Syftet med undersökningen har varit att se närmare på hur pedagoger kommunicerar och samspelar med barnen i den fria leken. Här har jag även velat veta hur leken direkt påverkas utifrån den kommunikation och det samspel som förekommer. För att ta reda på det har jag observerat den fria leken i en förskola varje eftermiddag under en vecka. Jag använde mig av kvalitativa observationer som metod och fick därigenom en direkt bild av det sociala samspelet. Det resultat jag fick fram visade på olika sorters kommunikation vilka jag har kunnat dela in i nio kategorier. Dessa var: småprat vid pyssel, tillsägelser vid regelbrott, påbörjande av lek genom leksignaler, kommentarer av lek, försvarande av lek, konfliktlösning, att kort gå in i pågående lek inom lekramen, avbrytande av lek eller nya förslag på aktivitet och slutligen tyst kommunikation. De slutsatser jag kunnat dra var att den kommunikation som pågått påverkade leken på olika sätt. När pedagogerna fanns med i leken en längre stund berikades leken och fortsatte även då pedagogen gick ut ur den. Genom kortare samspel i leken avstannade leken då pedagogen slutade kommunicera med barnen. Det framkommer härigenom att pedagogens samspel och kommunikation med barnen är viktigt för hur leken sedan utvecklas.

Studien skrivs inom ramen för förskollärarprogrammet inom utbildningsvetenskap. Syftet med studien var att ta reda på hur barns samspel och kommunikation fungerade i en mångkulturell förskola. Vi har observerat barn i åldrarna 3-4 år. Frågorna som vi ville ha svar på var: Hur samspelar barn med varandra i den fria leken på en mångkulturell förskola? Vilken typ av kommunikation förekommer i samspelet?   Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och i bakgrunden talas det om uppdraget i och fördelar med ett mångkulturellt samhälle. I resultatet framkommer att barnen kommunicerar i samspel med varandra med hjälp av det verbala språket, kroppsspråket och det emotionella språket. Genom att kombinera de olika språken kan barnen lättare uttrycka sig. Resultatet visar att det emotionella språket och kroppsspråket har stor betydelse för barnen i den mångkulturella förskolan, barnen söker också varandras uppmärksamhet ofta och på olika sätt. I diskussionen lyfter vi frågan om hur och varför barnen använder sig mycket av det emotionella språket i samspelet med varandra. Slutsatsen i arbetet blev att barnens användande av multimodal kommunikation gjorde det lättare för barnen att kommunicera och samspela med varandra.

Uppsatsen beskriver hur personal vid Försvarsmaktens HR-centrum (HRC) upplever samspelet mellan ett processorienterat arbetssätt och en klassisk hierarkisk linjeorganisation. Utifrån kvalitativa metoder undersöks medarbetarnas erfarenheter i syfte att förstå vad som händer i mötet mellan process och linje. Efter tolkning och analys presenteras slutsatser i form av rekommendationer till organisationen med förhoppning om att kunna effektivisera och utveckla verksamheten. Empiri har inhämtats genom workshop och intervjuer utifrån ett representativt urval respondenter vid förbandet FM HRC. Utifrån vald analysstrategi har data systematiserats, kategoriserats och sammanbundits till tre sammanfattande aspekter.  Inhämtningen av teoretisk referensram genomfördes efter empiriinhämtningen i syfte att kunna diskutera och analysera induktivt. Uppsatsens slutsatser framhäver vikten av ledarskap och ledningskompetens inom processorganisationen. Vidare behovet av en styrd samordning på förbandsnivå mellan samtliga processledare och linjechefer. Det har framkommit att ledningskulturen vid HRC behöver transformeras mot en mer formell styrning. Slutligen har det visat sig att det krävs en förändrad företagskultur i stort för att få effekt av ett processorienterat arbetssätt. / The essay describes how staff at the HRC experiences the interaction between a process-oriented work ethic and a classical hierarchical line organization. Based on qualitative method, employees' experiences are examined in order to understand what is happening in the process-line interaction. After interpreting and analyzing, conclusions are presented in terms of recommendations to the organization hoping to develop the business.   Empiric has been retrieved through a workshop and interviews with a representative selection of staff at HRC. Based on the chosen analysis strategy, the data has been systematized, categorized and bundled into three summary aspects. The retrieval of theoretical reference frame was conducted after the empirical acquisition in order to be able to discuss and enroll inductively.   The conclusions of the essay emphasize the importance of leadership and management competence within the process organization. Furthermore, the need for a co-ordination at the level of relations between all process managers and line managers. It has been found that the HRC management culture needs to be transformed towards a more formal control. Finally, it has been found that a change in corporate culture is required in order to achieve efficiently by applying a process-oriented approach.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger på fyra förskolor utformar och planerar innemiljö för att den ska ha en för barn god språkutvecklande funktion. Vidare kommer vi att ta reda på pedagogers arbetssätt för att stimulera barns språkutveckling i verksamhetens innemiljöer. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsstrategi med öppna observationer och semistrukturerade intervjuer för att samla in materialet till vårt arbete. Vårt resultat visar att all innemiljö kan vara språkutvecklande, men att det är samspelet mellan pedagoger och barn som är avgörande för språkutvecklingen. Slutsatsen är att miljö och material är viktiga kommunikativa medspelare i barns språkutveckling, men att det är pedagogen som är startmotorn.

Det här arbetet behandlar hur en basist kan gå till väga för att påverka sina medmusiker. Jag har genom tre olika metoder undersökt samspel och hur olika metoder påverkar både helhetssoundet och de enskilda musikernas prestation. De tre olika metoderna har till största delen gått ut på att förändra min roll i ensemblen och har bestämt vilka medel jag har att tillgå för att påverka. Varje metod har tilldelats en egenskriven låt som har framförts tillsammans med ett band. Det har gjorts mellan fem och sju inspelningar av varje låt och de inspelningarna har sedan legat till grund för mina reflektioner och analyser. Idén bakom arbetet var till stor del en önskan om att få mer självdistans och medvetenhet i mitt spel. Mycket av det jag gjorde visade sig inte ge det förväntade resultatet. Det är inte alltid självklart att det man tror man förmedlar är det som kommer fram. Men trots allt påverkar alla ens beslut resultatet oavsett om det blir som man tänkt eller inte. Musiken är summan av delarna och man är alltid en del av summan – vilken roll man än tar.

Bakgrund: Det finns alltid någon elev som hamnar utanför, eller som inte vet hur de ska göra för att komma in i leken. Det ingår i skolans uppdrag att stimulera elevernas vilja till att pröva och omsätta tankar till handling, men det är komplext för lärare att hantera elever med olika färdigheter som framstår tydligare i vissa miljöer. Lärare ska vara lyhörda för vad individen behöver eftersom det stärker gruppen, men de ska också ta hänsyn till gruppens struktur för att inte fokusera för mycket på individen. Det fick mig att fundera på hur lärare motiverar elever som säger att de inte vill, och inspirerar elever som säger att de inte kan samt uppmuntrar elever till att samverka med andra elever i olika aktiviteter. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i fritidshem gör för att inkludera alla elever i gemenskapen, och hur läraren motiverar samt hjälper elever i olika miljöer med att skapa relationer till andra elever. Metod: Jag har genomfört ostrukturerade observationer som jag sedan har följt upp med informella samtalsintervjuer, med personal från fritidshemmet som var i närheten av mina observationer. Mitt fokus var främst på eleverna i åldrarna sex till nio år eftersom det är i den ålderskategorin som det är flest inskrivna elever på fritidshemmet. Jag har varit på ett fritidshem, på fyra olika avdelningar i olika miljöer. Resultat: Studien visar att eleverna hade en mer framträdande roll när det gällde att motivera andra elever. Lärarnas roll var mer att stötta eleverna för att de inte skulle förlora motivationen. Lärarnas förhållningssätt till att inkludera elever i gemenskapen var avvaktande och stöttande, vilket innebar att eleverna fick en mer framträdande roll även i det sammanhanget. Det framgick att olika miljöer har betydelse för elevers beteende, men lärarna hade samma bemötande till eleverna oavsett sammanhang. Det finns elever som inte klarar att hitta sin egen motivation, eller att motivera andra och inkludera dem i gemenskapen samt elever som inte trivs i vissa miljöer. Lärarna i fritidshem behöver därför ta en mer aktiv roll för att samtliga elever ska få den hjälp de behöver.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur förskolläraren beskriver sandlådan som en arena för förskolebarns samspel. Studien bygger på en kvalitativ metod med utgångspunkt i semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att förskollärarna är betydelsefulla personer för barnens samspel i sandlådan. Deras inställning till lek och samspel är viktigt för att stötta barnen i deras lärande och utveckling. I studien har tre viktiga begrepp vuxit fram värdegrundsarbete, konflikthantering och lekens betydelse.

Syftet med studien var att undersöka och synliggöra vad som sker när barn och pedagoger samlas omkring förskolans surfplatta och dess applikationer. För att svara på studiens syfte formulerades två forskningsfrågor: Hur samspelar barnen vid användningen av surfplattans applikationer? Vilka roller intar pedagogerna vid användningen av surfplattans applikationer tillsammans med barnen? Vid insamlingen av empiri användes videoobservationer och fältanteckningar som metod. Den insamlade empirin analyserades därefter ur ett socialsemiotiskt perspektiv. Resultatet visade att barnen ingick i ett flertal olika samspelsformer som alla hade olika syften, beroende på barnets intresse för stunden samt hur detta togs emot av mottagaren. Det medförde att barnen både hjälpte varandra, samtalade om applikationens innehåll och delade sin glädje med varandra, men att de även kunde ingå i konflikter med varandra. Resultatet visade även att ett samspel mellan barnen nödvändigtvis inte behövde uppstå och att barnen tenderade att ignorera varandra om applikationen var av ett större intresse än kamratens kommunikation. Vidare synliggjorde resultatet att pedagogerna fanns närvarande för att hjälpa barnen med applikationerna och stödja dem i deras lärande, men att de ibland frångick aktiviteten vid surfplattan om något som ansågs vara av större vikt uppstod runt omkring.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om barns språkliga verktyg i socialt samspel och lek. Metoden som används är icke-deltagande observationer. Barn i de yngre åldrarna använder ett flertal olika språkliga verktyg så som: imitation, obser-vation och verbalt språk för att leka, förstå lekens innebörd, gå med i leken och starta en lek. Studien visar att leken är komplex i förhållande till barns språk och delaktighet vilket gör att barn använder sig av en variation av de språkliga verktygen för att förstå den. En slutsats att dra utifrån studiens resultat är att det krävs strategier och en oer-hörd kompetens av barnen för att bemästra leken regler och innehåll. Något som utom-stående kan har svårt att uppfatta. Därför finns det inget krav på att barn använder sig av specifika språkliga verktyg, däremot krävs förmåga att kunna kombinera strategier efter situation, för att hitta vägar in i olika lekar.

Varje dag sker det många möten mellan familjer och pedagoger i förskoleverksamhet. Möten som är grunden till ett välfungerande samarbete och trygga relationer mellan hem och förskola. I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2016) finns det tydligt beskrivet att pedagoger ansvarar för att bygga upp och utveckla en tillitsfull relation med familjer och att beakta deras synpunkter. Syfte med studien har varit att fördjupa kunskapen om och belysa vad samverkan betyder för vårdnadshavarna, vilka förväntningar de har och vilka samverkansformer beskriver vårdnadshavarna att de upplever som betydelsefulla. Jag har i denna kvalitativa studie intervjuat sju vårdnadshavare från olika förskolor för att få insikt på deras tankar, förhållningssätt och erfarenheter kring familjers delaktighet och inflytande i dagens förskola. Resultatet visade att respondenterna var överens om vad det gäller relationens betydelse för att åstadkomma en trygg och utvecklande plats för barnen. Studiens resultat visar att majoriteten av föräldrar anser den dagliga kontakten som övergripande samverkansform mellan hem och förskola.