Vårdlidande är ett fenomen som länge utmanat omvårdnadsvetenskapen och definieras som ett lidande orsakad i samband med behandling och bemötande. Bristfällig interaktion med hälso- och sjukvårdspersonal är en vanlig orsak till vårdlidande. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur personer med hiv upplever interaktionen med hälso- och sjukvårdspersonal. Genom att analysera 11 vetenskapliga studier med en kvalitativ manifest innehållsanalys fann vi svar på vårt syfte. Det framkom att personer med hiv upplevde diskriminering i interaktionen med hälso- och sjukvården, att personer med hiv fick möta hälso- och sjukvårdspersonalens rädsla för smitta, att man upplevde sig bli förstådd och bekräftad i mötet och att man upplevde att man var tvungen att skaffa sig egenmakt i mötet. Resultatet visar att personer med hiv upplever interaktionen med hälso- och sjukvården diskriminerande där hälso- och sjukvårdspersonal saknar specialiserad kunskap om hiv. Genom att utbilda hälso- och sjukvårdspersonal om sjukdomens stigmatiserande effekt kan diskriminering motarbetas och förhindras.

Introduktion: Tillit är grunden i relationsbyggandet mellan sjuksköterska och patient, existerar inte tillit kan det inte skapas en relation. Då antalet anmälningar inom vården ökar gällande bemötande så har sjuksköterskan en viktig funktion. Patienter befinner sig i en utsatt och sårbar situation vid sjukdom, de behöver lita på att sjuksköterskan agerar för deras bästa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer vilka påverkar tilliten i sjuksköterske- och patientrelationen. Metod: Metoden var en litteraturstudie vilken utgick från Polit och Beck (2012) niostegsmodell. Databaserna CINAHL och PubMed ingick i sökningen med sökorden Trust samt Nurse- Patient relations. Utifrån syftet granskades artiklarna med hjälp av granskningsmallar från Polit och Beck (2012). Efter urval tre återstod tio artiklar av vilka nio var kvalitativa och en artikel var begreppsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier vilka var tillgänglighet, kommunikation och relationsbyggande där varje huvudkategorikategori fick egna underkategorier. Slutsats: Det framkom ett antal faktorer vilka påverkar tilliten i relationen mellan sjuksköterskan och patienten. Faktorerna kan påverka i både positiv och negativ riktning beroende på hur sjuksköterskan eller patienten uppfattar situationen. Sjuksköterskan bör vara medveten om faktorerna för att kunna skapa en tillitsfull relation och på det viset förenkla omvårdnaden av patienten.

Abstrakt Bakgrund: Sverige är idag ett mångkulturellt land och detta påverkar dagens hälso- och sjukvård. Bristande kommunikation och vårdrelationer mellan sjuksköterskor och patienter kan leda till negativ påverkan på den vård som patienterna är berättigade. Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter från andra kulturer. Metod: Systematisk litteraturstudie som inkluderar 11 studier som var funna i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Åtta studier var av kvalitativ ansats och tre studier var av kvantitativ ansats. Samtliga studier fick genomgå en kvalitetsgranskning. Resultat: Resultatet sammanställdes i två huvudkategorier med två respektive fem underkategorier. De två huvudkategorierna som kom fram var ”Erfarenheter av kommunikationens betydelse i vårdandet” och ”Erfarenheter av att konfronteras med andra kulturella normer”. Slutsats: I vårdandet av patienter från andra kulturer kunde svårigheter uppkomma emellertid gouterade sjuksköterskorna den kulturella mångfalden. Det framkom även i resultatet att kommunikation var en viktig faktor för att kunna skapa en vårdande relation. Sjuksköterskorna erfor bristande kunskap om olika kulturer samt begränsad tillgång av resurser, något som hade kunnat förhindras genom utbildning i kulturkongruent vård.

<p>Information till patienten är en betydelsefull del av sjuksköterskans omvårdnadsarbete. En viktig uppgift är att hos patienter identifiera hindrande och främjande faktorer för möjligheten att ta till sig information. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av hur patienter har erfarit given information samt sjuksköterskors uppfattningar av vad som påverkar patienter i informationssituationen. Tio sjuksköterskor intervjuades och materialet analyserades utifrån en fenomenografisk ansats. I resultatet framkom beskrivningskategorierna tar till sig, tar inte till sig och uppfattar inte. Underkategorier som tydliggjorde de kvalitativa skillnaderna var, följer givna råd, följer inte givna råd, förstår inte, accepterar inte, lyssnar inte och osäkert mottagande. Sjuksköterskornas uppfattningar av vad som påverkar patienter i informationssituationen tydliggjordes i beskrivningskategorierna personliga faktorer och sjuksköterskan som vårdgivare. Underkategorierna var motivation, attityd, kognitiv förmåga, personlighet, social situation, relationen till patienten, yrkeskompetens och vårdens organisation. Variationen i hur patienter uppfattade given information var stor. Genom sjuksköterskors medvetenhet om hur patienter erfar given information och vad som påverkar patienter i informationssituationen kan förutsättningarna för att patienterna ska ta till sig information på ett optimalt sätt öka.</p> / <p>Giving information to the patients is a significant part of nursing care. An important assignment is to identify impedimental and promotional factors for the possibility to take in information. The purpose of the study was to describe nurses’ perceptions of how patients have experienced given information and nurses’ perceptions of which factors influenced the patient in the information situation. Ten nurses were interviewed and the data were analysed according to the phenomenographic method. In the result the following descriptive categories emerged: receive, does not receive and does not apprehend. The subcategories clarifying the qualitative differences were: does follow given advices, do not follow given advice, does not accept, does not understand, does not listen and unsure reception. Nurses’ perceptions of the factors that influenced the patient in the information situation were described in the descriptive categories personal factors and the nurse as a caregiver. The subcategories were motivation, attitude, cognitive capacity, personality, social situation, the relation to the patient, the nurses’ professional competence and the organization of care. The variation in how patients received given information was great. The nurses’ awareness of how patients experience given information and the factors influencing the patient in the information situation may increase the patients’ chances to receive information in an optimized way.</p>

Information till patienten är en betydelsefull del av sjuksköterskans omvårdnadsarbete. En viktig uppgift är att hos patienter identifiera hindrande och främjande faktorer för möjligheten att ta till sig information. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av hur patienter har erfarit given information samt sjuksköterskors uppfattningar av vad som påverkar patienter i informationssituationen. Tio sjuksköterskor intervjuades och materialet analyserades utifrån en fenomenografisk ansats. I resultatet framkom beskrivningskategorierna tar till sig, tar inte till sig och uppfattar inte. Underkategorier som tydliggjorde de kvalitativa skillnaderna var, följer givna råd, följer inte givna råd, förstår inte, accepterar inte, lyssnar inte och osäkert mottagande. Sjuksköterskornas uppfattningar av vad som påverkar patienter i informationssituationen tydliggjordes i beskrivningskategorierna personliga faktorer och sjuksköterskan som vårdgivare. Underkategorierna var motivation, attityd, kognitiv förmåga, personlighet, social situation, relationen till patienten, yrkeskompetens och vårdens organisation. Variationen i hur patienter uppfattade given information var stor. Genom sjuksköterskors medvetenhet om hur patienter erfar given information och vad som påverkar patienter i informationssituationen kan förutsättningarna för att patienterna ska ta till sig information på ett optimalt sätt öka. / Giving information to the patients is a significant part of nursing care. An important assignment is to identify impedimental and promotional factors for the possibility to take in information. The purpose of the study was to describe nurses’ perceptions of how patients have experienced given information and nurses’ perceptions of which factors influenced the patient in the information situation. Ten nurses were interviewed and the data were analysed according to the phenomenographic method. In the result the following descriptive categories emerged: receive, does not receive and does not apprehend. The subcategories clarifying the qualitative differences were: does follow given advices, do not follow given advice, does not accept, does not understand, does not listen and unsure reception. Nurses’ perceptions of the factors that influenced the patient in the information situation were described in the descriptive categories personal factors and the nurse as a caregiver. The subcategories were motivation, attitude, cognitive capacity, personality, social situation, the relation to the patient, the nurses’ professional competence and the organization of care. The variation in how patients received given information was great. The nurses’ awareness of how patients experience given information and the factors influencing the patient in the information situation may increase the patients’ chances to receive information in an optimized way.

No description available.

Bakgrund: Humor har länge ansetts som något välgörande och har under de senaste decennierna blivit ett ämne som det forskas allt mer om, trots detta förefaller det inte finnas nog med evidens för att implementera humor som ett verktyg inom dagens sjukvård trots de hälsofrämjande egenskaper humor anses besitta. Syfte: Syftet med examensarbetet är att belysa humorns betydelse inom omvårdnaden. Metod: En litteraturstudie där materialet från tio kvalitativa studier analyserades. Resultat: Resultatet presenteras i form av fem teman: humor förmedlar budskap, humor bygger goda relationer, humor som terapeutisk lek, humor som ett verktyg för att uppehålla rollen som den goda patienten samt när humor inte givit önskat resultat. Resultatet visar att humor är ett effektivt instrument för att stärka och skapa sociala relationer samt att humor har en hälsofrämjande verkan, men även att humor måste användas med tillförsikt då om det används fel även kan skada en social relation. Klinisk betydelse: Humor är ett bra instrument för att stärka patient-sjuksköterskerelationen och för att främja god hälsa i omvårdnaden. Det finns behov av mer forskning på ämnet humor för att stärka dess evidens som ett användbart instrument. Slutsats: Humor är användbart för både patienter och sjuksköterskor som kan brukas i många syften inom omvårdnaden. / Background: Humour has long been seen as something beneficial and has during the recent decades become a subject for increased research, despite this it appears that there is not enough evidens to implement humour as a tool in today´s care, despite it´s health promoting effects humour is assigned. Aim: The aim of this study was to highlight the importance of humour in nursing. Method: A literature review where the materials from ten qualitative studies were analyzed. Results: The results are presented in five themes: Humour is a tool to mediate messages, humour builds good relations, humour as therapeutic play, humour is a tool to maintain the good patient persona and when used humour did not give the desired results. The results prove that humour is a effective instrument to strengthen and create social relations and also that humour has a health promoting effect, but also that humour has to be used with caution as it can damage a social relation if used incorrectly. Clinical significance: Humour is a good instrument to improve the nurse patient relationship and to promote good health in today´s care. There though a need for more research on the subject humour to strengthen its validity as a good instrument. Conclusion: Humour is useful to both patients and nursing staff which can be used for many purposes within care.

I det hälsofrämjande arbetet ska sjuksköterskor uppmuntra och stödja patienters egna resurser samt respektera deras autonomi till en livsstilsförändring. Studier visar att sjuksköterskor upplever barriärer och kunskapsbrister i arbetet med hälsofrämjande insatser som Motiverande samtal och att det inte prioriteras i samma utsträckning som det sjukdomsinriktade arbetet. Syfte: var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av det Motiverande samtalet som metod inom hälsofrämjande vård. Metod: En litteraturstudie utfördes med induktiv ansats för att besvara syftet. Sökningar gjordes i databaserna PubMed, CINAHL och Academic Search Elite och sammanlagt inkluderades 16 artiklar som svarade mot syftet. Resultat: Det framkom fem kategorier: Sjuksköterskans upplevelse av livsstilsförändringar i användandet av Motiverande samtal, möjligheter och hinder i användandet av Motiverande samtal, av utbildning i användandet av Motiverande samtal, förändrat förhållningssätt i användandet av Motiverande samtal och frustration i användandet av Motiverande samtal. Konklusion: Sjuksköterskan upplevde Motiverande samtal som en användbar metod inom hälsofrämjande vård. Det behövs mer resurser i form av tid för utbildning av Motiverande samtal. Stöd från kollegor och ledning var viktig för att kunna implementera MI i en organisation. Implikation:Empiriska studier av sjuksköterskors och patienters upplevelser av MI skulle på sikt kunna ge kunskap om mer hållbara metoder inom hälsofrämjande vård. / Background: In health promotion should nurses encourage and support patients own resources and respect their autonomy to a lifestyle change. Studies showed that nurses experienced barriers and knowledge gaps in the work of health promotion as Motivational Interviewing and was not a priority to the same extent as the disease -oriented work. Purpose: was to describe nurse's experiences of the Motivational interviewing in health promotion oriented work. Method: A literature review was conducted with an inductive approach to answer the purpose. Searches were made in the databases PubMed, CINAHL and Academic Search Elite and a total of 16 articles were included that met the objective. Results: It was revealed five categories: Nurses experience of lifestyle changes  in the use  of Motivational Interviewing, opportunities and barriers in the use of Motivational Interviewing, education in the use of Motivational Interviewing, changed approach in the use of Motivational Interviewing and frustration at the use of Motivational interviewing.                                                                                                                                                   Conclusion: The nurse experienced Motivational interviewing as a useful method in health promotion. It needs more resources in terms of time for the training of Motivational Interviewing. Support from colleagues and the leadership was important in order to implement Motivational Interviewing in an organization. Further qualitative empirical studies of nurses and patients experiences of Motivational interviewing could provide more sustainable methods in health promotion.

Bakgrund Kommunikation är ett viktigt verktyg för att kunna ge god vård. Med en ökande del människor som talar ett annat språk så ställs vårdpersonalen inför svårigheter när detta utgör ett hinder. Att studera vilka konsekvenser som uppkommer i samband med språkhinder samt hur det påverkar vården är därför intressant. Syfte Syftet var att belysa konsekvenser som uppkommer vid språkhinder mellan vårdpersonal och patienter som inte talar det officiella språket i landet, sett ur ett personalperspektiv.    Metod  En kvalitativ litteraturöversikt gjordes med en induktiv ansats, Artiklar söktes fram från databaserna Cinahl, Medline, PsykINFO och Pubmed. 315 st titlar samt abstract lästes och efter kvalitetsgranskning valdes 10 vetenskapliga artiklar daterade 2012–2017. Artiklarna har analyserats med Fribergs femstegs analysmodell. Resultat I litteraturstudiens resultat framkommer att vårdpersonalen upplever att det uppkommer konsekvenser vid språkhinder mellan vårdpersonal och patient.  Artiklarna som tagits fram har belyst dessa konsekvenserna De är i många avseende samstämmiga. Resultatet kan tjäna som vägledning för vårdpersonalen hur vården kan komma att förbättras. Vilka verktyg som finns till hands samt hur dessa kan komma att användas på bästa sätt. Det har även framkommit vilka svårigheter som uppkommer vid språkhinder och på vilket sätt det går att hantera dessa på. Litteraturöversiktens resultat påvisar 2 huvudkategorier: Osäker kommunikation och Hantering av språkhinder samt 7 underkategorier som beskriver ovanstående kategorier. Slutsats  Det är viktigt att belysa konsekvenserna som kan uppstå när kommunikationen är ett hinder mellan patienter och sjukvårdspersonal. Att inte kunna förstå varandra kan leda till misstolkningar och en misstro mot vården. För att kunna ge bästa möjliga vård måste man i möjligaste mån undanröja kommunikationsproblem. Det behövs en större insikt hos vårdpersonalen om att kommunikationssvårigheter inom vården är vanliga och att det finns ett ökat behov av kunskap om olika sätt att hantera detta på. Det är viktigt att förstå och respektera patienternas känslor och behov, särskilt när det gäller patienter som genom sitt språkhinder hamnar i en utsatt situation.

Patienter som uppsöker vård på en akutmottagning har en förförståelse över hur de ska få hjälp i det akuta skedet, oavsett allvarlighetsgrad. De hoppas få hjälp med de problem de söker för så snart som möjligt. Problemet är att sjukvården ofta inte kan uppnå dessa högt ställda förväntningar, därför tenderar patienters upplevelse av bemötandet att påverkas. Studiens syfte är att undersöka hur patienterna upplever bemötandet av vårdpersonalen på akutmottagningarna. Studiens målsättning är att tydliggöra patientens upplevelse av bemötandet, vilket kan hjälpa sjuksköterskor att belysa och hitta nya aktiva strategier för att bemöta patienter som söker akut. Studien är utformad efter Axelsson (2012) och är därmed en litteraturstudie, där 13 artiklar granskades och användes. Resultatet visar på att bristfällig information och kommunikation leder till att patientens  upplevelse av vården på akutmottagningarna påverkas.  Forskningen  som kom fram visar tydligt att fokus bör läggas mer på helheten runt patienten och inte enbart vårdandet av den biologiska kroppen samt att information och kommunikation bör ske mer aktivt. I diskussionen belyses hur studien har gått tillväga samt val av metod. Det redogörs även för kommunikationsbrist, informationsbrist, triagering och vårdlidande. Studien påvisar att det finns ett behov av att förbättra informationen angående hur triagesystemet fungerar samt vänte- och vistelsetider på akutmottagningarna.