Denna studie undersöker hur gymnasielärare i svenskämnet arbetar med och förhåller sig till skrivundervisningen och hur deras språksyner uppfattas. Sju gymnasielärare har intervjuats om hur och varför de bedriver skrivundervisning. I denna studie är fokus på lärarens skrivutvecklande arbete samt vilken språksyn läraren ger uttryck för. Studiens resultat visar i enlighet med tidigare forskning att vissa sätt att arbeta med skrivande är mer vanligt förekommande och att dessa sätt i stor del beror på lärarnas tolkning av styrdokument. Studien visar också att lärarna har en dominerande språksyn, men ofta med drag av andra språksyner. Då en språksyn ofta är dominerande enligt tidigare forskning och att lärare bör vara medvetna och försöka kompensera för detta i skrivundervisningen för att eleverna sskrivundervisning ska bli mer varierande och ge en bättre helhet till vad som är skrivande bör lärarna, utifrån resultatet i studien, försöka kompensera för den egna språksynen för att eleverna ska få större variation. Medvetenhet hos lärare kring skrivundervisningen och en större variation torde också möta fler elevers behov och bidra till att de känner större meningsfullhet i skrivundervisningen.

Den föreliggande studiens syfte är att med utgångspunkt i svenskämnets didaktik relaterat till skrivprocessen undersöka aktuell forskning gällande hur generativ AI i olika former kan fungera som resurs för att främja elevernas lärande i skrivundervisningen på högstadiet. Denna systematiska litteraturstudie ämnar dels besvara hur generativ AI kan utveckla elevernas förmåga att skapa och bearbeta text inom ramen för skrivprocessen, dels hur generativ AI kan utgöra ett hinder för elevernas utveckling av kunskap och förmågor inom skrivprocessen. På grund av brist på forskning i en svensk högstadiekontext utgörs resultatet av internationella studier inom högre utbildning, som vi analyserar och kopplar till en svensk högstadiekontext i resultatdiskussionen. Å ena sidan visar resultatet att generativ AI kan utgöra möjligheter i skrivprocessen genom att fungera som idégenerator, skapa workflow, ge återkoppling, synliggöra lärandet, bidra till utveckling av metaspråk, samt skapa motivation och en känsla av sammanhang hos eleverna. Å andra sidan kan den generativa AI:n också vara ett hinder för utveckling av kunskap och förmågor genom att hämma elevernas kreativitet och personliga stil samt ge ensidig och felaktig återkoppling. Huruvida generativ AI utgör en möjlighet eller ett hinder visar sig i studierna vara delvis beroende av sammanhanget, delvis beroende av elevernas metakognitiva och självreglerande förmåga samt deras kritiska litteracitet. För att högstadieelevers lärande och kognitiva utveckling ska främjas av generativ AI konstaterar vi att lärarens didaktiska val blir avgörande. Om tillämpningen av generativ AI ska gynna elevernas lärande krävs det dessutom goda förutsättningar för att skrivundervisningen ska kunna fokusera på processen snarare än slutprodukten.

Den här studien utforskar sju lärares inställningar och reflektioner angående skrivande för hand och skrivande på dator i undervisningen via kvalitativa intervjuer, med fokus på kontexten av inlärning och textskapande. Med utgångspunkt i lärarnas övertygelser, och teorin teacher beliefs undersöker studien hur lärarna anser att skrivundervisningen bör se ut och vad lärarna har för inställningar och praxis angående skrivundervisningen. Forskningen tar avstamp ur ett sociokulturellt-, kognitivt- och neurodidaktiskt perspektiv vid undersökningen och tydliggör därigenom lärarnas inställningar i förhållande till de båda skrivsätten. Via intervjuer av sju olika mellanstadielärare som undervisar i svenskämnet utreder studien deras inställning till skrivsätten samt hur de anser att de implementerar skrivsätten i deras egen skrivundervisning.  Resultatet avslöjar en nyanserad förståelse av rollerna vilka båda skrivsätten har gällande elevers akademiska och personliga utveckling. Lärare betonar kognitiva aspekter rörande minne och inlärning och vilka fördelar skrivande för hand bidrar med tack vare elevernas användning av finmotorik när de formar bokstäver och meningar. De lyfter även effektiviteten och tillgängligheten till lärverktyg vid skrivande på dator och hur dessa gagnar elevernas textskapande samt läs- och skrivkunnighet i omfattande mån. Studiens resultat understryker vikten av att noggrant överväga valet av skrivsätt samt beakta sammanhang och pedagogiska mål vid integrering av skrivsätten i undervisningen. Genom att erkänna båda skrivsättens varierade fördelar och användningsområden kan lärare anpassa sin undervisning utefter elevernas individuella behov för att främja literacy och lärande.

Den föreliggande studien undersöker hur svenskämneslärare beskriver sin skrivundervisning med närvaro av generativ AI samt deras uppfattningar om vilka kunskaper och förmågor som blir särskilt viktiga i relation till att skapa och bearbeta text med närvaro av generativ AI. Dessutom besvarar studien frågan om vilka uppfattningar som svenskämneslärare har om vad begreppet AI-litteracitet kan innebära. Frågorna besvaras genom analys av intervjudata framtagen genom semistrukturerade intervjuer med 13 svenskämneslärare. Resultatet visar att skrivundervisning utformas med stöd av generativ AI som idégenerator, intresseväckande inslag, som grund för utveckling av aspekter av elevernas språkliga förmåga, i syfte att föra källkritiska diskussioner, och som ett medvetandehöjande inslag. Att lära sig utveckla en grundläggande litteracitet, få kunskap om hur generativ AI kan användas, och utveckla förmågor som självreglering för att kunna använda generativ AI är kunskaper och förmågor som lärarna anser att elever behöver utveckla i skrivundervisning i relation till generativ AI. Resultatet visar avslutningsvis också i likhet med föregående beskrivning att AI-litteracitet kommer att utgöras av teknisk kompetens, grundläggande litteracitet och självreglerande förmåga. Utöver det framhävs vikten av en kritisk litteracitet som kommer att bli en avgörande förmåga för att utvecklas till en demokratisk medborgare med förutsättningar för att ge sitt bästa i ansvarig frihet.

The purpose of this study is to elucidate and contribute with a deeper understanding of how teachers in grades 4-6 approach to digital tools versus analog writing and how they perceive this affects students’ writing development. The study’s results revealed three distinct attitudes towards the writing tools, which may vary from school to school, as well as within the same school unit. It emerged that digital tools can be used as a resource in the classroom, fostering learning opportunities. Most respondents also believed that digital tools facilitate providing feedback to students. However, the study’s findings also indicate that most respondents perceive that digital tools may have a negative effect on students’ reflection and learning. Respondents note a decreased awareness among students, potentially because of the use of digital resources such as word processing programs. / Syftet med den här studien är att synliggöra samt att bidra med en fördjupad inblick i hur lärare i årskurs 4–6 förhåller sig till digitala verktyg respektive analogt skrivande i skrivundervisningen, samt hur de anser att detta påverkar elevers skrivutveckling. Av resultatet i studien framkom tre tydliga förhållningssätt till skrivverktygen, vilket kan variera från skola till skola, men även inom samma skolenhet. Det framkom att digitala verktyg kan användas som en resurs i klassrummet, vilket kan skapa förutsättningar för lärande. Majoriteten av respondenterna ansåg även att digitala verktyg underlättar för dem att kunna ge återkoppling till eleverna. Studiens resultat visar även att majoriteten av respondenterna upplever att digitala verktyg kan ha en negativ effekt för elevers reflektion och lärande. Respondenterna upplever en minskad medvetenhet hos eleverna, vilket kan vara ett resultat av användandet av digitala resurser, så som ordbehandlingsprogram.

Läs- och skrivundervisning är någonting som ska bedrivas och eleverna ska få träna på attläsa och skriva, såväl för hand som med digitala verktyg visar styrdokument. Under vårutbildning har vi funderat över användandet av digitala lärresurser i läs- ochskrivundervisningen. Under praktiska tillfällen ute på fältet har vi observerat att lärare endastanvänder sig av digitala lärresurser vid ett fåtal gånger, oftast då som en belöning eller för attförmedla information till eleverna. Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hurlärare upplever användandet av digitala lärresurser i läs- och skrivundervisningen. Defunderingar som väckts under vår utbildning ledde till frågeställningen: Hur upplever lärareanvändandet av digitala lärresurser i läs- och skrivundervisningen? För att besvarafrågeställningen har vi metodiskt och kritiskt granskat vetenskapliga artiklar. Utifråninsamlade data har vi tagit ut initiala koder som bidragit till att skapa teman. De teman somskapades under den tematiska analysen är rubriker i resultatavsnittet. Kunskapsöversiktensresultat visar att lärare upplever digitala lärresurser i läs- och skrivundervisningen, både sommöjligheter men även som utmaningar. Resultatet visar också att lärares uppfattning ochbedömning av den egna digitala kompetensen påverkar hur de upplevelser användandet avdigitala lärresurser i läs- och skrivundervisningen.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka varför högstadie- och gymnasielärare väljer att jobba med analog och digital skrift i sin svenskundervisning. Åtta legitimerade lärare i svenska har intervjuats om hur de arbetar med skrivande i sina klassrum. Resultatet visar att lärarna använder en blandning av både handskrift och digital skrift i sin undervisning, i olika utsträckning. Det framgår också att den digitala skriften främst används vid examinationstillfällen. Den största fördelen med digital skrift anses vara dess smidighet, medan den största nackdelen anses vara risken för fusk och plagiat. Den största fördelen med handskrift anses vara att den stimulerar flera sinnen och därför kan leda till bättre inlärning, medan den största nackdelen är att det tar längre tid för eleverna att skriva för hand och att eleverna oftast har en oläslig handstil.

Skolans digitalisering är en effekt av teknikens framgång i samhället. Det finns numera utskrivet i läroplanen att skolan ska bidra till att eleverna ges möjlighet att utveckla de färdigheter som krävs för att kunna använda sig av tidsenliga verktyg och därmed öka sin digitala kompetens. Syftet med det här arbetet är att belysa användningen av digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen i skolans tidiga år. Två klassrum har observerats under tre tillfällen vardera och intervjuer med två pedagoger har utförts. Dessa klassrum och pedagoger har valts ut strategiskt. Undersökningen resulterade i att digitala verktyg främst används i svenskundervisningen för att skriva, men även för att komplettera den övriga undervisningen. Genom att arbeta med digitala verktyg i undervisningen upplever lärarna att det är lättare att individualisera och för att eleverna ska få känna känslan av att lyckas.

Abstract The purpose of this study is to gain a deeper understanding of the teacher's approach to writing instruction and their view of fine motor development and fine motor difficulties for students in grades 1-3. By comparing a selection of teachers’ approaches to writing tuition and fine motor skills, with previous research it expects to gain a deeper understanding of the objective. In the study, qualitative semi-structured interviews and participant observation was used as a method. These interviews and observations were made with seven active Swedish teachers in grades 1-3. This gives an insight into teachers' views on fine motor skills and education, as well as how they see the adjustment of the writing instruction to students with fine motor difficulties. The results show that most of the teachers who participated in the study linked fine motor difficulties to the way students holding a pencil, as well as how they shape the letters. Most of the teachers say that they don´t practice fine motor exercises in the classroom, although the results shows that often it is done unconsciously. The first letter of the learning takes place mostly from a formal perspective. In most cases, when the first letter of the learning process is complete, the writing instruction, to some extent, starts from a functional perspective. / Sammanfattning Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse för lärares förhållningssätt till skrivundervisning och deras syn på finmotorisk utveckling och finmotoriska svårigheter hos elever i årskurs 1-3. Genom att jämföra ett urval lärares förhållningssätt till skrivundervisning och finmotorik samt att jämföra detta med tidigare forskning förväntas en fördjupad förståelse för syftet att införskaffas. I studien har kvalitativa semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer använts som metod. Dessa intervjuer samt observationer har skett med sju verksamma svensklärare i årskurs 1-3. Detta ger en inblick i lärarnas syn på finmotorik och skrivundervisning samt hur de ser på anpassning av skrivundervisning till elever med finmotoriska svårigheter. Resultatet visar att de flesta lärare som medverkat i studien kopplar finmotoriska svårigheter till hur eleverna håller i en penna och hur de formar bokstäver. Några uttalade finmotoriska övningar sker inte i klassrummet, ändå sker dessa övningar många gånger, men då omedvetet. Den första bokstavsinlärningen visar sig till största del ske utifrån ett formellt perspektiv. När den första bokstavsinlärningen är färdig så övergår skrivundervisningen, i de flesta fall, även med utgångspunkt ur ett funktionellt perspektiv.

Lästester genomförda av IEA, PIRLS och PISA, både inom Europa och i världen, har visat att eleverna i Sverige genom åren har uppnått allt sämre resultat på lästester. Att kunna läsa är något som är nödvändigt för att kunna fungera i vårt samhälle, både i skolan, senare i yrkeslivet och i privatlivet. Examensarbetets övergripande syfte är att undersöka vilka faktorer i skolan som kan ha del i den sjunkande läs- och skrivförmågan hos eleverna. Examensarbetet förtydligar begreppet literacy närmare och redogör för de faktorer som vi, genom en avgränsad sökning, funnit kan ha påverkan på elevernas studieresultat. Då läroplanen är det dokument som skolan ska förhålla sig till, finns det i examensarbetet en jämförelse om vad som skrivs om undervisning och ämnet svenska mellan Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11. Metoden som används i denna uppsats är kvalitativ intervju. I studien deltog tre lärare som arbetat i ca 15 år inom läs- och skrivundervisning.   Resultaten i examensarbetet har visat att majoriteten av de intervjuade lärarna anser att elevernas läskunnighet blivit bättre, snarare än sämre, vilket är vad de internationella undersökningarna visat. Resultaten visar också att läs- och skrivundervisningen har förändrats till att mer fokus läggs på innehåll än form, jämfört med tidigare. Enligt de intervjuade lärarna är det viktigt att både lärare och föräldrar har en positiv attityd till läsning, för att även eleverna ska få en positiv attityd.