Karlsson, Josefin & Toremalm, Lovisa. (2013). Minskad administration för lärare? Nio lärares åsikter om skriftliga individuella utvecklingsplaner och den kommande lagförändringen (Reduced administration for teachers? Nine teachers' opinions about individual development plans and the upcoming law change). Barndoms- och ungdomsvetenskap, Lärarutbildningen 210 hp, Malmö högskola.I februari 2013 offentliggjorde regeringen ett förslag till lagförändring gällande individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen. En kommande lagförändring skulle innebära att kraven på individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen helt avskaffas i årskurs sex till nio och reduceras från en gång per termin till en gång per läsår i årskurs ett till fem. Med regeringens lagförslag som utgångspunkt beslutade vi att genom kvalitativa fokusgruppintervjuer med verksamma lärare i årskurs ett till sex, göra en djupare studie där vi undersökte hur dessa lärare såg på arbetet med skriftliga individuella utvecklingsplaner samt hur de ställde sig till regeringens förslag till lagförändring. Sammanfattningsvis visade vår undersökning att samtliga lärare var positivt inställda till regeringens kommande lagförändring då den förmodligen kommer att minska det administrativa arbetet för lärarna, vilket kan komma att resultera i mer tid för undervisningen. Lärarna i studien redogjorde även för problematik som uppstått vid nuvarande arbete med de skriftliga individuella utvecklingsplanerna, samt för eventuell problematik som kan uppstå vid den kommande lagförändringen.

Sammanfattning Denna studie grundar sig i att det finns en stark tradition för människor att utföra matematiska beräkningar med skriftliga räknemetoder och för lärare att använda läroboken som struktur att planera matematikundervisningen ifrån. I mer än något annat skolämne utgår matematikundervisningen utifrån användandet av läroböcker. I dagens läge finns det ingen statlig granskning av läroböcker som avgör deras anpassning till kursplanens krav. Därför behöver det riktas en stark uppmärksamhet mot läroböckers innehåll för att ta reda på ifall dom förhåller sig till kursplanens krav inom matematik. För att besvara denna studies syfte och frågeställning består studiens metod utav en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys med en komparativ läggning. Åtta läroböcker inom matematik analyserades efter hur vissa händelser förekom i textinnehållet samt hur det kunde tolkas utifrån olika aspekter. Läroböckerna jämfördes sedan för att se hur dom olika analyserna skilde sig från varandra. Inför innehållsanalysen används ett analysinstrument som består utav undersökningsfrågor som anpassades för att svara mot studiens syfte. Resultatet av innehållsanalysen visar en stor variation i hur läroböckerna använder skriftliga räknemetoder inom addition och subtraktion och även av hur många olika räknemetoder som dessa läroböcker erbjuder rörande skriftliga räknemetoder. Slutsatsen är att alla läroböcker inom urvalet till viss del går i linje med Lgr11 men på olika sätt. Olika mål formuleras i läroböckerna rörande vad som förväntas av eleven att uppnå vid/efter utförandet av olika uppgifter. Det gäller på så sätt att man som lärare förhåller sig kritiskt till valet av läroböcker och dess användning i matematikundervisningen

<p>Validerat; 20160612 (global_studentproject_submitter)</p>

Syftet med studien är att identifiera kritiska aspekter i addition och subtraktion med tal i decimalform samt om och i så fall hur dessa synliggörs vid skriftliga beräkningar av elever i skolår 5 och skolår 7 från två skolor i Sverige. Med utgångspunkt i variationsteorin har empirin samlats in genom tester och intervjuer. Resultatet visar att samma kritiska aspekter som återfinns i tidigare forskning även syns i denna empiri. De mest frekventa kritiska aspekterna är att elever skriver algoritmer med rak högerkant, konsekvent subtraherar det minsta från det största, inte förstår att 0 – 4 kräver växling eller behandlar decimaltal som heltal. I skolår 7 kan en viss progression ses då de äldre eleverna i intervjuerna ger uttryck för begrepp (exempelvis position, platsvärde och decimaltecken) som de till skillnad från skolår 5 har utskilt.

<p>Denna undersökning syftar till att närmare definiera på vilka grunder vi lärare bedömer eleverna och hur olikheterna i bedömningarna ser ut. Med bedömning menas de skriftliga ämnesomdömen som elever får en gång per termin. Dessa har analyserats utifrån ett intersektionellt perspektiv som tar hänsyn till både klass och genus. Undersökningen innefattar en kvantitativ analys av ämnesomdömena. Intervjuer har också genomförts med fyra lärare för att utröna hur de ser på ämnesomdömena samt försöka hitta förklaringar till skillnader i omdömen mellan olika elevgrupper. En kvalitativ undersökning av omdömen av olika längd har genomförts för att undersöka om långa omdömen är mer funktionella än korta. Undersökningarna resulterar i skillnader i omdömeslängd mellan elever av med olika genus- och klasstillhörighet. De korta omdömena är mindre funktionella, ur elevsynpunkt, än de längre. Att lärare skriver olika långa omdömen till elever av olika kön och klass beror mycket på tidsaspekten, enligt lärarna. Men möjliga förklaringar står också att finna i socialpsykologiska teorier.</p>

<p>This examination project focuses on the pupils and teachers experience of written assessments and grades.  To highlight the significance of assessments and grades we will present the background to the development of the current educational view of knowledge, assessment and marking models.  Today’s current laws and policies are described as is a proposal for a future law and grading scheme.</p><p>The project is based on literature we have read and the empirical material is derived from interviews with eight students and two teachers. Four of the students are eleven years old, the other four are between seventeen and nineteen. The teachers teach years four and five. Each sex is equally represented.  The interview questions are based on the students memories and personal development discussions in which the written assessments were presented. The results are based on interviews that have been studied and categorized. The purpose of the study is to determine if the written assessment is a help, or otherwise, for the individual student.  Furthermore, it reflects on similarities and differences between girls and boys and examines students with strong and weak knowledge of their written assessment and grades. It also examines the teachers understanding of the student’s experience.</p><p>The result indicates that the biggest difference in how the students react to the written assessment and grade is related to the sexes. Girls take the assessment more personally. All girls in this study felt anxious and nervous ahead of the assessment, while the boys did not take it personally. The results showed no big differences between students with strong and weak knowledge of the assessments. The formulation of the assessment is a critical factor    for the student. An informative assessment gives the student more information and helps to improve their academic result and leads to a satisfactory summary and conclusion of the assessment. All students expressed a positive attitude to written assessments and grades. All sources, including the students and teachers, think that a new seven point scale would be a fairer grading structure leading to a fairer grading system overall.</p> / <p>Detta examensarbete handlar om elevers och lärares upplevelser av skriftliga omdömen samt betyg. För att belysa betydelsen av omdömen och betyg ges en historisk presentation av skolans utveckling gällande kunskapssyn samt bedömningsmodeller. Dagens aktuella lagar och förordningar beskrivs samt framtida lagförslag om en ny betygsskala.</p><p>Examensarbetet grundar sig på läst litteratur och det empiriska materialet utgörs av en intervjustudie med åtta elever och två lärare. Fyra av eleverna är elva år och de övriga fyra eleverna är mellan sjutton och nitton år. De båda lärarna undervisar i årskurs fyra och fem. Fördelningen mellan könen är lika stor. Intervjufrågorna utgår från elevernas minnen och upplevelser av utvecklingssamtal där de skriftliga omdömena presenteras. Resultatet baseras på inspelade intervjuer som bearbetats och kategoriserats. Syftet med studien är att undersöka om skriftliga omdömen och betyg hjälper eller stjälper den enskilda eleven. Vidare granskas likheter och skillnader mellan flickor och pojkar samt mellan kunskapsstarka och kunskapssvaga elevers upplevelser av skriftliga omdömen och betyg samt lärarnas uppfattningar om elevernas upplevelser.</p><p>Av resultatet framgår att den största skillnaden i hur elever uppfattar skriftliga omdömen och betyg är könsrelaterat. Flickor tar sitt omdöme mer personligt. Alla fyra flickor i denna studie kände oro och nervositet inför utvecklingssamtalen och omdömena medan pojkarna inte berördes personligen. I resultatet framkom inga stora skillnader mellan kunskapsstarka och kunskapssvaga elever. Utformningen av bedömningen är av betydelse för eleven, en formativ bedömning ger eleven mer information och hjälp till att förbättra sitt studieresultat och den avslutande summativa bedömningen. Alla elever ställer sig positiva till skriftliga omdömen och betyg. Samtliga informanter, såväl elever som lärare anser att en ny sjugradig betygsskala kan leda till en mer rättvis bedömning.</p>

<p>Kunskapsbedömning – elevers inställning till och uppfattning om bedömning är en kvantitativstudie genomförd mot en teoretisk bakgrund där den formativa bedömningen står i centrum.Studiens syfte är att erhålla kunskap om elevers inställning till och uppfattning ombedömning. Problempreciseringen lyder:Vilken inställning har eleverna till bedömning?Hur uppfattar eleverna bedömning?Hur uppfattar eleverna skriftliga omdömen?Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät. Resultatet visar att eleverna i denundersökta sjunde klassen uppfattade prov, egna texter, läxförhör, muntliga förhör, muntligaredovisningar samt hur aktiv eleven är på lektion tillika hur den uppför sig som bedömning.Deras inställning till bedömning varierade från glädje till prestationsångest. Resultatet kanockså visa på en relation mellan ansträngning och oro, där de elever som inte upplevde att detvar ansträngande att bli bedömd inte heller upplevde oro i samma utsträckning som de eleversom upplevde att det var ansträngande att bli bedömd.Resultatet visar att eleverna hade en oklar bild av vad skriftliga omdömen är tillika en oklarinställning till dessa.</p>

<p><p>The purpose of this essay is to study how to support students who have not achieved the objectives for grade 3 in mathematics. This was done using a teaching experiment with students in grade 4 who have failed the target in grade 3. The research tools were literature searches, mentoring, diary entries, interviews, analysis of student responses from the primary sample, and photographs of critical moments of the teaching.</p><p>The teaching experiment was made at an elementary school outside a major city in Sweden. Out of 49 students 17 needed to be given extra support in one or more milestones from national tests grade 3. The paper reports one of the targets, which is written algorithms, where nine students participated in 15 lessons á 30 minutes. All nine participating students enhanced to fulfill their objectives and passed the level approved in the fractional G "Written algorithms". The average changed from 5 to 12 correct out of 14 possible after the teaching experiment. The students worked in a small temporary group linked to the present case by virtue of a special teacher who used formative assessment.</p><p>The students chose to use the arrangement as written calculation method instead of using intermediaries in the sub sample.</p></p> / <p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man kan stödja elever som ännu inte nått målen för skolår 3 i matematik. Detta genomfördes i ett undervisningsförsök med elever i skolår 4 som inte klarat målet för skolår 3. Forskningsverktygen var litteratursökning, handledning, dagboksanteckningar, intervjuer, analys av elevsvar från delprov och fotografier av kritiska moment från undervisningen.</p><p>Undervisningsförsöket gjordes på en 1-7 skola utanför en större stad i Sverige. Av 49 elever var det 17 st som behövde få extra stöd i ett eller flera delmål enligt nationella prov skolår 3. I uppsatsen redovisas ett av delmålen som handlar om skriftliga räknemetoder där nio elever deltog på 15 st lektioner á 30 min. Alla de nio deltagande eleverna ökade sin måluppfyllelse och klarade nivån för godkänt på delprov G "Skriftliga räknemetoder" . Medelvärdet på resultatet ändrades från 5 till 12 rätt av 14 möjliga efter undervisningsförsöket. Eleverna arbetade i en liten tillfällig grupp knuten till det aktuella målet med stöd av en speciallärare som använde sig av formativ bedömning.</p><p>Eleverna valde att använda uppställning som skriftlig räknemetod framför räkning med mellanled i delprovet.</p>

Kunskapsbedömning – elevers inställning till och uppfattning om bedömning är en kvantitativstudie genomförd mot en teoretisk bakgrund där den formativa bedömningen står i centrum.Studiens syfte är att erhålla kunskap om elevers inställning till och uppfattning ombedömning. Problempreciseringen lyder:Vilken inställning har eleverna till bedömning?Hur uppfattar eleverna bedömning?Hur uppfattar eleverna skriftliga omdömen?Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät. Resultatet visar att eleverna i denundersökta sjunde klassen uppfattade prov, egna texter, läxförhör, muntliga förhör, muntligaredovisningar samt hur aktiv eleven är på lektion tillika hur den uppför sig som bedömning.Deras inställning till bedömning varierade från glädje till prestationsångest. Resultatet kanockså visa på en relation mellan ansträngning och oro, där de elever som inte upplevde att detvar ansträngande att bli bedömd inte heller upplevde oro i samma utsträckning som de eleversom upplevde att det var ansträngande att bli bedömd.Resultatet visar att eleverna hade en oklar bild av vad skriftliga omdömen är tillika en oklarinställning till dessa.

This examination project focuses on the pupils and teachers experience of written assessments and grades.  To highlight the significance of assessments and grades we will present the background to the development of the current educational view of knowledge, assessment and marking models.  Today’s current laws and policies are described as is a proposal for a future law and grading scheme. The project is based on literature we have read and the empirical material is derived from interviews with eight students and two teachers. Four of the students are eleven years old, the other four are between seventeen and nineteen. The teachers teach years four and five. Each sex is equally represented.  The interview questions are based on the students memories and personal development discussions in which the written assessments were presented. The results are based on interviews that have been studied and categorized. The purpose of the study is to determine if the written assessment is a help, or otherwise, for the individual student.  Furthermore, it reflects on similarities and differences between girls and boys and examines students with strong and weak knowledge of their written assessment and grades. It also examines the teachers understanding of the student’s experience. The result indicates that the biggest difference in how the students react to the written assessment and grade is related to the sexes. Girls take the assessment more personally. All girls in this study felt anxious and nervous ahead of the assessment, while the boys did not take it personally. The results showed no big differences between students with strong and weak knowledge of the assessments. The formulation of the assessment is a critical factor    for the student. An informative assessment gives the student more information and helps to improve their academic result and leads to a satisfactory summary and conclusion of the assessment. All students expressed a positive attitude to written assessments and grades. All sources, including the students and teachers, think that a new seven point scale would be a fairer grading structure leading to a fairer grading system overall. / Detta examensarbete handlar om elevers och lärares upplevelser av skriftliga omdömen samt betyg. För att belysa betydelsen av omdömen och betyg ges en historisk presentation av skolans utveckling gällande kunskapssyn samt bedömningsmodeller. Dagens aktuella lagar och förordningar beskrivs samt framtida lagförslag om en ny betygsskala. Examensarbetet grundar sig på läst litteratur och det empiriska materialet utgörs av en intervjustudie med åtta elever och två lärare. Fyra av eleverna är elva år och de övriga fyra eleverna är mellan sjutton och nitton år. De båda lärarna undervisar i årskurs fyra och fem. Fördelningen mellan könen är lika stor. Intervjufrågorna utgår från elevernas minnen och upplevelser av utvecklingssamtal där de skriftliga omdömena presenteras. Resultatet baseras på inspelade intervjuer som bearbetats och kategoriserats. Syftet med studien är att undersöka om skriftliga omdömen och betyg hjälper eller stjälper den enskilda eleven. Vidare granskas likheter och skillnader mellan flickor och pojkar samt mellan kunskapsstarka och kunskapssvaga elevers upplevelser av skriftliga omdömen och betyg samt lärarnas uppfattningar om elevernas upplevelser. Av resultatet framgår att den största skillnaden i hur elever uppfattar skriftliga omdömen och betyg är könsrelaterat. Flickor tar sitt omdöme mer personligt. Alla fyra flickor i denna studie kände oro och nervositet inför utvecklingssamtalen och omdömena medan pojkarna inte berördes personligen. I resultatet framkom inga stora skillnader mellan kunskapsstarka och kunskapssvaga elever. Utformningen av bedömningen är av betydelse för eleven, en formativ bedömning ger eleven mer information och hjälp till att förbättra sitt studieresultat och den avslutande summativa bedömningen. Alla elever ställer sig positiva till skriftliga omdömen och betyg. Samtliga informanter, såväl elever som lärare anser att en ny sjugradig betygsskala kan leda till en mer rättvis bedömning.