I detta arbete undersöks den musikaliska medvetenheten med hjälp av inspelningsutrustning, genom att identifiera aspekter i ens spel som inte märktes förrän genomlyssning i efterhand. Den moderna musikerns förutsättningar skiljer sig markant från tidigare, där det nu är enklare än någonsin att göra en inspelning med mobilmikrofonen. Genom att spela in stycken, lyssna på dem och föra anteckningar, identifierades flertal konkreta aspekter i pianospelet som inte märktes vid själva genomspelningen. Dessa tilldelades kategorierna: ”precision”, ”balans”, ”kroppsspråk”, ”agogik och tolkning”, ”frasering" och ”tempo och rytm". Vad gäller precision och balans erhölls inga större insikter utöver att feltoners betydelse kunde underskattas vid enstaka fall samt att jämnhet i anslaget var viktigt. I kroppsspråket fanns det en generell tendens att positiva rörelser gjordes i underdrift och de rytmiska aspekterna berörde ofta instabiliteter av olika slag, exempelvis ojämna rubato eller plötsliga tempoändringar. Slutligen handlade det agogiska och interpretativa ofta om att tydliggöra musikaliska strukturer, vilket gav en signifikant förbättring i upplevelse. Genom att aktivt arbeta med denna analysmetod märktes på sikt en förbättring i ens musikaliska självinsikt, där medvetenheten blev allt bättre med tiden. / In this project, my musical self-awareness is examined with the help of various recording devices, by identifying different aspects in the music that weren’t noticed until the recording was listened to. The possibilities given to the modern musician differ significantly from earlier times, where it is now easier than ever to make a recording with your mobile device. By recording pieces, listening to them and taking notes, several concrete aspects in my piano playing that weren’t noticed when playing through were identified. These were assigned the categories: ”precision”, ”balance", ”body language”, ”agogic and interpretation”, ”phrasing” and ”tempo and rhythm”. When it comes to precision and balance, no interesting insights were made apart from the significance of certain wrong notes as well as the importance of evenness in touch. The body language had the general tendency of not being exaggerated enough and the rhythmical aspects often concerned different instabilities, such as uneven rubato or sudden tempo changes. Lastly, the key to improving agogic and interpretation often lied in making musical structures more clear. By actively working with this method of analysis, one’s musical self-awareness was gradually improved through time. / <p>Den klingande delen är arkiverad.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur användningen och upplevelsen av skönlitteratur i gymnasieskolans svenskämne beskrivs i tidigare forskning. Studien genomförs i form av en systematisk litteraturstudie av främst sju vetenskapliga publikationer. Utöver dessa har även tillkommande litteratur till viss del behandlats och bidragit till studien, exempelvis när det kommer till begreppsförklaringar och metodavsnitt. För att uppnå det syfte som angetts ovan har två huvudsakliga forskningsfrågor använts, varav den första frågeställningen omfattar hur skönlitteratur används i svenskämnet för att uppnå de värdegrundsmässiga förmågor avseende självinsikt och omvärldsförståelse som nämns i gymnasieskolans läro- och ämnesplaner. Den efterföljande frågeställningen belyser på vilket sätt eleverna själva upplever att de erhåller självinsikt och omvärldsförståelse vid läsning av skönlitteratur i svenskundervisningen. De resultat som framkommit efter att de sju studierna har analyserats är att den skönlitterära texten är ett naturligt inslag i svenskundervisningen. Det framgår även att kursplaner och ämneskonceptioner är faktorer som till stor del påverkar den litteratur som av läraren väljs ut för läsning samt vilka arbetsmetoder detta omfattar. Samtliga resultat påvisar i förlängningen även att ett framgångsrikt arbete med skönlitteratur måste omgärdas av förarbete, arbete under läsningens gång samt ett uppföljande arbete efter att boken har lästs ut. Tydligast i såväl bakgrund som i de resultat som presenteras i denna studie är att läsningen är beroende av den kontext den sker i, alltså tid och plats. I detta sammanhang spelar läsarens på förhand givna förutsättningar, erfarenheter och uppfattningar en stor roll och formar i stort sett hela arbetet och upplevelsen av den litteratur som för tillfället läses. Att läsandet av skönlitteratur är nödvändig för skolans värdegrundsarbete står klart och tydligt i denna studie. De forskningsresultat som ligger bakom denna text visar även att förmågan till inlevelse och empati ökar när vi läser skönlitteratur.

<p>Medarbetarsamtal är en form av samtal på individnivå. Samtal kan vara en viktig arbetsform även för hälsopedagoger som arbetar med människor på individnivå. Att veta hur pedagogiken kan användas i samtal för att påverka individer blir därmed en stor tillgång.</p><p>Undersökningen syftar till att ta reda på om och i sådana fall hur pedagogiska ledare använder sig av pedagogik i medarbetarsamtal.</p><p>Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats och den metod som har använts är intervju. Fyra intervjuer har genomförts med en urvalsgrupp bestående av personer med pedagogisk högskoleutbildning och som arbetar som ledare på en pedagogisk arena.</p><p>Resultatet visade att medarbetarsamtalen till stor del är baserade på utveckling och utvecklingsinriktat lärande. Reflektion ses som det viktigaste verktyget man som pedagog har i samtal som syftar till utveckling hos en annan individ. Reflektionen kan leda till förståelse och därmed utveckling som kan leda till ytterligare reflektion och vidare utveckling. De tre begreppen reflektion, förståelse och utveckling utgör tillsammans en form av helhet.</p>

Inom ledarskapsteori skrivs det mycket om ledarens roll vad gäller organisationens framgång. Däremot finns det mindre skrivet om kopplingen mellan ledaren som person och dennes framgång i ledarskapet. Många människor hamnar i en ledarroll till följd av stor skicklighet inom det de gör men är olämpliga som ledare, många människor gör samtidigt ett fantastiskt jobb som ledare. Ledarrollen är inte en yrkesroll som går att kliva i och ur utan ett förhållningssätt som personen lever med. Ledarskapsförmågan går dock att utveckla på många sätt om ledaren har drivkraft och mod att vilja utvecklas. I grunden handlar det om individens självbild och självkänsla. Studien syftar till att belysa det personliga ledarskapets påverkan på det professionella ledarskapet och baseras på åtta samtal med människor vilka alla har lång erfarenhet av ledarskap på professionell nivå. Idag arbetar samtliga med eller föreläser om personlig utveckling och/eller ledarskap på ett eller annat vis. Resultatet behandlar frågor om; gott ledarskap, det personliga ledarskapet, kopplingen där emellan och utveckling av ledarskap. Ämnesområdena är kopplade till teorierna; Transformativt ledarskap och Autentiskt ledarskap, slutsatser är sedan dragna från det. I dagsläget ökar förståelsen för betydelsen av personligt ledarskap för ett bra ledarskap i arbetslivet, men forskningen inom ämnet är bristfällig. Ord som mod, människointresse och insikt är ständigt återkommande i empirin. Dock inte i teorin och är därmed faktorer som behöver mer efterforskning. / Leadership theory provides much of the manager's role in the organization's success. However, there is less written about the connection between the leader as a person and his success in profession. Many people get into a leadership role due to great skills in what they do but they are unsuitable as a leader, while many people do a fantastic job as leader. Leadership is not a profession that you are able to leave at desk; leadership is a lifestyle or a personality. Leadership ability can be developed in many ways if the leader has the driving force, courage and willingness to develop, in essence it is all grounded in the individual's self-image and self esteem. The study aims to highlight the personal leadership’s impact on the professional leadership and based on eight interviews with people who have extensive experience of leadership at the professional level, and also in one way or another work with or have lectures on personal development and leadership. The result is dealing with questions about; good leadership, personal leadership, the link between these and development of leadership. The subject is linked to the theories about Transformational Leadership and Authentic Leadership; conclusions are then drawn from it. In the current situation the understanding about the importance of personal leadership for the professional leadership is increasing, but research on the subject is inadequate. Words like; courage, human interest and insight are a constant factor in the empire, but not in the theory, this indicates that those factors need more research.

Medarbetarsamtal är en form av samtal på individnivå. Samtal kan vara en viktig arbetsform även för hälsopedagoger som arbetar med människor på individnivå. Att veta hur pedagogiken kan användas i samtal för att påverka individer blir därmed en stor tillgång. Undersökningen syftar till att ta reda på om och i sådana fall hur pedagogiska ledare använder sig av pedagogik i medarbetarsamtal. Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats och den metod som har använts är intervju. Fyra intervjuer har genomförts med en urvalsgrupp bestående av personer med pedagogisk högskoleutbildning och som arbetar som ledare på en pedagogisk arena. Resultatet visade att medarbetarsamtalen till stor del är baserade på utveckling och utvecklingsinriktat lärande. Reflektion ses som det viktigaste verktyget man som pedagog har i samtal som syftar till utveckling hos en annan individ. Reflektionen kan leda till förståelse och därmed utveckling som kan leda till ytterligare reflektion och vidare utveckling. De tre begreppen reflektion, förståelse och utveckling utgör tillsammans en form av helhet.

This qualitative study is about project managers’ perceptions of self-leadership and its benefits and challenges for the project managers, the team, and the project result. The study has been implemented by conducting semi-structured interviews with ten project managers from diverse cultural backgrounds, ages, and work sectors with experience of self-leadership. The data obtained has been transcribed, coded, and analysed by using thematic analysis. The main themes that were found were the following: The management of emotions, the power of collective intelligence, alignment between work and life and the final theme of the resilient project manager. The first theme deals with the importance of being self-aware and authentic as a project manager and to focus on emotional intelligence rather than IQ and hard skills. The second theme’s focal point is on the importance of having feedback and support from the team, mentors, or co-workers in learning more about oneself as a project manager. The third theme deals with project managers’ having a balance between their work and their spare time by planning and being organized, with the purpose of not becoming overworked or lose out on valuable time with friends and family. The final theme handles the project manager’s focus on strengths and being persistent until the end of a project. The benefits of self-leadership, according to the respondents in this study, are easier to experience for the project manager him/herself in terms of self-development but benefits can also be seen for the whole team and indirectly for the project goal as with a well-functioning project manager and self-governing team, the project results will improve. One challenge of self-leadership can be to lead oneself with a long-term perspective as priorities and teams change in projects. Also, if a project manager does not have support, it can be difficult for him/her to keep the motivation to self-lead.The results in this study are in alignment with earlier studies such as for instance Neck, Manz &amp; Houghton’s study from 2019.

Syftet med denna studie är att teoretiskt pröva att integrera en etablerad metod för personlig utveckling, The Skilled Helper, med metoden Dynamisk Pedagogik och skapa en ny metod för en specifik tillämpning, personlig utveckling av ledare. Integrationen görs med hjälp av en etablerad metametod för metodutveckling. De bägge ingående metoderna värderas enligt fastställda kriterier. Samma kriterier används sedan för att värdera den nya metod som designas. Med detta har studien uppnått en jämförbarhet mellan de tre metoderna avseende parametrar som är centrala och relevanta för metoder och metodskapande. Studien skall besvara en rad olika frågeställningar såsom: Går det att skapa en integrerad ny metod förpersonlig utveckling baserat på av två befintliga metoder: The Skilled Helper och Dynamisk Pedagogik? Vad händer när man integrerar dem? Blir det konflikter eller synergieffekter mellan de bägge metoderna? Vad är kvar av Dynamisk Pedagogik? Den nya metoden som skapas, faller den inom ramen för etablerad ledarutveckling? Kan den kallas för en metod för ledarutveckling? Resultatet visar att metodintegrationen gick att genomföra då det förelåg en tillräckligt god grundläggande förenlighet mellan de två ursprungsmetoderna på en rad nyckelområden. Dock fanns kritiska vägval att göra vid design av den nya metoden, vilket gör att den nya metoden blev särskiljande från de bägge ursprungsmetoderna. Resultatet visar att det inte blir konflikter, efter som de vägval som behövde göras inte gav upphov till konflikt inom den nya metoden. Inte heller uppnås synergieffekter, då den nya metoden utformades för ett syfte som avvek från ursprungsmetodernas respektive syften. Resultatet visar slutligen att endast två av tre centrala förhållningssätt från Dynamisk Pedagogik finns kvar i den nya metoden som skapas, det självpedagogiska och det skapande förhållningssättet. Det tredje och mest centrala förhållningssättet, det samspelande, som bygger på att lärande sker i samspel med andra individer, kunde inte tillgodoses då den nya metoden enbart är utvecklad för individuell utveckling. Därför kan inte den nya metoden kallas att vara en variant av Dynamisk Pedagogik. I analysen diskuteras huruvida den nya metoden uppfyller de krav och önskemål som framställs i litteraturen på förändrad ledarutveckling och emotionell intelligens bland ledare. Den nya metoden visar sig kunna möta de flesta krav och önskemål som ställs men det går inte att påvisa om det ger den önskade effekten såsom förändrat ledarbeteende genom ökad självinsikt och självkännedom. Den nya metoden får i resultatet benämningen “Dynamisk Ledarutveckling” då metoden harmonierar både med innebörden av begreppet dynamisk och begreppet ledarutveckling. / <p>Författaren kan kontaktas på e-postadressen: titti.rudback@rudback.nu</p>

Ledarskap har en inverkan på medarbetarnas hälsa och påverkar arbetsprestationen. Utifrån detta erbjuder man i Mora kommun sina chefer att genomgå en ledarskapsutbildning. Syftet med vår kvalitativa intervjustudie är att undersöka ledares förväntningar och upplevelse av utbildningen samt syn på och upplevelse av självstöd. Fem chefer, två kvinnor och tre män i åldern 40 - 60 år intervjuade före och efter ledarskapsutbildningen. Intervjuerna var semistrukturerade. Samtalen bandades och transkriberades. Därefter kodades materialet, dels genom en manuell reducering, dels genom kodning/synteser med stöd av Open Code. Ur detta har teman extraherats. Resultatet visar att ledarna var positiva till innehållet och upplägget i utbildningen. Förväntan om att få redskap för praktiskt bruk och inre redskap infriades. Bekräftelse och självinsikt har varit viktigt och att diskutera och spegla sig för reflektion. Synen på självstöd menar ledarna handlar om förmågan att vänta in, backa, att lyssna klart och ta stöd utifrån samt att våga tro på sig själv. Två av ledarna säger sig ha utvecklat sitt självstöd under utbildningen. Utbildningen har bidragit till att man känner sig säkrare och litar mer på sig själv. Tre ledare tycker inte att självstödet utvecklats. Att processen fortsätter efter avslutad utbildning och att detta sanktioneras uppifrån anses avgörande. / Leadership has an impact on employee health and supports better work performance. For this reason, Mora municipality managers offer a leadership program. The purpose of our qualitative interview study was to investigate leaders' expectations and experience of a leadership program, as well as their perspective on self-support. Five leaders, two women and three men aged 40-60 years were interviewed before and after the program. The interviews were semi structured. The talks were electronically recorded and transcribed. The material was encoded, partly by manual reduction, partly by coding / syntheses supported by Open Code. From this the themes have been extracted. The result shows that the leaders were positive about the content and layout of the leadership program. The expectation of getting tools for practical use and internal readiness was fulfilled. Affirmation and self-awareness have been important to discuss as a subject for reflection. The leaders define self-support as the ability to wait, hold back, to listen clearly and to take support from outside, and to believe in oneself. Two of the leaders express that they have evolved their self-support during the program. The program has contributed to feel more safe and to have trust in themselves. Three leaders do not experience that self-support has evolved. That the process continues after completed the program and sanctioned from above is considered crucial.

Denna kandidatuppsats består av en egen översättning från engelska till svenska av första kapitlet från författaren Jesse Lee Petersons verk From Rage to Responsibility: Black Conservative Jesse Lee Peterson and America Today. Uppsatsen består dessutom av en källtextanalys samt översättningskommentarer som exemplifierar och diskuterar översättarens tillvägagångssätt i att åstadkomma en översättning som uppnår dess syfte. Syftet har primärt varit att överföra källtextinnehållet till måltexten och den djupare förståelse som förmedlas relaterat till ilska, självinsikt, förlåtelse och ansvar, på ett sätt som samtidigt bevarar författarstilen i möjligaste mån. Detta inkluderar en överföring av författarens lättsamma stil och användning av verbala och talspråkliga drag, idiom och kulturreferenser, samt en anpassning av syntax. För att åstadkomma detta har framförallt översättningsteorier och begrepp från Benjamin Walter och Theo Hermans tillämpats under översättningsprocessen och i översättningskommentarerna. / This essay is based on my own translation of the first chapter of author Jesse Lee Peterson’s work From Rage to Responsibility: Black Conservative Jesse Lee Peterson and America Today, in the language pair English to Swedish. The essay also includes a source text analysis, as well as a commentary on my own translation, where the translator’s approach in achieving a target text that accomplishes its aim is discussed and exemplified. The aim has primarily been to transfer the source text’s ideational core to the target text and the deeper understanding that is being conveyed, regarding rage, insight, forgiveness and responsibility, in an equivalent manner which stays faithful to the style of the author, to the extent that is considered possible. This includes the transference of the author’s cultural references, easy going and simple stylistic approach, along with the informal and colloquial language use, as well as a syntactic target language adaptation. To achieve this, the ideas and terms from the translation theorists Benjamin Walter and Theo Hermans have been applied during the translation process and in the commentary.