Den 14 maj 2020 tillbringade Paolo Roberto kvällen i en lägenhet på Östermalm i Stockholm med en kvinna från ett av Europas fattigaste länder och greps på bar gärning i en polisrazzia. Stjärnkocken, skådespelaren och programledaren erkände sig skyldig till sexköp. I en intervju dagen därpå säger Roberto själv att kvinnan kanske var dittvingad. Nyheten väckte starka reaktioner i kommentarsfält på sociala medier. Syftet med studien är att undersöka hur användare uttrycker sig i kommentarsfält under en kontroversiell nyhet om ett laddat ämne som skapar delade åsikter. Vi kommer därför att analysera hur användare i kommentarsfältet på Facebook reagerade på intervjun med Paolo Roberto i TV4. Det uppsatsen intresserar sig för är hur deltagarjournalistiken bidrar till den offentliga diskursen om det känsliga ämnet sexköp, samt andra diskurser som uppkommer. Studien har två frågeställningar; en som undersöker vilka reaktioner finns i kommentarsfältet och en som undersöker hur reaktionerna kan förstås i ljuset av diskurserna om sexköp och medieetik. Uppsatsens teoretiska ramverk baseras på deltagarjournalistik och diskursteori. Studien är en kvalitativ textanalys, och genomför den textanalytiska dimensionen av Anabela Carvalhos (2008) apparat för kritisk diskursanalys. Ur det empiriska materialet har mönster identifierats varav tolv stycken har analyserats djupare. Exempel på dessa är att många beskriver Robertos beteende som att ”gråta ut” och att styra narrativet. En stor del av kommentarerna lägger även skuld på TV4 för att de ”låter” honom göra detta. Vissa ifrågasätter TV4:s medieetik och publicistiska beslut medan några ifrågasätter sexköpslagen och den allmänna synen på sexköp vilket snabbt konfronteras av andra. Uppsatsen drar slutsatser som att diskursen om sexköp domineras av perspektivet att det är moraliskt fel att köpa någon annans kropp, att det inte är medieetiskt att intervjua en förövare på sättet TV4 gjorde och att det finns en efterfrågan på ställningstagande och/eller agendadriven journalistik. Till sist dras slutsatsen att uppsatsens författare sällar sig till den stora skara forskare som ser en demokratisk potential i deltagarjournalistik men känner besvikelse över att den i mångt och mycket går förlorad. / May the 14th of 2020 the Swedish celebrity Paolo Roberto spent the evening in an apartment in a fancy neighborhood in Stockholm with a woman from one of the poorest countries in Europe, and was caught in the act of purchasing sexual services from her. The star chef, actor and TV host confessed to the police later that night. In an interview the following day, Roberto himself says that he suspects the woman was not there willingly. The news of his crime generated strong reactions in comment sections on social media. The purpose of the study is to examine how users express themselves in comment sections under a controversial news article about an emotionally charged subject. We will therefore analyze how users in a particular comment section on Facebook reacted to the interview with Paolo Roberto in TV4. The thesis is interested in how participatory journalism contributes to the public discourse about the emotionally charged subject of sex purchases, as well as other discourses that we may encounter. The study aims to answer two research questions; one that examines what reactions the comment section contains and one that examines how these reactions can be understood in the light of discourses of prostitution and media ethics. The theorical framework of the essay is based on participatory journalism and discourse theory. The thesis is a qualitative text analysis and utilizes the textual analytical dimension of Anabela Carvalho’s apparatus for critical discourse analysis (2008). From the empirical material patterns have been identified and 12 of these were selected for deeper analysis. Some examples of these are that many describe Roberto’s behavior as “sobbing” and controlling the narrative. A large part of the comment section blames TV4 for “letting” him do this. Some challenge the ethics and editorial decision of TV4 while others disagree with the Swedish model for prostitution and the mainstream view on purchasing sex, which will quickly be confronted by others. The conclusions of the thesis are that the prostitution discourse is dominated by the perspective that it is morally wrong to purchase someone else’s body, that it is not ethical to interview a perpetrator the way TV4 did and that there is demand for agenda-driven journalism. Finally, the conclusion is drawn that the authors of the essay are part of the large majority of scientists who see a democratic potential in participatory journalism but are disappointed by the fact that it is not harnessed.

Syftet med studien var att undersöka allmänhetens attityder kring fenomenet sugardejting samt undersöka om det finns attitydskillnader gällande rollerna inom sugardejting. Syftet var även att undersöka om ålder, kön eller utbildningsnivå har en inverkan på attitydernas riktning kring sugardejting. Den tidigare forskningen på fenomenet var gles och närliggande områden, prostitution och sexköp, utforskades således. Frågeställningarna undersöktes genom en enkät och analyserades med deskriptiv statistik samt tre modeller av multipla linjära regressionsanalyser. Resultatet visade att urvalet har en neutral attityd mot sugardejting som koncept, samt mot de båda aktörerna (sugarbabe och sugardaddy/mommy). Resultatet visade även att ålder har en betydande effekt på attityden.

Idag ligger samhällets fokus kring prostitution framförallt på den som säljer sin kropp men detbehövs mer kunskap om mäns sexköpande för att verkligen få en djupgående och rättvisandebild av prostitution som fenomen. 2017 började en Nationell strategi för att förebygga ochbekämpa mäns våld mot kvinnor att gälla, vilken har som syfte att nå målet att mäns våld motkvinnor helt ska upphöra. I den nationella strategin räknas även sexköp in men det finns mindreinformation om hur myndigheter arbetar för att förhindra att män köper sex. Därför är syftetmed den här uppsatsen att ta reda på hur socialtjänstens KAST-mottagningar arbetar mot mänssexköp, vilken kunskap det vilar på och vilka resurser som KAST-mottagningarna har tillgångtill för att förebygga och förhindra att män köper sex. Uppsatsen fokuserar på heterosexuellarelationer inom könshandeln, där kvinnan är den prostituerade och mannen den som köper sex,vilket motiveras av att majoriteten av de som köper sex är män och det är män som står förhuvudparten av det våld som kvinnor, barn och andra män utsätts för.För att besvara syftet har intervjuer med professionella på fyra olika KAST-mottagningargenomförts eftersom det framförallt är dessa verksamheter, jämte polisen, som bedriverindividuell behandling av män som köper sex. Intervjuerna har sedan transkriberats, kodats ochkategoriserats och tre olika teman; Verksamhet, Arbetssätt och Kunskapsbild, har hittats utifråndessa kategorier. Resultatet visar bland annat att det inte finns några gemensamma riktlinjer förhur arbetet mot mäns sexköp ska utformas så beroende på vart i landet man befinner sig, ochvilken utbildning de professionella har, använder sig KAST-mottagningarna av olika metoderi arbetet med män som köper sex. Samtliga intervjupersoner uppgav att pornografi samtpatriarkala normer och strukturer var något som påverkade sexköpare, både genom att färgadessa mäns bild av hur sexuella relationer ska se ut samt normalisera sexköp. Slutsatserna somdragits utifrån resultatet är bland annat att det vore en idé att ha en nationell riktlinje för arbetetsutformning så att den behandling män har att tillgå ser likadan ut överallt samt minskastigmatisering av män som vill sluta köpa sex.

The aim of the study is to elucidate what enables positive attitudes towards buying sex. The study has a posthumanist approach and the data is gathered trough hidden observations of a Swedish web forum dedicated to discussions of prostitution. The theoretical frame that is used in the study consist of concepts from the material feminists Karen Barads and Donna J. Haraways theories and Niels van Doorns argument of the embodiment of virtual texts. A theoretical inspired thematic analysis is used to examine the data from the observations of the web forum. The study shows that positive attitudes towards buying sex are given space and permanence though a variety of intra-actions between material and human agents. At the same time the result of the intra-actions is that the positive attitudes get mediated and endorsed, which enables positive attitudes towards buying sex. In addition to that, the intra-action between material and human agents creates normative understandings about buying sex and prostitution, which also enables these attitudes. In conclusion, the study shows that the enablement of positive attitudes towards buying sex is created through intra-action between not only human agents, instead the material shows to have a significant part in the enablement of positive attitudes towards buying sex.

The purpose of this study is to examine social workers’ discourses about the Swedish sex purchase law and how they perceive that the sex purchase law and the social workers’ professional ethical principles affect the social workers’ ability to support people who are selling sex. This study is a discourse analytical interview study based on a social constructionist perspective. The study focuses on analyzing the interviews based upon an inductive method. The interviews are qualitative and semi-structured. The interviews were conducted by interviews with three social workers with experiences of working with people who sell sex. The central focus of the study is to analyze the social workers’ statements that are regarded as their perceptions. The statements serve as arguments that answers the purpose questions. The results show that the interviewed social workers perceive that the sex purchase laws do affect the social workers’ ability to support people who sell sex. On the other hand, they show disagreement on whether the social workers’ professional ethical principles affected the social workers’ ability to support people who sell sex.

I debatten om prostitution finns många olika perspektiv på fenomenet och dess aktörer. Syftet med denna studie är att identifiera diskurser som är framträdande i diskussioner som rör prostitution, och därigenom bidra till ökad förståelse och ett bättre debattklimat. Studien är en diskursanalys på socialkonstruktivistisk grund. Till hjälp i analysen används Foucaults begrepp pastoralmakt som handlar om omsorg och hjälp genom kontroll och maktutövande. Tidigare diskursanalyser inom ämnet har delat upp diskurserna efter huruvida de syftar till att motverka eller normalisera prostitution. Den svenska sexköpslagen är abolutionistisk och bygger på en könsmaktsordningsdiskurs samt en patologiseringsdiskurs där sexköpare antas lida av psykiska problem. Andra diskurser som identifierats i tidigare forskning är den manliga sexdriftsdiskursen, olägenhetsdiskursen och moraldiskursen. Studien använder kritisk diskursanalys. Urvalet utgörs av 136 svenskspråkiga artiklar som innehåller något av sökorden “prostitution”, “prostituerad” eller “sexarbete” och som publicerats i tidningar eller på webben i Sverige mellan 1 februari - 30 april 2017. Analysen fokuserar på textens lingvistiska uppbyggnad samt intertextualitet, när texten refererar till andra texter eller diskurser. Resultatet visar att abolutionsdiskurser är dominanta medan normaliserande diskurser är ovanliga. Bland de mest dominanta diskurserna finns människorättsdiskursen, könsmaktsordningsdiskursen, patologiseringsdiskursen och diskursen om fattigdom och psykisk ohälsa som motivation till att sälja sex. Att abolutionsdiskurserna är dominanta kan bero på att hjälparbetare som polis och socialarbetare, som främst kommer i kontakt med sexsäljare i behov av hjälp, ges stor makt att tolka fenomenet. Insatser som motiveras med en olägenhetsdiskurs motiveras ofta med en moraldiskurs, vilket leder till att åtgärder som har negativa konsekvenser för sexsäljare presenteras som stödinsatser för säljare. Könsmaktsordningsdiskursens dominans leder till att sexsäljare som är män och transpersoner döljs. Framtida studier rekommenderas fokusera på män och transpersoner och på normaliseringsdiskurser eftersom dessa inte förekom så ofta i detta urval.

Denna studie belyser hur positiva attityder till sexköp relaterar till kulturella föreställningar om manligt och kvinnligt. Tidigare forskning har visat att gruppen sexköpare består av en heterogen skara av män, och studier av dessa mäns bevekelsegrunder för att köpa sex har också genomförts. Forskning har även lyft fram hur sexköp normaliseras när män interagerar och samarbetar med varandra på prostitutionsforum. I denna studie åskådliggörs istället hur sexköpande män upprätthåller en positiv hållning till sexköp i en kontext där ett starkt motstånd mot sexköpet föreligger. Materialet som undersöks utgörs av en diskussionstråd som är hämtad från det internetbaserade forumet Flashback Forum, och som går under rubriken ”Varför köper ni sex?”. I studien tillämpas Hirdmans teori om genussystem samt Connells teori om hegemonisk maskulinitet, och genom den kritiska diskurspsykologins metodologi analyseras hur bilden av sexköp som en legitim handling sammanvävs med såväl könsspecifika normer som med sexköparnas känsloliv. Resultatet visar att framställningen av sexköpet som en legitim handling utgörs av en samling motsägelsefulla föreställningar som aktualiseras i en dynamisk process, vilken anpassas i förhållande till det motstånd som sexköpet möter. Sexköparna ger uttryck för en maskulinitet som inbegriper ett berättigande till kvinnans kropp, och den prostituerade kvinnan uppfattas vara ett bruksföremål på en marknad. Samtidigt beskrivs sexköpet som en frivillig affärstransaktion mellan jämlika parter. Männens förhållande till sina sexköp och till kvinnor präglas av känslor. De känner sig förorättade och förfördelade på det sexuella planet i relation till kvinnor, men samtidigt upplever de sig själva som altruistisk välgörare i bemärkelsen att de hjälper kvinnor genom att köpa sex.

Studien har som syfte att undersöka hur regeringen, Socialstyrelsen, Jämställdhetsmyndigheten och RFSU språkligt konstruerar bilden av prostitution och sexköp. Studien gör detta genom att analysera vilka språkliga benämningar aktörerna använder sig av för att beskriva prostitution och sexköp, och hur de språkligt konstruerar de som säljer och köper sex. Studien använder sig av den kritiska diskursanalysen och den ideationella metafunktionen som teoretiska utgångspunkter. I analysen görs en transitivitetsanalys utifrån den ideationella metafunktionen där texter från aktörerna utgör analysmaterialet.  Studiens resultat visar att aktörerna frekvent använder ett könsneutralt språk när de konstruerar de som säljer och köper sex, och det finns en marknadsdiskurs som dominerar i den språkliga konstruktionen av prostitution och sexköp. Det finns också en övergripande feministisk diskurs och nyliberal diskurs som kommer fram i texterna. Studiens övergripande slutsats är att de som säljer sex borde konstrueras som kvinnor och de som köper sex som män i större utsträckning, för att synliggöra hur prostitution och sexköp hänger samman med den ojämställda maktordningen mellan män och kvinnor.

The Swedish Sex Purchase Act was unique, when introduced in 1999. While it was legal to demand and collect payment for sexual services it became a crime to respond to such demands or offer payment. It is now part of Sweden’s foreign policy to ‘export’ this law, using gender equality arguments. Several countries have since followed. The law is often portrayed as a triumph of feminism and women’s political struggles. The law is gender neutral however and applies equally to e.g. MSM sex trade (Men who have Sex with Men), a phenomenon that the normal gender equality arguments do not capture. ‘Homosexual prostitution’ was initially argued in the legislative proceedings, to be so different from heterosexual prostitution, that the scientific investigator raised concerns if one-sided criminalisation was considered by legislators. Yet, this is what happened. This study traces exactly how this came to be, analysing legislative documents and debates, focusing on heteronormative reasonings. In the final round of legislation the question had entirely disappeared. MSM sex trade or culture was not even mentioned and can be seen as heteronormative collateral damage.

Internet har inneburit nya möjligheter för mänskligheten att kommunicera och organisera sig. I denna uppsats beger vi oss till utkanterna av nätet för att utforska ett sexköpsforum online med inriktning mot thaimassagesalonger. Med hjälp av netnografisk metod och utifrån sociologisk teori undersöks normer och organisering på forumet med fokus på förstagångsbesökaren. En lättare undersökning av förekomst av sexuell tjänst som beskriven av forumets medlemmar återfinns. Studiens resultat tyder på att det analyserade forumet har bidragit till att inspirera och lära förstagångsbesökare till att erhålla sexuella tjänster. Vidare identifieras ett, utanför det publika forumet, informationsubyte av komprometterande information där exakta anvisningar och platsdata utbyts medlemmar emellan. Detta sker i det så kallade privata meddelandet / Along with the rise of the Internet human interaction, communication and organisaiton have come to see new opportunities. In this study we will explore the fringes of the internet to explore a forum discussing thaimassage with sexual services also known as Happy Ending. Thanks to netnographic methods and sociological and criminological theory we will put the sex buyer in a social context. Extra focus is given to the first timer. The results of this study shows that criminal or deviant behavior can be learned from a forum online. In particular that the first time sexbuyer gets inspiration from and help to learn how to become a sexbuyer. Other results include the organisational setup surrounding the analyzed forum as well as a brief quantitative calculation on occurences of Happy Endings.