Bakgrund  Personer med psykisk sjukdom har länge varit utsatta för fördomar och kategoriseringar av allmänheten men även av sjukvårdspersonalen. Studier visar att patienter bemötts av både positiva och negativa attityder i sin vårdmiljö, där de negativa dominerar. Studier visar även att personer med psykisk sjukdom blir bemötta annorlunda inom den somatiska vården i motsats till psykiatrin. Syfte Syftet var att beskriva vilka faktorer som påverkar bemötandet av personer med psykisk sjukdom utifrån patientens och sjuksköterskans perspektiv. Metod Litteraturöversikt valdes som metod och 12 artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderades. Databassökningar gjordes i Cinahl, PubMed och Psycinfo. Resultat I resultatet framkom sju teman: positiva och negativa attityder, den sociodemografiska faktorn, den psykiatriska diagnosen, utbildningsnivå och erfarenhet hos sjuksköterskan, skillnader i bemötandet vid olika vårdformer, social isolering och sjuksköterske- patient relationen. Resultatet behandlar olika faktorer som påverka bemötandet mot personer med psykisk sjukdom i sin vårdmiljö. Slutsats Bemötandet mot patienter med psykisk sjukdom innefattades av både positiva och negativa attityder där vissa psykiatriska diagnoser bemöttes av mer pessimism. Generellt var bemötandet bättre inom den psykiatriska vården jämfört med den somatiska våden men inom båda vårdformerna upplevdes negativa attityder och stigmatisering av patienter med psykisk sjukdom.

Bakgrund: Många sjukdomar och behandlingar inverkar på sexuell och reproduktiv hälsa och/eller funktion [SRHF]. Sjuksköterskor [SSK] har ansvar att lyfta detta med patienter, enligt lag samt nationella styrdokument. Patientens rättigheter innefattar erhålla adekvat och tillräcklig information för att delaktigt kunna ta informerade beslut om sin vård. Trots detta uppger SSK och patienter att samtalet inte förs. Syfte: Litteraturöversiktens syfte är att belysa vilka påverkande faktorer SSK upplever i att diskutera sexuell- och reproduktiv hälsa och funktion med patienter. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på sex kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar. De analyserades sedan med hjälp av innehållsanalys. Resultat: En kombination av flera faktorer påverkar SSK i att samtala om SRHF. Dessa har identifierats och kategoriserats. ”Rädsla för obekväm stämning” är ett latent tema som genomsyrar resten av de identifierade kategorierna ”Utbildning och självförtroende” ”Någon annans ansvar” ”Attityder till patientens sexualitet” ”Vårdrelationen och vårdmiljön” och ”Kultur och normer”. Slutsats: SSK avsexualiserar patienten som en lättare utväg. Att fortsätta ignorera patienters SRHF kommer inte hjälpa SSK lindra patienters lidande. Klinisk betydelse: Dessa identifierade faktorer är inget nytt. Diskussionen belyser dock nya aspekter av SSK maktroll i frågan. Förhoppningsvis kan litteraturöversikten inspirera till förändring och vidare forskning. / Background: Many diseases and treatments may affect one’s sexual and reproductive health and/or function [SRHF]. Nurses have responsibility raising the subject with patients by law and national guidelines. Patients’ rights include partaking of correct and enough information to make informed decisions regarding treatment. In spite this patients and nurses state the subject is not broached enough. Aim: The aim is to describe what affecting factors nurses’ experience in discussing SRHF with patients. Method: A general literature review based on six qualitative and four quantitative articles. The articles were analyzed through content analysis. Result: A combination of multiple factors affect nurses’ conversations about SRHF. These have been identified and categorized. “Fear of uncomfortable atmosphere” is a latent theme throughout the other categories “Education and confidence” “Someone else’s responsibility” “Attitudes towards patients’ sexuality”. “Care relationship and ward environment” and “Culture and norms”. Conclusion: The nurses’ desexulization of the patient is an easy way out. Ignoring SRHF will not enable nurses to relieve patients’ suffering. Clinical significance: These identified factors are nothing new. The discussion enlighten new aspects of the nurses’ role of authority in this. Hopefully this review may inspire change and further research.

Vår frågeställning har varit vilka erfarenheter operationssjuksköterskor har om hur de skapar en vårdande relation. Begreppet vårdande relation har som utgångspunkt att man genom att lindra patientens lidande når en relation som är vårdande. En vårdrelation kan vara vårdande eller icke-vårdande, men en vårdande relation kan inte vara icke-vårdande. Stora svårigheter att skapa en vårdande relation som operationssjuksköterska råder idag på operationsavdelningar. För att besvara syftet valdes en kvalitativ ansats med öppna intervjuer som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Sex operationssjuksköterskor intervjuades vid tre olika sjukhus i södra Sverige. Två olika domäner framstod ur materialet, nämligen patientfokuserade vårdhandlingar och icke patientfokuserade vårdhandlingar. Inom denna grova uppdelning av data uppstod flera kategorier som förtydligar operationssjuksköterskors erfarenheter av hur de skapar en vårdande relation med sin patient. Resultatet visar att operationssjuksköterskorna kunde nå en vårdande relation genom omsorg, ansning, tillit, ansvar, samspel och bekräftelse. Dock fanns även tillfällen då operationssjuksköterskor återberättade skapandet av en vårdande relation genom indirekta vårdhandlingar eller som icke patientfokuserade vårdhandlingar. Möjligheterna operationssjuksköterskan ges att interagera med sin patient och kunna skapa en vårdande relation varierar stort. Organisatoriska hinder behöver övervinnas för att utvecklandet av en vårdande relation skall kunna skapas. Vi anser även att diskussion och reflektion angående etiska aspekter i patientvården för operationssjuksköterskor är viktig. Det medicintekniska kravet är stort på operationssjuksköterskan idag. Det är dock viktigt att hon ges möjligheter att bevara omvårdnadskompetensen. Operationssjuksköterskans eget ansvar att interagera med patienten och tillvarata samt utveckla sin vårdvetenskapliga kompetens är också viktig, inte minst för att minska patienters lidande och undvika vårdlidande. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot operationssjukvård

En stor del av anmälningarna som kommer till patientnämnden handlar om dåligt bemötande. Patienter som söker vård ska inte känna sig underlägsna eller otrygga på grund av vårdpersonalens bemötande. Ett professionellt vårdande bemötande kan skänka kraft och öka välbefinnandet hos patienten. Ett ökat välbefinnande kan reducera känslan av ohälsa hos patienten. Den patientgrupp studien fokuserar på är de patienter som kommer till akutmottagningen med en icke-brådskande diagnos. De upplever ofta en lägre nivå på bemötandet än patienter med mer brådskande diagnoser. Syftet med studien var att belysa vad som är viktigt för patienten i bemötandet från sjuksköterskan på en akutmottagning. Litteratursökning gjordes i databaser. Med en litteraturstudie på vetenskapliga artiklar gjordes en analys där patienters likheter och skillnader i upplevelsen av bemötandet söktes. Författarna fick fram tolv teman presenterade som förutsättningar och svårigheter för att patienten ska uppleva att den får ett tillfredställande bemötande. Resultatet visar att de patienter som upplevde att sjuksköterskan tog sig tid, gav dem information, bemötte dem med respekt och som individer, får kraft att bemästra den situation de befinner sig i. Att som sjuksköterska förstå hur patienten upplever bemötande är av vikt. Ett bra bemötande från sjuksköterskan kan göra att patienten känner ett ökat välbefinnande och närvaro av hälsa. Detta är en förutsättning för ett snabbare tillfrisknade hos patienten. / A great deal of the reports which arrives to the patient´s committee is about bad encounters. Patients who seek care at an emergency department should not feel inferior or unsafe because of a bad encounter from the nursing staff. A professional and caring encounter will give power and raise the wellbeing within the patient and that must be offered to the patient. A raised feeling of wellbeing might reduce the sense of bad health. The group of patients this study focuses on is the patients which arrive to the emergency department with a non urgent diagnosis. They often experience a lower rate of good encounters than the patients with an urgent diagnosis. The aim of this study was to highlight what´s important for the patient in the nurse-patient encounter in an emergency department. The search for literature was done in databases. A literaturereview was made from articles and an analysis was made where patient’s similarities and differences in the experience of the encounter sought out. The authors found twelve themes presented in possibilities and difficulties so that the patient will experience that the encounter I satisfying. The result shows that if the nurse’s take some time for the patient and gives them information, treats them as individuals and with respect, the patient feel empowerment to handle the situation. It is of importance for the nurse to understand how the patient experiences the encounter. A good encounter from the nurse can make the patient feel a raised wellbeing and a presence of health. This is a possibility for the patient to gain a feeling of better health.

<p>En stor del av anmälningarna som kommer till patientnämnden handlar om dåligt bemötande. Patienter som söker vård ska inte känna sig underlägsna eller otrygga på grund av vårdpersonalens bemötande. Ett professionellt vårdande bemötande kan skänka kraft och öka välbefinnandet hos patienten. Ett ökat välbefinnande kan reducera känslan av ohälsa hos patienten. Den patientgrupp studien fokuserar på är de patienter som kommer till akutmottagningen med en icke-brådskande diagnos. De upplever ofta en lägre nivå på bemötandet än patienter med mer brådskande diagnoser. Syftet med studien var att belysa vad som är viktigt för patienten i bemötandet från sjuksköterskan på en akutmottagning. Litteratursökning gjordes i databaser. Med en litteraturstudie på vetenskapliga artiklar gjordes en analys där patienters likheter och skillnader i upplevelsen av bemötandet söktes. Författarna fick fram tolv teman presenterade som förutsättningar och svårigheter för att patienten ska uppleva att den får ett tillfredställande bemötande. Resultatet visar att de patienter som upplevde att sjuksköterskan tog sig tid, gav dem information, bemötte dem med respekt och som individer, får kraft att bemästra den situation de befinner sig i. Att som sjuksköterska förstå hur patienten upplever bemötande är av vikt. Ett bra bemötande från sjuksköterskan kan göra att patienten känner ett ökat välbefinnande och närvaro av hälsa. Detta är en förutsättning för ett snabbare tillfrisknade hos patienten.</p> / <p>A great deal of the reports which arrives to the patient´s committee is about bad encounters. Patients who seek care at an emergency department should not feel inferior or unsafe because of a bad encounter from the nursing staff. A professional and caring encounter will give power and raise the wellbeing within the patient and that must be offered to the patient. A raised feeling of wellbeing might reduce the sense of bad health. The group of patients this study focuses on is the patients which arrive to the emergency department with a non urgent diagnosis. They often experience a lower rate of good encounters than the patients with an urgent diagnosis. The aim of this study was to highlight what´s important for the patient in the nurse-patient encounter in an emergency department. The search for literature was done in databases. A literaturereview was made from articles and an analysis was made where patient’s similarities and differences in the experience of the encounter sought out. The authors found twelve themes presented in possibilities and difficulties so that the patient will experience that the encounter I satisfying. The result shows that if the nurse’s take some time for the patient and gives them information, treats them as individuals and with respect, the patient feel empowerment to handle the situation. It is of importance for the nurse to understand how the patient experiences the encounter. A good encounter from the nurse can make the patient feel a raised wellbeing and a presence of health. This is a possibility for the patient to gain a feeling of better health.</p>

BAKGRUND: Studierna visar att våldet har ökat med åren. Riskfaktorer och riskbeteenden har identifierats och orsakerna kan vara flera till att patienten upplever ohälsa. Forskningen inom detta fält har hittills fokuserat på bakomliggande orsaker till patientens aggressiva beteende och bedrivits under många år. Ökade kunskaper om sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med aggressivt beteende inom psykiatrisk vård kan bidra till att utveckla omvårdnad anpassad till situationen, i syfte att främja hälsa. SYFTE: Studiens syfte är att utforska sjuksköterskans omvårdnad och upplevelse av att vårda patienter med aggressivt beteende inom psykiatrisk vård. METOD: Litteraturstudie av kvalitativa och kvantitativa studier. RESULTAT: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och 12 underkategorier. Huvudteman som uppkom var; sjuksköterskan i interaktion med patienten, organisatoriska faktorer och personliga faktorer samt underkategorier som handlade om; avledning av hotfulla situationer, personligt utrymme, information och bedömning, gränssättning, riskfaktorer kopplade till aggression, bristande support från chefer, bemanning, personalsäkerhet, erfarenhet och kommunikationsfärdigheter, lojalitet gentemot patienten och arbetet, hopplöshet och besvikelse samt coping. SLUTSATS: Resultatet visar att sjuksköterskor upplever vårdandet av patienter med aggressivt beteende inom psykiatrisk vård på olika sätt. Sjuksköterskans upplevelse kan komma att inverka på patientens omvårdnad. För att sjuksköterskan ska kunna arbeta hälsofrämjande behövs verktyg och färdigheter för att kunna hantera aggressionen på ett adekvat sätt. Ökad kompetens upplevs ha en inverkan på vårdkvalitén för patienten och upplevs påverka antalet våldsincidenter. En stödjande ledningsstruktur och god arbetsmiljö upplevs som viktig och kan tänkas bidra till att allt fler sjuksköterskor stannar kvar på sin arbetsplats inom den psykiatriska vården. / BACKGROUND: The studies show that violence has increased over the years. Risk factors and risk behaviors have been identified and the reason for the patient to experience illness can be many. Research in this field has so far focused on the underlying causes of the patient's aggressive behavior and has been conducted for many years. Increased knowledge of the nursing experience of caring for patients with aggressive behavior in psychiatric care can help to develop nursing care adapted to the situation, in order to promote health. AIM: The aim of the study was to explore nursing care and nurse’s perceptions of caring for patients with aggressive behavior in psychiatric care. METHOD: The systematic review was based on both qualitative and quantitative studies. RESULTS: The analysis resulted in three main categories and 12 subcategories. The main themes that emerged were: the nurse in the interaction with the patient, organizational and personal factors as well as subcategories that dealt; diversion of threatening situations, personal space, information and assessment, setting limits, risk factors associated with aggression, lack of support from managers, staffing, personnel security, experience, and communication skills, loyalty towards patient and work, hopelessness and disappointment and coping. CONCLUSION: The results show that nurses experience the care of patients with aggressive behavior in psychiatric care in different ways. The nurse's experience may affect the patient's health. For the nurse to work with health promotion it is required tools and skills to handle aggression in an adequate way. Increased skills are perceived to have an impact on the quality of care for the patient and are experienced to affect the number of violent incidents. A supportive management structure and good working environment is perceived to be important and could contribute to more and more nurses to remain in their workplace in psychiatric care.

Sjuksköterskor ifrågasätter ibland sin närvaro under ronden och för motivation krävs förståelse för yrkesrollens betydelse. Trots rondens potential för vårdutveckling saknar den erkännande som ett viktigt forskningsområde. Syftet var att studera ronden som företeelse på sjukhus. En litteraturstudie grundad på 13 artiklar utfördes. Resultatet belyser att ronden skedde på rutin, aldrig ställdes in samt innehade främst tre funktioner: planering och utvärdering av patientvården, en pedagogisk funktion samt en samordnande funktion. Rondens upplägg påverkade patienters upplevelse och delaktighet. Sjuksköterskor kände sig ofta exkluderade, hade svårigheter att förmedla information och bidrog sällan till beslutsfattandet. Sjuksköterskans bidrag under ronden var nödvändigt och höjde patientsäkerheten. Gemensamma verktyg för kommunikation, dokumentation och riskanalyser inom vårdteamet har utvecklats för att förbättra ronden. Det förekom att patienter och vårdpersonal var missnöjda med upplägget av ronden och i båda grupperna fanns de som kände oro under ronden samt hade bristfällig kunskap om dess innebörd och syfte. Ronden bör därför lyftas i utbildningen och studenter tränas i att kommunicera med andra inom vårdteamet. Yrkesverksamma bör främja patienters delaktighet och förståelse under ronden. Kommande forskning bör utgå från ett omvårdnadsperspektiv och riktas mot hur ronden kan användas som ett effektivt arbetsverktyg och hur teamarbete kan uppmuntras. / Nurses sometimes question their presence during the ward round and understanding of the importance of their professional role is required as motivation. In spite of the ward rounds’ potential for care development it lacks recognition as an important research area. The aim was to study the ward round as a phenomenon. A literature review was conducted using 13 papers. The findings reveal that the ward round was conducted as a routine part and was never cancelled. It consisted of mainly three functions; planning and evaluation of the patient care, a pedagogical function and a coordinating function. The format affected patients experience and participation. Nurses often felt excluded, experienced difficulties in providing information and rarely contributed to decision making. Nurses’ contribution in the ward round was essential and increased patient safety. Common tools for communication, documentation and risk analysis within the care team have been developed to improve the ward round. There were patients and staffs who were dissatisfied with the format and there existed anxiousness during the ward round and lack of knowledge about the meaning and purpose in both groups. The ward round needs to be highlighted in education and students need to practice communication with other care team members. Professionals should promote patient participation and understanding during the ward round. Future research should include a nursing perspective and address how the ward round could be used as an effective tool and how to promote teamwork.

Suicid är ett samhällsproblem i Sverige. Det är idag den största dödsorsaken bland unga mellan 15-29 års ålder. Vårdpersonalen anser att det är psykiskt påfrestande och svårt att tala om. Syftet med denna litteraturstudie var därav att belysa hur sjuksköterskan kan förmedla tröst och hopp genom kommunikation och relation med den suicidnära patienten. Riskfaktorer för suicidnära patienter är bland andra hopplöshet, depression, relationsförlust, suicidplan och tidigare suicidförsök. Sjuksköterskan skall möta dessa patienter genom att vara närvarande, lugn, lyssna och skapa en relation genom kommunikation. 11 artiklar har analyserats med deduktiv ansats. Resultatet har innefattat tre rubriker, att möta patientens behov, att ge stöd i relationen och att främja reflektion, som var relevanta för syftet. Relationen mellan patient och sjuksköterska är grundläggande i den suicidnära patientens behandling. Patienten skall känna sig sedd, som en jämlike, respekterad och accepterad som individ. Sjuksköterskan bör vara förberedd innan en relation inleds, genom att vilja se den unika individen och lyssna till patientens behov. Mot bakgrund av resultatet behövs mer utbildning om individualiserad vård och mer reflektion kring hur sjuksköterskan bemöter patienten.

Bakgrund: Tidigare forskning visade på att sjuksköterskor tenderade att ha en negativ bild av missbrukare, samtidigt som de uttryckte att de ändå gav god omvårdnad. Missbrukspatienterna ansågs ha ett stort eget ansvar för sin sjukdom. De negativa attityderna sågs ofta som direkt orsakade av kunskapsbrist. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur några sjuksköterskor uppfattade mötet med missbrukare på en akutmottagning i en svensk storstad. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats, där det manifesta innehållet analyserades. Resultat: Kunskapsbrist inom området beroendelära ansågs vara en faktor som påverkade mötet negativt. Sjuksköterskorna visade respekt för patienten och poängterade vikten av att ha empatisk förmåga. Patientgruppen ansågs generellt som svårhanterlig på grund av ovilja att samarbeta och de hotfulla situationer som ibland uppkom i samband med alkohol och narkotikapåverkan. Hopplöshet infann sig inför det faktum att sjuksköterskan försökte göra allt för denna patientgrupp, men inte såg några framsteg. Slutsats: Sjuksköterskorna hade en generellt sett positiv uppfattning av mötet och de viktigaste delarna för att skapa ett gott möte var kunskap, empati och respekt. Utbredd kunskapsbrist inom beroendelära var ett hinder för att skapa ett bra möte. / Background: Previous research showed that nurses tended to hold a negative image of substance abusers, but they still provided good care for the group. Substance abusers held a great responsibility for their own illness. The negative attitudes were often seen as directly caused by lack of knowledge. Aim: To describe how some nurses perceived the meeting with substance abusers at an emergency room in a Swedish city. Method: Interview-study with a qualitative approach, where the analysis was conducted with content analysis on the manifest contents. Result: Lack of knowledge about addiction affected the meeting in a negative way. The nurse showed respect for the patient and empathized the need for empathetic ability in nursing. Overall substance abusers were seen as an unwieldy group due to their inability to cooperate and the threatening situations which sometimes occurred. The fact that the nurse tried to do everything in her power to help the patient, but didn't see any progress generated feelings of hopelessness. Conclusion: The nurses had an overall positive perception of the meeting and the most important components to create a good meeting were knowledge, empathy and respect. Lack of knowledge about addiction was a hindrance for creating a good meeting.

Bakgrund: Forskningen har visat att humor är ett socialt fenomen som kan ses som ett universellt språk. Den har visat sig påverka en rad faktorer positivt, däribland vårdmiljön, relationen mellan sjuksköterska och patient samt patientens hälsa. Humor är inte enbart positivt i en vårdkontext, däremot finns det tillfällen då den bör undvikas. Syfte: Syftet är att belysa användandet av humor i mötet mellan sjuksköterska och patient.Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar valts ut, skillnader och likheter har identifierats och slutligen sammanställts. Resultat: Resultatet består av tre huvudteman: Humorns inverkan på avdelningens vårdatmosfär, interaktion mellan sjuksköterska och patient samt humorns effekter. Under huvudtemat interaktion mellan sjuksköterska och patient hittades två underkategorier: kommunikation mellan sjuksköterska och patient samt förlorade tillfällen till humor. I huvudtemat humorns effekter hittades underkategorierna: humor som strategi samt humor som lindring. Diskussion: I resultatdiskussionen följer en diskussion där resultatet implementeras i Travelbees omvårdnadsteori, Human-to-Human Relationship Theory, men också hur ny forskning förhåller sig till resultatet. Travelbees omvårdnadsteori med dess faser kan användas genomgående i resultatet, vilket också ny forskning till stor del visar. Sammantaget bör sjuksköterskan använda sig av humor i en större utsträckning än vad som är fallet idag. / Background: Research has revealed that humor is a social phenomenon that can be seen as a universal language. It has been shown to affect a number of factors in a positive way including the care environment, the relationship between nurse and patient as well as the patient's health. Humor is not only positive in a nursing context, hence there are times when it should be avoided. Objective: The purpose is to illustrate the use of humor in the meeting between nurse and patient.Method: This bachelor thesis is a literature review where ten scientific articles have been selected, similarities and differences are identified and finally compiled. Results: The result consists of three main themes: The impact of humor on the department's care atmosphere, the interaction between nurse and patient and the effects of humor. Under the main theme of interaction between nurse and patient, two sub-categories were identified: communication between nurse and patient as well as lost opportunities for humor. The main theme of humor effects were identified under the categories: humor as strategy and humor as relief. Discussion: In the resultdicussion a debate will follow in which the results are implemented in Travelbees nursing theory, Human- to- Human Relationship Theory, but also how new research relates to the result. Travelbees nursing theory with its phases can be used consistently in the result, which new research also largely shows. Overall, the nurse should use humor, to a greater extent than is the case today.