Problematisk skolfrånvaro är ett växande problem i Sverige där skolorna tenderar att inte lyckas göra eleven delaktig i beslutsprocesser. Istället sätts interventionering grundade på antaganden om bakomliggande orsaker till elevens frånvaro. Sedan 1 januari 2020 så är Barnkonventionen del av svensk lag. Detta ska försäkra att eleverna blir lyssnade till och att deras åsikter beaktas i frågor som rör dem själva. Syftet med denna studie var att undersöka hur professionella arbetar med elevens delaktighet i frågor om problematisk skolfrånvaro. Frågeställningarna som studien undersökte var ”Vilka attityder har professionella till elevens delaktighet?”, ”Vilka utmaningar och möjligheter upplever professionella med att jobba med elevens delaktighet?” samt ”Hur arbetar de professionella i praktiken med elevens delaktighet i planeringsprocessen vid problematisk skolfrånvaro?”. Studien utgick från en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex professionella i skolan. Tematisk analys användes för att analysera intervjuerna. Analysen har utgått från Harry Shiers (2001) delaktighetsmodell samt teori om barnets aktörskap. Resultatet visar att professionella är redo att lyssna på och beakta elevens åsikt i arbetet med problematisk skolfrånvaro men att psykisk ohälsa och en oförmåga att tänka långsiktigt kunde ses som hinder för elevens delaktighet. Relationsbyggande pekades ut som det främsta verktyget för att stötta eleven att uttrycka sin åsikt samtidigt som det upplevdes vara en av de största utmaningarna. Brist på tid och resurser lyftes som ett centralt hinder för att lyckas med det tidskrävande arbete som relationsbyggande innebär. Behovet av fler professionella i skolan med det sociala i fokus sågs som den främsta lösningen på denna utmaning

In this qualitative interview study, we conducted ten semi-structured interviews with parents of children experiencing problematic school absenteeism to understand their perception of their situation, how they believe the absenteeism has affected them, and the type of responses they have received given their circumstances. The study aims to contribute to knowledge about the parents' situations and perspectives, as there is limited prior research on the topic. The few existing studies indicate that parents of children with problematic school absenteeism are negatively affected in various parts of their lives.  The empirical evidence in our study has been processed and interpreted through thematic analysis and the results have been analyzed based on crisis theory and systems theory. The results of our study indicate that the parents are in a very strained situation, bearing significant responsibility with little support. They are experiencing guilt towards their child and are blamed by others in their surroundings. Both their professional lives and social relationships are negatively affected as they lack time and energy for anything beyond the essentials in their situation. Most experience deteriorated mental and physical health, and they are forced to suppress their own feelings and needs to manage the coordinating responsibility they must take for the child's and the family's interactions with authorities and interventions. All parents stated that they need help from professionals to take over the overall responsibility for the child's interventions and that these interventions need to be better adapted to the complex issues at hand. / I denna kvalitativa intervjustudie har vi genomfört tio semistrukturerade intervjuer med vårdnadshavare till barn med problematisk skolfrånvaro i syfte att ta reda på hur de upplever sin situation, hur de tycker att den problematiska skolfrånvaron har påverkat dem, samt vilket bemötande de har fått utifrån den situation de befinner sig i. Studien ämnar fylla på kunskap om vårdnadshavarnas situation och perspektiv, då det inte finns så mycket tidigare forskning i ämnet. De få studier som gjorts har dock givit resultat som pekar på att vårdnadshavare till barn med problematisk skolfrånvaro blir negativt påverkade i olika delar av livet. Empirin i denna studie har bearbetats genom tematisk analys och analyserats med utgångspunkt i kristeori och systemteori. Resultatet i vår studie pekar på att vårdnadshavarna har en mycket ansträngd situation och står ensamma med stort ansvar och liten hjälp. De lider av skuldkänslor gentemot barnet och skuldbeläggs även av andra i omgivningen. Både yrkeslivet och de sociala relationerna blir negativt påverkade av att vårdnadshavarna inte har tid eller ork kvar till annat än det nödvändiga i situationen. Den psykiska och fysiska hälsan blir för de flesta försämrad och de tvingas stänga av sina egna känslor och behov för att mäkta med det samordnande ansvar som de tvingas ta för barnets och familjens myndighetskontakter och insatser. Samtliga vårdnadshavare menar att de behöver hjälp från professionella att ta över helhetsansvaret för barnets insatser och att insatserna behöver vara bättre anpassade till den komplexa problematik som föreligger.

Denna studie syftar till att ge en översikt av insatser som finns i åtgärdsprogram för elever med problematisk skolfrånvaro i grundskolans senare år samt undersöka på vilket sätt särskilt stöd ges. Urvalet bestod av 40 pågående åtgärdsprogram från kommunala skolor i tre av Sveriges storstäder. Fokus riktades även mot insatser i ämnet svenska med tillhörande betygskriterier eftersom det är ett av kärnämnena som krävs för vidare studier. För analysen användes kvalitativ tematisk analys enligt induktiv metod. Resultatet visade att anpassad studiegång, utökat stöd i sociala kontexter och avvikelser från timplan var vanliga insatser. Placering i särskild undervisningsgrupp förekom i många fall. Insatser riktade mot kärnämnet svenska rörde betygskriterier kring språk-, läs- och skrivutveckling. Majoriteten av personal hade inte specialpedagogisk kompetens. Skolor bedrev distansundervisning trots att särskilt tillstånd krävdes, vilket visar att ett behov finns att se över lagstiftning. Slutsatser var att eleverna har behov av skräddarsydda specialpedagogiska insatser för att skolan ska bli meningsfull och lärorik. För att förebygga problematisk skolfrånvaro måste fokus flyttas från åtgärdande insatser till förebyggande. Studiens evidens kan användas som ett stöd inför elevhälsans arbete med elever med problematisk skolfrånvaro. / This study aims to provide an overview of interventions in Student education plans for students with problematic school absences in primary school and to investigate how special education is given. The selection consisted of 40 Student education plans from municipal schools in three of Sweden's major cities. The focus was also directed towards interventions in the subject of Swedish with associated grading criteria, as it is one of the core subjects required for further studies. For the analysis, qualitative thematic analysis according to the inductive method was used. The results showed that adjusted study programme, extended support in social contexts and deviations from the timetable were common interventions. Placement in a special learning group occurred in many cases. Efforts aimed at the subject Swedish concerned the grading criteria language, reading and writing development. The majority of staff did not have special education competence. Schools conducted online education despite the fact that special permission was required, which shows that there is a need to review legislation. Conclusions were that the students need tailored special educational interventions in order for the school to be meaningful and educational. In order to prevent problematic school absenteeism, the focus must be shifted from remedial efforts to prevention. The study's evidence can be used as support for school health care in their work with problematic school absence.

Problematisk skolfrånvaro är ett problem både globalt som nationellt. Tidigare forskning visar att det saknas kunskap om hur vårdnadshavare och specialpedagoger samarbetar gällande problematisk skolfrånvaro. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att öka kunskap om problematisk skolfrånvaro i grundskolan utifrån vårdnadshavares och specialpedagogers perspektiv. Reflexiv tematisk analys används som metod till att analysera 12 semistrukturerade intervjuer varav 6 med vårdnadshavare och 6 med specialpedagoger. Utifrån den reflexiva tematiska analysen utkristalliserades följande tre teman; kommunikation, framgångsfaktorer och tidiga indikationer. Med stöd i två teoretiska utgångspunkter, det specialpedagogiska relationella perspektivet och Bronfenbrenners systemteori, ges en djup analytisk förståelse till ovanstående teman. Det är flera bidragande aspekter som kan relateras till elevens problematiska skolfrånvaro. Studiens resultat visar på att tidiga indikationer som ströfrånvaro och somatiska besvär är viktiga signaler i arbetet med att främja skolnärvaro. Även relationer lyfts fram av samtliga informanter som särskilt betydelsefulla för att främja skolnärvaron. I studien betonas att det förekommer ett samband mellan elevers ökade skolfrånvaro och samarbete mellan hem och skola. Ju högre skolfrånvaro eleven har desto svagare blir samarbetet mellan hem och skola.

Bakgrund: Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är överrepresenterade avseende problematisk skolfrånvaro. Långsiktiga konsekvenser av skolfrånvaron kan vara nedsatt social funktion, sämre förutsättningar till examen, försämrad hälsa och kortare livslängd. Skolsköterskans hälsofrämjande och förebyggande insatser syftar till att minska risk för ohälsa samt stärka hälsa och skyddsfaktorer. Skolsköterskans roll kopplas till känsla av sammanhang, KASAM, samt involvera barn och förälder i omvårdnaden. Syfte: Syftet är att beskriva skolsköterskors erfarenhet av hälsofrämjande insatser för att öka skolnärvaron hos barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i åk. F till 6. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade intervjuer med tio skolsköterskor. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i tre kategorier: Vara flexibel och tillgänglig, Samordna insatser och Främja delaktighet. Hälsosamtalen är grundläggande för skolsköterskans arbete med barnets behov i centrum, för att kunna främja stöd och åtgärder som kan öka skolnärvaron. Skolsköterskor lyssnar in barnet, för dennes talan samt stöttar föräldrar som har svårt att få till rutiner och bidrar därigenom till ökad skolnärvaro. Konklusion: Skolsköterskans roll är komplex och central i det hälsofrämjande arbetet med barn som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, för att öka skolnärvaro. Skolsköterskor kan genom flexibilitet, tillgänglighet och delaktighet tidigt upptäcka barn med svårigheter och begynnande skolfrånvaro. Samverkan beskrivs som centralt för att möta barnens behov. / Background: Children with neuropsychiatric disabilities are over-represented regarding problematic school absence. Long-term consequences of school absence can be reduced social function, poorer conditions for graduation, deteriorated health and shorter lifespan. The school nurses´ health promotion and prevention efforts aim to reduce the risk of ill health and strengthen health and protective factors. The school nurses´ role is linked to a sense of context, KASAM, as well as involving children and parents in nursing. Aim: The purpose is to describe school nurses' experience of health-promoting efforts to increase school attendance among children with neuropsychiatric disabilities in school, in degrees F to 6. Method: Qualitative method with inductive approach. The data collection was carried out through semi-structured interviews with ten school nurses´. The material was analyzed through qualitative content analysis. Findings: The study resulted in three categories: Be flexible and available, Coordinate efforts and Promote participation. The health talks are fundamental to the school nurses´ work with the child's needs, to promote support and measures that can increase school attendance. School nurses listen to, speak up for the child, and support parents with difficulties getting into routines and thereby contribute to increased school attendance. Conclusion: The school nurses´ role is complex and central in the health promotion work with children who have neuropsychiatric disabilities, to increase school attendance. Through flexibility, availability and participation, school nurses´ can early detect children with difficulties and incipient absenteeism. Collaboration is described as central to meeting the children's needs. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p><p>There are other digital material (eg film, image or audio files) or models/artifacts that belongs to the thesis and need to be archived.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare verksamma inom gymnasieskolan arbetar och samverkar för att främja elevnärvaro samt hur detta arbete kan utvecklas. Studien utgår från en kvalitativ ansats och empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att relationsskapande och motivationsstärkande arbete är nyckelfaktorer för att främja närvaro. Studie- och yrkesvägledare skapar trygghet och motivation genom att bygga relationer med eleverna, använda motiverande samtal, målplanering, utveckling av individuella studieplaner samt insatser som gruppvägledning. Samverkan med elevhälsoteamet är avgörande för ett framgångsrikt närvarofrämjande arbete. Analysen pekar på att samverkan underlättas genom tydliga roller och ansvarsfördelning, vilket minskar risken för missförstånd och ineffektivitet. Det närvarofrämjande arbetet behöver utvecklas genom tydligare rutiner och strukturer som möjliggör gemensamma och likvärdiga insatser inom hela skolan. Det betonas även att studie- och yrkesvägledare bör få mer tid och möjlighet att arbeta motivationsstärkande genom gruppvägledning. Slutsatserna betonar vikten av att kontinuerligt utvärdera och anpassa strategier för att möta elevernas individuella behov, och visa på hur viktigt det är att närvara i skolan. Genom att integrera studie- och yrkesvägledare i ett helhetsperspektiv inom elevhälsan och främja deras samarbete kan skolnärvaron förbättras betydligt.

Tidigare forskning om skolfrånvaro har gett kunskaper om bakomliggande orsaker och närvarofrämjande faktorer för skolfrånvaro. Från skolväsendet har det framkommit brister kring frånvarorapportering av elevfrånvaro. Internationellt sett har skolklimatet visat sig vara betydande för skolfrånvaro. Skolklimatet ska möjliggöra att elever utvecklas, skolan ska inkludera alla elever och synliggöra de elever som är i behov av stöd. Syftet med den här studien är att sammanställa hur skolfrånvaro beskrivs i den senaste nationella kontexten och hur skolfrånvaro kan tolkas med utgångspunkt från Bronfenbrenners ekologiska systemteori.  Vi har sammanlagt granskat sju nationella artiklar och dokument som handlar om skolfrånvaro. Analysen gjordes med hjälp av en innehållsanalys och studiens resultat har tolkats utifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori. Skolverket (2021) beskriver utifrån skollagen (SFS 2010:800) olika typer av skolfrånvaro: giltig, ogiltig och problematisk frånvaro. Det är grundskoleelevers rättighet och skyldighet att utbildas via skolväsendet. Skolplikten är enligt Arvidsson (2022), Arvidsson och Vesterberg (2020) och Forsell (2020) bunden till skolan som plats men med hjälp av distansundervisning skulle skolplikten även kunna uppfyllas av de elever som är skolfrånvarande. Skolfrånvaron är enligt Forsell (2020) komplext och kräver ett helhetsperspektiv. Skolväsendet behöver ha större kunskap om påverkansfaktorer kring skolfrånvaro för att kunna arbeta mer med preventiva insatser. Skolfrånvaro kan bero på skolklimatet, mobbning, familjesituation etcetera. Skolan har många utmaningar för att kunna trygga framtiden för den enskilda eleven då skolan har en avgörande roll för elevens utveckling av hälsa, trygghet och framtidstro. Engagerade vårdnadshavare kan vara en avgörande faktor för att främja skolnärvaro och motverka skolfrånvaro som exempelvis att vårdnadshavare ser till att sina barn går till skolan och gör sina läxor. Om grundskolan inte avklaras med fullständiga betyg kan eleven riskera framtida utanförskap och problem på arbetsmarknaden.

The purpose of this study was to explore certified teacher’s perception concerning problematic school absenteeism and how they personally facilitate student attendance. Seven teachers were interviewed to obtain their perception of what may be the cause of students’ problematic school absenteeism and what they believed were the critical factors to succeed in bringing said students back to school. To summarize, the result of the study concludes that of previous research, that a combination of school-, individual-, and social factors which are the main reasons for students falling into problematic school absenteeism.

Syftet med denna studie var att med hjälp av kvalitativa metoder undersöka problematisk skolfrånvaro ur ett föräldraperspektiv. Studiens empiri består av insamlad data från åtta semi strukturerade intervjuer med föräldrar till barn i skolpliktig ålder, med pågående problematisk skolfrånvaro. I studien har vi sökt svar på frågeställningar gällande hur föräldrarna beskriver problematisk skolfrånvaro, hur det påverkar deras vardag och vilka strategier de använder för att hantera de svårigheter som uppstår. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av en tematisk analys där fyra huvudteman i föräldrarnas berättelser kunde identifieras: ”Jag tycker ju inte om hemmasittare som ord men det är det jag använder”, ”en ständig kamp om allting”, ”jag kan inte bråka med mitt barn längre” samt ”man ska ju kunna trolla”. Vi fann att barnets problematiska skolfrånvaro påverkade föräldrarnas hemsituation, arbete, vänner och familj samt ledde till personliga och känslomässiga utmaningar som påverkade deras liv och utveckling. Föräldrarna beskrev att fördomar, krav och skuldbeläggning från samhället, dess aktörer och omgivningen påverkade dem både på ett personligt plan och i sin föräldraroll. Situationen ledde till en ständig kamp i vardagen, de tvingas anpassa arbete, rutiner samt egentid för att ha tid och ork att hantera situationen. De lyfter kontakt med föräldrar med liknande erfarenheter, stöd från samhälle och nätverk som viktiga strategier för att hantera situationen, men även en avsaknad av det senare. Föräldrarna beskrev ett behov av ökad kunskap hos aktörer på samhällsnivå och bättre anpassade stödåtgärder. I studiens diskussionskapitel försöker vi sedan besvara våra frågeställningar samt förklara och förstå det empiriska materialet med utgångspunkt av den utvecklingsekologiska teorin. Vi kunde se att problematiken påverkar alla teorins nivåer och att de olika aspekterna påverkar varandra, vilket vi menar påvisar den komplexa situationen, kampen och utmaningarna föräldrarna står inför.

Sammanfattning/Abstract Det här examensarbetet handlar om problematisk skolfrånvaro och hur skolan genom att inta ett salutogent perspektiv kan jobba med framgångsfaktorer för en ökad skolnärvaro. Vi redogör för tidigare forskning om orsaker till frånvaro och insatser för att öka närvaro. Vi har genomfört ett antal intervjuer, och genom tematisk analys kodat svaren i teman. Dessa teman förankrar vi i aktuell forskning för att sedan dra slutsatser utifrån respondenternas svar. Vi utgår dessutom från två perspektiv: det salutogena och det socialekologiska. Enligt det förra så är det viktigt med begriplighet, förutsägbarhet och meningsfullhet för eleven. Enligt det senare så spelar hela livssituationen en avgörande roll för välbefinnande hos den enskilda eleven. Vi har delat in våra teman i tre delar, som utgår från i vilken fas skolan befinner sig i vad gäller arbetet med skolfrånvaro. Dessa delar utgör förebyggande arbete, åtgärder samt reparerande insatser. Våra resultat visar bland annat att den personliga relationen mellan lärare och elev är viktig. Vidare visar resultaten att det är viktigt med en känsla av sammanhang i hela elevens kontext. / This thesis addresses problematic school absenteeism and how schools can work on success factors for increased attendance by adopting a salutogenic perspective. We review previous research on the causes of absenteeism and interventions to increase attendance. We conducted a series of interviews and used thematic analysis to code the responses into themes. These themes are anchored in current research, from which we draw conclusions based on the respondents' answers. Additionally, we approach the issue from two perspectives: the salutogenic and the social-ecological. According to the former, it is important for students to have comprehensibility, predictability, and meaningfulness. According to the latter, the overall life situation plays a crucial role in the well-being of the individual student. We have divided our themes into three parts, based on the phase the school is in regarding work with absenteeism. These parts consist of preventive work, interventions, and remedial measures. Our results show, among other things, that the personal relationship between teacher and student is important. Furthermore, the results indicate that a sense of coherence in the student's entire context is essential.