I studien har specialpedagogens arbete för att främja skolnärvaro undersökts. Skollagen ställer krav på skolor att arbeta för att minska skolfrånvaro. Det finns olika orsaker till att elever inte går till skolan, vilket till exempel kan vara orsaker kring eleven, familjesituationen eller skolan. Syftet med studien är att studera specialpedagogens förförståelse kring elevers skolfrånvaro och hur de med den förförståelsen arbetar för att främja skolnärvaro. Utifrån syftet söker studien svar på hur specialpedagoger ser på orsaker till skolfrånvaro och faktorer som kan öka skolnärvaro. Bakgrundskapitlet inleds med att kort problematisera kring skolfrånvaro samt beskriva förebyggande och främjande arbete, därefter presenteras tidigare forskning genom teman relaterat till det förebyggande och främjande arbetet. Ett avsnitt tillägnas begreppet inkludering. Studiens teoretiska utgångspunkt är det relationella perspektivet (Emanuelsson et al. 2001) samt inkludering som en skola för alla genom Ahlbergs (2013) och Thomazets (1999) perspektiv. Studien genomförs genom ett kvalitativt metodval med fem intervjuer. Tolkningsarbetet är inspirerat av hermeneutiken och det empiriska materialet bygger på tematisk analys. I studiens resultat framkommer det att orsaker till skolfrånvaro kan vara flera, en kombination av orsaker och det kan till exempel handla om en skolmiljö som inte är anpassad till elevens behov eller utebliven trivsel. Specialpedagoger lyfter bland annat fram vikten av tidiga insatser och samverkan inom och utanför elevhälsan i arbetet för att förebygga skolfrånvaro och främja skolnärvaro. En slutsats för studien är att lärmiljön behöver vara tillgänglig och att undervisning bör vara differentierad för att fånga och inkludera alla elever vilket kan bidra till skolnärvaro.

Ungdomar med långvarig skolfrånvaro är ofta en indikation på en komplex sammansättning av olika sorters problem, vilket medför att dessa ungdomar ofta har ett behov av hjälp från olika människobehandlande organisationer i samhället. Studiens syfte var att undersöka hur professionella verksamma inom de olika organisationerna socialtjänsten, BUP och gymnasieskolan arbetar med ungdomar i åldern 16–21, som har en långvarig skolfrånvaro. Syftet var att närmare undersöka deras beskrivningar av de möjligheter och utmaningar som finns i arbetet, med siktet inställt på att förbättra ungdomarnas välbefinnande. Detta i förhållande till hur de professionella inom sina organisatoriska områden samverkar för att hjälpa ungdomarna tillbaka till skolan eller annan meningsfull sysselsättning. Med en kvalitativ metod samlades det empiriska materialet in genom sju semistrukturerade intervjuer, som omfattade en kurator på BUP, en socialsekreterare från socialtjänsten, tre utförare på socialtjänsten och två skolkuratorer på gymnasiet. Resultaten analyserades med utgångspunkt i den nyinstitutionella teorin samt med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys, som tillfört till en större förståelse för de professionellas beskrivningar och upplevelser kring arbetet med ungdomars långvariga skolfrånvaro.Enligt resultatet som framkom i studien handlade det främsta orsakerna till ungdomars långvariga skolfrånvaro om olika miljöfaktorer, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, helheten i livet och att hitta drivkraften dock med en viss variation mellan tjejer och killar. Därtill visade resultaten på att det skulle behövas ett större samarbete mellan organisationerna, för att det ska bli tydligare vad som behöver göras för dessa ungdomar samt att få mer kunskap om varandras organisationer. Framförallt gav de professionella uttryck för en genomgående stark vilja till samverkan med målet att uppnå välbefinnande hos ungdomarna som en framgångsfaktor. Denna studie visar på att professionella behöver bemöta ungdomarna utifrån rätt kunskap, rätt stöd och framförallt anpassa innehållet i skolan så att ungdomarna får skola på sitt sätt. Slutligen visar studien på en stor önskan att åstadkomma en gemensam plattform av samsyn, kunskap och tillit i varandras professioner kring denna målgrupp som i slutändan kommer generera ungdomens bästa med skola på sitt sätt.

Studien handlar om skolfrånvaro och digitala lösningar. Syftet med studien var att undersöka några specialpedagogers roller och arbete med elever i problematisk skolfrånvaro samt de digitala verktygens uppfattade betydelser och effekter i detta arbete. Även andra yrkesverksammas roller och arbete undersöks i studien. En kvalitativ forskningsansats användes. Data samlades in genom 15 semistrukturerade intervjuer, två fokusgruppsamtal och fyra observationer. Data analyserades utifrån en induktiv innehållsanalys. Vi valde Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och Vygotskijs artefakter som ramverk. Resultatet beskriver att digitala verktyg används på skolor och att elever i problematisk skolfrånvaro därför kan följa med i undervisningen. Resultatet visar även att specialpedagoger och andra yrkesverksamma fungerade som spindeln i nätet, som en länk mellan elev och lärare, som ett namn på ett dokument och som samverkanspersoner med andra professioner. Några betydelser i resultatet var att de digitala verktygen kunde vara plattformar för lärande och utveckling, verktyg för information, samtal och feedback samt relationsskapande. De uppfattade effekterna var ökad uppfyllelse av mål och kunskapskrav, möjlighet för återgång i skolan och risk för ökad frånvaro. En implikation till specialpedagoger är att, i det främjande arbetet, stötta lärarna i användandet av relationsskapande digitala verktyg.

Problematisk skolfrånvaro är idag ett växande problem som påverkar både eleven och samhället i stort. I vår sökning efter forskning inom området upptäckte vi att forskning kring återgången till skolan efter problematisk skolfrånvaro är eftersatt. Vi såg det därför som intressant att undersöka detta. Syftet med studien var att undersöka några elevers, vårdnadshavares och skolpersonals syn på orsaker till problematisk skolfrånvaro, samt möjligheter och hinder i arbetet med att främja skolnärvaro. Studien har en kvalitativ ansats där både semistrukturerade intervjuer och enkäter med öppna frågor användes som datainsamlingsmetod. Studiens empiri analyserades utifrån systemteori, genom Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och ställdes sedan i relation till tidigare forskning. Resultatet visar att det ofta finns flera bakomliggande faktorer till att elever hamnar i problematisk skolfrånvaro och att dessa faktorer behöver beaktas vid återgången till skolan. I det närvarofrämjande arbetet framkommer det både möjligheter och hinder och att dessa faktorer går att härleda till både eleven, familjen, skolan och samhället. Slutsatsen är att problematisk skolfrånvaro är mångfacetterat. I det närvarofrämjande arbetet behöver elevens situation ses ur ett helhetsperspektiv och hänsyn behöver tas till både eleven, familjen, skolan och samhället.

The aim of the study was to explore how professionals from school and social services experience cooperation aimed at children with problematic school absenteeism. The study did also intend to explore what opportunities and obstacles professionals experience in cooperation. Several studies show important key factors for good cooperation, such as established understanding and continuous communication. At the same time, studies show that practical cooperational work also can lead to obstacles, such as unclear division of responsibilities between professionals. Six interviews were conducted, three with professionals from school and three with professionals from the social services. The data material was then coded based on Thornberg´s (2012) theory whose purpose was to explore multi-professional collaboration between professionals within the school, based on two ideal types: synchronizing and desynchronizing. The emerging themes were then analyzed on the basis of Thornberg´s (2012) theory. The results of this study show that when cooperation occurs in actual mettings or through other kinds of communication, the interviewees experience that it often works quite well, which leads to synchronization. However, the study results alså show that there are various factors that complicates and counteracts the possibilities for cooperation, which tends to lead to desynchronization.

Sverige har en obligatorisk grundskola. Enligt skollagen så inträder skolplikten höstterminen det år barnet fyller 6 år. Problematisk skolfrånvaro är ett område som det finns mycket forskning kring medan forskningen omkring problematisk skolnärvaro är betydligt mindre omfattande. Innebörden av problematisk skolnärvaro i denna studie är att eleven är närvarande i skolan men inte deltar i undervisningen. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om problematisk närvaro i skolan hanteras på högstadiet. Hanteringen av problematisk skolnärvaro har belysts med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer av fyra skolledare. Informanternas gemensamma upplevelse var att den problematiska skolnärvaron successivt har minskat under åren. Den problematiska skolnärvaron som fanns på informanternas olika skolor hanterades av elevhälsan och enligt studies resultat användes följande åtgärder i denna hantering; liten undervisningsgrupp, anpassad studiegång, resurspersoner och gemensamma raster.

Sammanfattning/AbstractLindvall, Jenny (2019). Närvarofrämjande arbete ur ett specialpedagogiskt perspektiv- en fallstudie i grundskolans tidigare år. Specialpedagogprogrammet, institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Syftet med studien är att ta reda på hur man i skolan arbetar med att främja närvaro bland eleverna och hur arbetet med att förebygga problematisk skolfrånvaro ser ut. Vilka roller har rektor, specialpedagog och pedagogerna i arbetet med att främja närvaron, hur ser rutinerna ut, och hur ser arbetet ut med problematisk frånvaro?Min ambition var att lyfta och vidga perspektivet kring problematisk skolfrånvaro och det närvaro främjande arbetet på skolan och förhoppningsvis kunna bidra med kunskap för att utveckla det arbetet. För att ta reda på detta gjordes intervjuer med tre pedagoger, en specialpedagog och rektorn på skolan. Intervjuerna spelades in och sedan transkriberades. Resultatet visade att pedagogerna, specialpedagogen och rektorn hade olika syn på vad närvarofrämjande arbete innebär, och att pedagogerna arbetar med det på olika sätt i klasserna. Pedagogerna arbetade även olika utifrån deras egna tankar kring vad det är som gör att ett barn vill komma till skolan eller stannar hemma. Det framkom även att det saknas tydliga rutiner i hur frånvaron hanteras och att samarbetet såg olika ut beroende på vilken pedagog som svarade och vad de bakomliggande orsakerna till frånvaron berodde på. Resultaten har kategoriserats utifrån svaren från respondenterna och delades in i huvudkategorier utifrån relationer, frånvarofaktorer, pedagogiskmiljö och specialpedagogiska perspektiv. Resultaten har tolkats och analyserats utifrån relevant forskning inom området och ur ett systemteoretiskt perspektiv. I den avslutande delen av examensarbetet diskuteras de specialpedagogiska implikationerna och det specialpedagogiska uppdraget då specialpedagogen har en viktig funktion ibland annat arbetet med ett relationellt förhållningssätt, lärmiljön och det förebyggande arbetet med att främja närvaro.NyckelordKänsla av sammanhang, närvarofrämjande arbete, relationer, problematisk skolfrånvaro, elevhälsa.

Empirin summeras genom att hävda att psykisk ohälsa är det största skälet till att elever isolerar sig från skolan och detta kan grunda sig i djupgående familjerelaterade problem där eleven har utvecklat sin psykiska ohälsa av de slitningar och negativa följder som kan medföljas av en skilsmässa. När elevens frånvaro blir större och större, är det svårt att återvända på grund av att eleven halkat efter i skolarbetet och det blir även kämpigt att möta klasskamraters frågor. Inkludering av eleven sker via arbetet i elevhälsoteamen där diskussioner sker kontinuerligt om hur eleven ska integreras i skolan samt skolans normer och värden diskuteras och förhållningssätt utifrån både en egen, kommunal och statlig handlingsplan. Specialpedagogen har en viktig roll i elevhälsoteamet där de tillsammans har som första mål ska verka för att eleven ska passa in i skolmiljön och den andra inriktningen är att anpassa omgivningen till eleven. / The empiricism is summed up by claiming that mental illness is the main reason why students isolate themselves from school and this can be based on profound family-related problems where the student has developed his or her mental health from the wear and tear consequences that can result from a divorce. As the student's absence grows larger and larger, it is difficult to return because the student has slipped into school work and it also becomes difficult to meet classmates' questions. The inclusion of the pupil is done through the work in the student health team where discussions are ongoing about how the pupil should be integrated into the school, and the school's norms and values are discussed and approaches based on both their own, municipal and state action plan. The special educator has an important role in the student health team where together they have the first goal of working for the pupil to fit into the school environment and the second focus is to adapt the environment to the pupil.

Förväntat kunskapsbidragDetta arbete belyser betydelsen av gymnasieskolans kunskapsuppdrag för de gymnasieelever som av olika anledningar befinner sig i en problematisk skolfrånvaro. Tidigare forskning kring skolfrånvaron och arbetet kring detta visar att skolans kunskapsuppdrag inte har varit i fokus. Arbetet belyser avsaknaden av arbetet kring elever som inte kommer till skolan. Syfte och frågeställningarSyftet med detta examensarbete är att visa på vilka sätt gymnasieskolans kunskapsuppdrag hanteras för gymnasieelever med problematisk skolfrånvaro genom följande frågeställningar:* På vilka sätt upplever fem elever med problematisk skolfrånvaro att skolan har varit behjälplig i deras fortsatta kunskapsutveckling mot kunskapskraven?* Hur ser de två rektorerna på skolan på skolans möjlighet att hjälpa elever med problematisk skolfrånvaro i deras fortsatta kunskapsutveckling mot målen?* På vilka sätt arbetar fyra lärare på skolorna med att fortsätta stötta elever med problematisk skolfrånvaro i deras kunskapsutveckling?TeoriI studien används systemteorin tillsammans med Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsmodell för att synliggöra och förklara komplexiteten i situationer med problematisk skolfrånvaro i en gymnasieskola. I arbetet synliggörs även specialpedagogiska perspektiv i form av det kompensatoriska samt det relationella perspektivet.MetodDå syftet var att undersöka elevers och olika professioners tankar angående vilka sätt man hanterar gymnasieskolans kunskapsuppdrag för elever med problematisk skolfrånvaro, valdes en kvalitativ fenomenografisk intervjustudie på en gymnasieskola. Studien bygger på svar från 2 biträdande rektorer, 4 lärare och 6 elever. ResultatResultaten visar att frågan kring gymnasieskolans elevers problematiska frånvaro är komplex. Orsaker och konsekvenser går hand i hand. De vanligaste anledningarna till den problematiska skolfrånvaron är brist på stöd, brist på motivation och brist på relation. Sätten att arbeta med skolans kunskapsuppdrag för elever med problematisk skolfrånvaro skiljer sig inom samma skola. Det sammanlagda resultatet visar att gymnasieskolan brister i sitt kunskapsuppdrag mot elever med problematisk skolfrånvaro. Elever får mycket lite individuell hjälp eller ingen alls. Anledningen till detta är att det saknas riktlinjer kring arbetet med elever som inte kommer till skolan. Elevhälsans team av olika professioner utnyttjas inte till fullo i arbetet kring den problematiska skolfrånvaron. Specialpedagogiska implikationerAnalysen i denna fallstudie visar att den specialpedagogiska kompetensen är viktig i samarbetet med lärare och med skolans organisation. För att främja närvaro och arbeta kring arbetet med skolans kunskapsuppdrag för elever med problematisk skolfrånvaro krävs det didaktiska diskussioner såväl på gruppnivå som på organisationsnivå. Elevhälsans arbete kring svårigheten med skolnärvaron behöver ses över för att eleverna ska få ta del av undervisningen trots att de har en problematisk skolfrånvaro.

Syftet med studien var att undersöka vad skolfrånvaro kan bero på samt vilka faktorer som hade främjat skolnärvaro hos respondenterna som deltagit i föreliggande studie. Studien använde sig av livsberättelse som metod, där fem tidigare hemmasittare i åldern 17-29 år  berättade om sina erfarenheter och upplevelser kring skolfrånvaro samt vad de ansåg hade kunnat hjälpa dem att fullfölja sin utbildning. Resultatet analyserades med stöd av allmän systemteori samt Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Resultatet av studien visade att det finns flera orsaker till respondenternas skolfrånvaro. Oftast förvärrades situationen av bristen på samverkan mellan olika aktörer som till exempel: skola, hem och BUP. Samtliga av respondenterna angav ångest och psykisk ohälsa som en bidragande orsak till sin skolfrånvaro. Studien visade också  att det är viktigt med tidiga insatser, samverkan och anpassningar för  att motverka en hög skolfrånvaro. Enligt respondenterna var familjens stöd viktigt för att de skulle närvara och fullfölja utbildningen. Respondenterna lyfte även relationerna mellan lärare och elev som en framgångsfaktor för att främja skolnärvaro.