Compulsory schooling in Sweden is mandatory for everyone due to existing school attendance laws, and all students have the right to an education. Schools are considered a protective factor to prevent children and adolescents from taking a wrong turn in society, instead shaping them into good citizens through education. Good collaboration betweenschool and home is a crucial part of the remedial efforts for students with problematic absenteeism, just as maintaining good cooperation with other stakeholders such as child psychiatry services, social services, and attendance teams is essential. The purpose of this study is to enhance the understanding of how guardians of children with problematic school absenteeism experience their situation, to provide school staff and principals with deeperknowledge in the area. In the study, I have applied two different special educationalperspectives, the relational and the categorical perspectives, to develop an understanding of how guardians perceive the collaboration between school and home based on their children's absenteeism. Based on Bronfenbrenner's ecological systems theory, the differentenvironments in which the students are involved interact and serve as a starting point for understanding the student and their situations. The study involved conducting semi-structured qualitative interviews with three different guardians, revealing perceived deficiencies in the collaboration between school and home. It is clear that a key success factor for increased school attendance is having good relationships between teachers and students, as all guardiansexpressed that this creates security for their children and increases the chances of their children attending school more easily. My conclusion is that there are many different factors affecting a child's problematic absenteeism, and that each situation is complex. Good collaboration between school and home is also shown in several other studies to be a significant and promoting factor in increasing school attendance, indicating that guardians play an important role in the attendance-promoting work from the school, especially for students with problematic absenteeism who often need their parents to advocate for them.

I Sverige gäller skolplikt för alla barn från sex år upp till 18 år. Trots skolplikten är det ändå en betydande del av barn och unga 6-17 år som är frånvarande från skolan i större eller mindre omfattning. I Skollagen inklusive skolplikten finns en inbyggd strävan efter likvärdig utbildning för samtliga barn i Sverige. Utifrån problematiken med andelen frånvarande elever trots skolplikt och strävan efter likvärdig utbildning för alla barn syftar denna studie till att öka kunskapen om och en förståelse för hur rektorer i högstadieskolor hanterar skolfrånvaron samt utforska hur rektorerna förhåller sig till sitt handlingsutrymme mellan statens riktlinjer och lagar, deras egen uppfattning, skolans organisation och elevsammansättningen. För att uppnå syftet ställdes en huvudfråga och tre underfrågor: Hur uppfattar sex rektorer på högstadieskolor i Halmstad kommun skolfrånvaro och hur hanteras frånvaron i det dagliga arbetet? Hur förhåller de sig till de överordnade direktiven i Halmstad kommun? Vilka orsaker ligger enligt rektorerna i studien till grund för skolfrånvaro? Hur bedrivs ett förebyggande och åtgärdande arbete för att minska skolfrånvaro? Resultatet baseras på sex intervjuer med rektorer samt två intervjuer med nyckelpersoner för problemområdet. Som teoretisk referensram har Organisationssociologi, Implementeringsteori och begreppet skolkultur valts ut för att kunna analysera det empiriska materialet. Resultatet visar att frånvaro i skolan kan uppkomma på olika sätt. Frånvaron kan bero på olika orsaker. Möjliga orsaker är att elever är sjuka i cykler, elever är omotiverade och att de har en negativ attityd till skolan. Resultatet visar att rektorernas uppfattning och hantering av frånvarande elever skiljer sig åt. Rektorerna använder olika rutiner för att rapportera in, det finns inte en tydlig gräns för när närvaro övergår till frånvaro eller vilka åtgärder som är mest lämpliga, vilket bidrar till att rektorernas egna tolkningar avgör vilka insatser som ska sättas in för att minska frånvaron på den enskilda skolan. Studien visar att det finns ett samband mellan rektorernas handlingsutrymme och den kultur som kännetecknar skolan. Hur rektorer utnyttjar sitt handlingsutrymme påverkar hur skolans verksamhet organiseras samtidigt som handlingsutrymmet ser olika ut beroende på den härskande skolkulturen. Studien visar även att frånvaro är mer omfattande i skolor som kännetecknas av en tvångskultur. / In Sweden, school attendance is compulsory for all children from six years up to 18 years. Although school attendance is still a significant proportion of children and young people 6-17 years who are absent from school to a greater or lesser extent. In the Education Law including school attendance is an inherent quest for equal education for all children in Sweden. Based on the problems of the proportion of pupils absent despite compulsory schooling and the quest for equal education for all children this study aims to increase the knowledge and understanding of the principals of secondary schools deal with school absence and to explore how principals relate to their discretion between the state guidelines and laws, their own perception, organization of the school and the students composition. The study is based on a major question and three sub-headings: How do six principals of secondary schools in Halmstad perceive school absence and how is the school absence handled in their daily work? How do they relate to the overarching directives in Halmstad? What are the reasons according to principals in this study as the basis for school absences? How pursued a proactive and reactive work to reduce school absenteeism? The result is based on six interviews principals with school principals and two interviews with important people in the problem area. As a theoretical framework has Organizational Sociology, Implementation Theory and the concept of school culture selected to analyze the empirical material. The result shows that the absence of the school may arise in different ways. The absence may be due to various causes. Possible reasons are that the pupils are sick in cycles, pupils are unjustified and that they have a negative attitude to school. The result shows that principal’s view and handling absent pupils are different. Principals use different procedures for reporting, there is not a clear line for when the presence passes to absence or what measures are most appropriate, which contributes to the principals ‘own interpretations determines what solution should be taken to reduce absenteeism at the individual school. The study shows that there is a correlation between the principals´ discretion and the culture that characterizes the school. How principals utilize its discretion affect how the school is organized, while the discretion differs depending on the prevailing school culture. The study also shows that the absence is more extensive in schools characterized by a compulsion culture.

I denna studie är syftet att undersöka hur respondenter från olika verksamheter upplever ansvarsfördelning och samverkan kring elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som har en problematisk skolfrånvaro. Vidare undersöks vilka faktorer som orsakar skolfrånvaro samt hur skolorna konkret arbetar förebyggande för att elever inte ska bli frånvarande från skolan. I Sverige finns 5500 barn som inte går till skolan och som därmed inte når kunskapsmålen. Följden av en problematisk skolfrånvaro kan innebära psykisk ohälsa hos eleven, men även påverka elevens framtid negativt i form av marginalisering och utanförskap. Det empiriska materialet, som har analyserats genom en systemteoretisk ingång, har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med verksamma inom skola samt barn- och ungdomspsykiatrin. I resultatet framgår vikten av samverkan och tydliga rutiner kring ansvarsfördelning för att skolor och barn- och ungdomspsykiatrin ska ha möjlighet att arbeta förebyggande kring elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som har en problematisk skolfrånvaro. Resultatet lyfter att trygghet, delaktighet, struktur och relationer är avgörande för att elever ska vilja komma till skolan. Slutsatsen pekar på att det finns strukturella brister i det gemensamma ansvaret mellan skola, vårdinstanser och föräldrar kring barn och unga med en problematisk skolfrånvaro. Den visar även betydelsen av en omgivning eleven kan känna förtroende för. / The purpose of this study is to examine how professionals from different organisations experience collaboration and division of responsibilities when it comes to pupils with a neuropsychiatric disability who have a problematic school absence. Furthermore, the purpose is to examine what causes school absence and how the professionals describe their preventive work towards pupils with the above described difficulties. Sweden has 5500 children absent from school not fulfilling the educational knowledge requirements. A problematic school absence can cause mental illness during the school years but also marginalise the individual in the future. The empirical material has been collected via semi-structured interviews with professionals within school and psychiatric care for children and youth. The result has been analysed using systems theory. The result indicates the importance of collaboration between professions. To enable the preventive work of schools’ and the psychiatric care for children and youth, the need for a clear division of responsibilities is crucial. The result shows that pupils are more likely to be present in school if they feel safe and are given the opportunity to influence. Structure in the school environment and relations are also described as important. The conclusion indicates structural shortcomings in the responsibilities shared between schools, healthcare and parents regarding children with a neuropsychiatric disability who have a problematic school absence. It also shows the importance of creating a surrounding the pupil can trust.

Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan ogiltig skolfrånvaro och grad av psykologiska, emotionella och sociala resurser. Vi undersökte både hemmasittande ungdomar (N = 13) och normalpopulation (N = 235) i två delstudier med en enkätbaserad tvärsnittsdesign. Resultatet visade att hemmasittande ungdomar upplevde mycket låg grad av psykologiska resurser. Resultaten visade även att graden av ogiltig skolfrånvaro hängde samman med graden av psykologiska resurser. Ogiltig skolfrånvaro hängde även till viss del samman med sociala och emotionella resurser. Ogiltigt skolfrånvarande ungdomar använde sig i lägre grad av adaptiv emotionsreglering och upplevde lägre socialt stöd från lärare. Vidare forskning behövs för att bekräfta resursernas betydelse. / The aim of this study was to examine the relationship between unauthorized absence from school and psychological, emotional and social resources. We examined two samples, one consisting of students with complete school absence (N = 13) and one population based reference group (N = 235), using a questionnaire based cross-sectional research design. Results showed that students with complete school absence experience a very low level of psychological resources. Results also showed that unauthorized absence from school was related to level of psychological resources. Unauthorized absence from school was also partly related to social and emotional resources. Students with unauthorized absence from school used adaptive emotional regulation strategies to a lesser extent, and experienced a lower level of social support from teachers. Further research is required to confirm the relevance of the psychological, emotional, and social resources.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur olika aktörer inom det människobehandlande området arbetar med hemmasittande ungdomar. Studiens teoretiska utgångspunkter är KASAM, systemteori och nyinstitutionell organisationsteori. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa, strukturerade intervjuer med sex olika aktörer inom det människobehandlande området. Resultatet av denna studie visar att det är skolan som uppmärksammar problemet och att det inom vissa områden arbetas i större utsträckning med målgruppen än på andra, men att det inte finns något generellt övergripande arbetssätt med hemmasittande ungdomar i de aktuella kommunerna. Det framkommer även att samverkansformen SIP – samordnad individuell plan – används framgångsrikt i samtliga kommuner. Att genomföra samverkan beskrivs av de flesta aktörer fungera bra, men att önskat resultat av samverkan inte alltid uppnås. En bra relation mellan elev och lärare samt ett gott samarbete mellan hemmet och skolan är de mest främjande faktorerna för att få en elev tillbaka till skolan. / The aim of the study has been to examine how different actors within human service professionals deal with dropout-students. The theoretical perspectives used are KASAM, general systems theory and neo-institutional organizational theory. The data for this study was collected in a series of qualitative and structured interviews with six participants within various human service professionals. The outcome of this study shows that it is the school that signals if there is a problem and it shows that in some areas this pursues higher focus on target groups but there isn’t an overall way of working with dropout-students in the local authorities that this study contains. It also emerges that the form of collaboration – Coordinated Individual Plan – used successfully in all municipalities. To implement collaboration described by most actors works well, but the desired result of collaboration is not always achieved. A good relationship between student and teachers and a good collaboration between home and school are the most promoting factors to get a student back to school.

Previous research about dropout-students where the student has a long absence from school shows different complicated causes to them staying at home. Non secondary education leads to less chances of work and eventually a worse quality of life, often related to mental illness. The purpose of the study was to investigate the causes of staying at home from school, how the professional closest to these students work, and with what resources they can get adolescents back to school. From three research questions we have investigated the professionals perceive the courses about staying at home from school, how the different professionals with the dropout-students work and which factors has according to the professionals greatest impact to get the dropout-students back to school. The result has come from interviews with different professionals that later are thematically analyzed with help from the ecology development, salutogenesis and SOC (Sense of Coherence). It showed that combinations of different courses for example neuropsychiatric disabilities, mental illness, bad relationships and lack of support may be behind the adolescents long-term school absence. Collaboration and good relations between home and school and with other professionals is important to strengthen the individuals own resources for a comeback. / Tidigare forskning om hemmasittare där eleven har långvarig skolfrånvaro visar att det finns olika komplexa orsaker till att eleven börjar stanna hemma från skolan. Utebliven gymnasieutbildning leder till mindre chanser att få arbete och på sikt en sämre livskvalitet, ofta relaterad till psykisk ohälsa. Syftet med studien var att studera yrkesverksammas uppfattningar om orsaker till hemmasittande, hur de yrkesverksamma närmast hemmasittande gymnasieelever arbetar, samt med vilka resurser de kan få ungdomar tillbaka till skolan. Utifrån tre frågeställningar har vi undersökt; vad uppfattar de yrkesverksamma att orsakerna kan vara bakom hemmasittande, hur arbetar de olika professionerna med hemmasittande elever och vilka faktorer har enligt de yrkesverksamma störst påverkan för att få tillbaka hemmasittare till skolan. Resultatet har framkommit genom intervjuer med olika professioner som sedan analyserats tematiskt med hjälp av utvecklingsekologin, salutogenes och kasam (känsla av sammanhang). Det visade sig att kombinationer av orsaker som till exempel neuropsykiatriska funktionshinder, psykisk ohälsa, dåliga relationer och bristande stöd kan ligga bakom att ungdomen blir långvarigt borta från skolan. De olika relationerna eleven har samt bemötandet från olika yrkesverksamma är viktiga faktorer för återgång till skolan. Samarbete och goda relationer mellan hem och skola, samt med andra yrkesverksamma är viktigt för att stärka individen och ta vara på dennes egna resurser för en återgång.

Although Sweden has a long tradition of compulsory school attendance, there are children that do not attend. Previous research confirms that there are many concepts used to describe school absenteeism. Considered that categorization involves an aspect of power that adds attributes to these children based on stereotypic conceptions of the category, this fact seems problematic. By analyzing field related articles, the aim of this study is to reveal linguistic constructions of school absenteeism by means of discourse analysis. Consequences of discourses will be analyzed through previous research about categorization and Foucault’s theory of power. The main results of the study display several approaches to describe school absenteeism, of which we compiled five different discourses. They are presented as the bureaucratic perspective, the disciplinary perspective, the adaptation perspective, the social environment perspective and the family perspective. Each discourse describes a comprehension of deviance and normality, which affects the opportunities of wellbeing amongst children and forms the prerequisite of professional interventions. Providing help to children defined as deviants due to school absenteeism implicates exposure of pastoral power. The study concludes the need for a sensitive language utilization amongst school welfare officers.

The aim of this study has been to explore the different descriptions of children with school-absenteeism that has been presented in four well distributed newspapers in Sweden between 2010 and 2020. A social constructionist perspective and theories about medicalization and labeling has been used to show how written language in media has effects on how we view and work with this type of problem. For this study, 41 debate articles have been analyzed through a qualitative text analysis with focus on the linguistic, literary and substantive meaning. The result showed that the perception regarding which children that can be considered as having school absenteeism problems is changeable, since the idea of school absenteeism largely depends on whose opinion is being expressed and which perspective that dominates at the moment. A clear consequence of the psychiatric perspective dominating the (public) debate is that the holistic perspective needed to address this complex of problems is at risk of being lost. / Syftet men den här studien har varit att redogöra för de orsaker till problematisk skolfrånvaro som framkommit i Sveriges fyra största dagstidningar mellan åren 2010 och 2020. Utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och teorier om medikalisering och stämpling har jag belyst hur sätten det talas om ett problem påverkar hur vi ser på och arbetar med det. Empirin har bestått av 41 debattartiklar och har bearbetats utifrån en kvalitativ textanalys med fokus på den språkliga, litterära och innehållsmässiga innebörden. Resultatet har visat att uppfattningarna kring vem/vilka som har skolfrånvaroproblematik förändras och beror mycket på vem det är som uttalar sig och vilka perspektiv som dominerar. En konsekvens av att det psykiatriska perspektivet dominerar i debatten innebär att vi riskerar att det helhetsperspektiv som behövs för att förstå denna komplexa problematik hamnar i skymundan.

The subject being studied is grade differences between upper secondary schools thatare geographically located in Sweden. Through public statistics, a great differencein the grades was discovered when we were able to identify that some schools hadmuch higher final grades even though they were placed within the same county. Theresults of the statistics inspired us to create a purpose of this study to build anunderstanding of the factors that affect results of the students in school, this is donebased on teachers' and principals' stories and perceptions. The research question thatthe study is based on is: How can we understand the differences in final gradesbetween poorer and better performing schools based on teachers and principals'stories? The method chosen to be used to conduct the study is a qualitative studywith interviews as collected material. Theory selected to analyze and understand theobject of study is Foucault's theories of power. In summary, the most outstandingaspects of the conclusion were how the different schools work through differentstrategies regarding the children's grades. Keywords that have been used areRelational Pedagogy, Power Relations, Leadership, School Environment and SchoolAbsence.