskap och hur den i praktiken används i den pedagogiska verksamheten. Studien baserar sig på kvalitativa intervjuer med en förskolechef och ett antal pedagoger på samma förskola. För att knyta an pedagogernas tankar och ord till den praktiska användningen av pekplattan i barngruppen, gjordes två olika observationer på samma avdelning. Då det ännu inte finns så mycket forskning om pekplattor i förskolan, har vi istället utgått från litteratur kring datorn i förskolan. Resultatet visade att pedagogerna hade olika tankar, synsätt och förhållningssätt till varför pekplattan ska finnas på förskolan. Det pedagogerna var enade om var att de behövde utbildning och vägledning kring hur man ska använda sig av pekplattan som ett pedagogiskt redskap. Resultatet från observationerna visade olika samspel och inlärningsmetoder som barnen använde sig av. / New technological tools are everywhere in society today, and of all ages. The preschool uses children and educators more of technical aids in the activity. A form of digital technology that has become more common lately is the touchpad. The purpose of this study is to examine the idea behind using the touchpad as a tool and how it is effectively used in the educational activities. The study is based on qualitative interviews with a preschool director and a number of teachers at the same preschool. To connect with teachers' thoughts and words to the practical use of the touchpad in the children's group, there were two different observations in the same department. Since there is not yet much research on touchpad’s in the nursery, we have instead been based on literature on computer in kindergarten. The results showed that the educators had different ideas, perspectives and approaches to why the touchpad will be at preschool. The educators were united on was that they needed training and guidance on how to use the touchpad as an educational tool. Results from observations showed different interactions and learning methods that kids were using.

Syftet med min uppsats är att undersöka hur arbetet med International Child Development Programme (ICDP), Vägledande samspel, fungerar i skolan. Jag vill se hur pedagogerna som utgår från ICDP arbetar i den vardagliga verksamheten och även ta reda på pedagogernas inställning till att arbeta med ICDP. Jag vill undersöka detta eftersom ett gott förhållningssätt är ytterst viktigt för ett bra samspel. Vidare vill jag undersöka om det finns några svårigheter när man arbetar med ICDP och vad det i sådana fall kan vara. För att ta reda på detta ska jag genomföra intervjuer med pedagogerna samt observera dem under lektionstid i klassrummet. Jag ska intervjua och observera tre pedagoger som arbetar i olika årskurser, en i år 2, en i år 3 och en i år 6. Resultatet visar att arbetet med ICDP fungerar bra i skolan som jag undersökt och att samtliga pedagoger är mycket positivt inställda till att arbeta med ICDP. Dock ser två av pedagogerna några svårigheter i att använda ICDP-programmet såsom tidsbrist kombinerat med högt antal elever i klassen, men de anser inte att det är olämpligt att arbeta med ICDP trots dessa svårigheter. Utifrån resultatet kan jag dra slutsatsen att ICDP-programmet är en bra grund för ett gott förhållningssätt.

No description available.

Vi har skrivit detta arbete för blivande och yrkesverksamma lärare. Syftet med vårt examens¬arbete var att ta reda på vilka fördelar och nackdelar det finns med ett ålders¬blandat arbetssätt och hur gruppdynamiken påverkas av en åldersblandad sammansättning. Vi har belyst lärar- och elevperspektiven och genom intervjuer fått fram fem lärares och två elevers uppfattningar och erfarenheter om denna organisationsform. Vi har även tagit del av tidigare forskning genom litteraturstudier inom området. Det finns både pedagogiska vinster och förluster med att arbeta åldersblandat. Till vinsterna hör bland annat en lättare inskolningsperiod, ökad ansvarskänsla hos de äldre eleverna när de hjälper de yngre och att eleverna både ger och tar emot kunskap. Till förlusterna hör att det är svårare för peda¬gogen att planera undervisningen på grund av åldersskillnaden i gruppen, då klassen för¬ändras varje år det svårt att skapa en gruppkänsla bland eleverna och det finns en risk att lärarna använder de yngsta barnen som styrgrupp och därmed sänker kunskapskraven / Vi har skrivit detta arbete för blivande och yrkesverksamma lärare. Syftet med vårt examens¬arbete var att ta reda på vilka fördelar och nackdelar det finns med ett ålders¬blandat arbetssätt och hur gruppdynamiken påverkas av en åldersblandad sammansättning. Vi har belyst lärar- och elevperspektiven och genom intervjuer fått fram fem lärares och två elevers uppfattningar och erfarenheter om denna organisationsform. Vi har även tagit del av tidigare forskning genom litteraturstudier inom området. Det finns både pedagogiska vinster och förluster med att arbeta åldersblandat. Till vinsterna hör bland annat en lättare inskolningsperiod, ökad ansvarskänsla hos de äldre eleverna när de hjälper de yngre och att eleverna både ger och tar emot kunskap. Till förlusterna hör att det är svårare för peda¬gogen att planera undervisningen på grund av åldersskillnaden i gruppen, då klassen för¬ändras varje år det svårt att skapa en gruppkänsla bland eleverna och det finns en risk att lärarna använder de yngsta barnen som styrgrupp och därmed sänker kunskapskraven