Syftet med studien var att synliggöra och diskutera hur lärare uppfattar begreppet formativ bedömning i relation till undervisningen i de samhällsorienterade ämnena. För att besvara studiens syfte samt frågeställningar genomfördes semistrukturerade intervjuer med sammanlagt sex lärare som undervisade i de samhällsorienterande ämnena i årskurs 4–6. Resultatet visar att samtliga lärare hade relativt god kännedom kring begreppet formativ bedömning och angav att de använder detta i sin undervisning. Samtliga lärare förhöll sig även positiva till begreppet och var övertygade om dess positiva inverkan på elevernas kunskapsutveckling. Resultatet tyder dock på en viss osäkerhet kring de olika strategierna och tendenser till att de främst används som ett komplement till övrig undervisning istället för att vara något som genomsyrar hela undervisningen har visat sig. Det har även framkommit att lärarnas utbildning inom detta område är liten vilket kan vara en bidragande faktor till svårigheten att implementera det i deras egen undervisning.

This Dissertation explores the interaction between the magnetisation and an alternating current in a uniform ferromagnetic system. Diluted magnetic semiconductors (Ga,Mn)As and (Ga,Mn)(As,P) have been studied. Due to their strong spin-orbit coupling and well-understood band-structure, these materials are well-suited to this investigation. The combined effect of spinorbit coupling and exchange interaction permits the alternating current to induce an oscillating current-induced torque (CIT) on the magnetisation. In the frequency range close to the natural resonance frequency of the magnetic moments (gigahertz), CIT can excite precessional motion of the magnetisation, a process known as ferromagnetic resonance (FMR). CIT can be parameterised by an effective magnetic field. By analysing the lineshape of the measured FMR signals, the magnitude and orientation of this effective field have been accurately determined. Moreover, the current-induced fields in these ferromagnetic materials have been observed with symmetries of the Dresselhaus, and for the first time, Rashba spin-orbit coupling. A new class of device-scale FMR technique, named as CIT-FMR, has been established in this Dissertation, with the advantage of simple device structure (only a resistor is required) and scalability (measurements have been performed on devices sized from 4 μm down to 80 nm). This technique is not only limited to magnetic semiconductors, but can also be transferred to study other ferromagnetic systems such as ultrathin metal films. Finally, the CIT-FMR technique is employed to study the magnetic anisotropyin individual (Ga,Mn)As and (Ga,Mn)(As,P) micro-devices. Devices down to 80 nm in width have been measured in (Ga,Mn)(As,P), which show strong strain-relaxation-induced anisotropy, larger than any previously reported cases on (Ga,Mn)As. Furthermore, due to the tensile-strain on the (Ga,Mn)(As,P) epilayers, the anisotropy field due to patterning-induced strain-relaxation in these devices is observed to take the opposite direction compared to that in the compressively-strained (Ga,Mn)As samples.

Författaren av studien menar att det i dagens samhälle är viktigare än någonsin att främja elevers känsla av samhörighet och solidaritet med människor oavsett bakgrund och tillhörigheter. Denna studies syfte är att bidra med insikter om hur några lärare inom SO-ämnena och i skolvardag beskriver att de tänker kring och arbetar med att utveckla lågstadieelevers känsla av samhörighet och solidaritet med alla människor oavsett bakgrund och tillhörigheter. För att uppfylla studiens syfte har fyra lärare som arbetar i åk 1-3 intervjuats djupgående kring hur de uppfattar skolans uppdrag att utveckla elevers känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen samt hur de inom SO-ämnena och i skolvardag arbetar med att utveckla elevers känsla av samhörighet och solidaritet med alla människor oavsett bakgrund och tillhörighet. I intervjuerna framgår det att lärarna ofta ser arbetet med trygghet, samhörighet och samarbete i den egna klassen som grundläggande för att utveckla elevernas känsla av samhörighet och solidaritet med människor oavsett bakgrund och tillhörighet. Lärarna belyser också vikten av att bemöta de frågor och diskussioner som uppstår i vardagen. De menar att de arbetar med att utveckla elevernas känsla av samhörighet och solidaritet både inom SO-ämnena och centralt innehåll där, men framför allt kontinuerligt inom alla ämnen och "vid sidan om" ämnena. De tar upp att arbetet ofta sker genom det förhållningssätt de har till eleverna och genom att de bemöter, diskuterar och hanterar situationer som uppstår i barnens vardag oberoende av vilket ämne de arbetar med. Lärarna talar även om hur samarbetsövningar och lek är ett viktigt bidrag. Detta arbete "vid sidan om" ämnena talar de ofta varmt om och även om inte lärarna direkt kopplar detta arbete till SO kan författaren av studien ändå se att det finns kopplingar till det som står i SO-ämnenas kursplaner, och särskilt samhällskunskapsämnet. Resultatet av studien analyseras med hjälp av ett pragmatiskt synsätt och diskuteras sedan i relation till tidigare forskning och bakgrund.

Migrationskrisen som inträffade hösten år 2015, flydde över en miljoner människor till Sverige för att söka asyl på grund av oroligheter i hemlandet (Utredningen om migrationsmottagandet, 2015). Sedan den stora migrationskrisen i Sverige år 2015 har många människor under de senaste åren invandrat till Sverige. Denna händelse har haft en stor påverkan på skolorna i landet. Många nyanlända elever har tagits emot av olika skolor i Sverige under åren. För många av dessa nyanlända elever är skolan en viktig grund för att inkluderas och klara sig i samhället.   Syftet med denna studie är att undersöka vad forskningen säger om hur man kan undervisa om svåra begrepp i SO-undervisningen för nyanlända elever i årskurs 1–3. I denna studie används vetenskapliga artiklar samt vetenskaplig litteratur för att kunna besvara detta syfte. Resultatet i vår studie visar att det finns olika språkliga stöttningar som lärare i SO-ämnet kan använda sig av för att bidra till språkutveckling bland nyanlända elever. Stödet av en modersmålslärare samt resurser som visuellt stöd och grupparbete spelar en viktig roll för att nyanlända elever ska kunna utveckla ett vardagsspråk samt ett skolspråk inom SO-undervisningen.

Specifika läs- och skrivsvårigheter är en diagnos som varje praktiserande lärare kommer att möta i sitt yrkesutövande den dag hen lämnar universitetet och påbörjar sin yrkesgärning. Att undervisa elever med specifika läs- och skrivsvårigheter innebär att man som lärare behöver göra anpassningar. Denna studie undersöker SO och NO lärares kunskap om samt förutsättningar att tillägna sig kunskap om specifika läs- och skrivsvårigheter. Studien består av en enkätstudie med 152 respondenter samt uppföljande intervjuer med 8 SO och NO lärare i högstadiet. Resultatet visar på stor spridning i kunskapen om specifika läs- och skrivsvårigheter och endast ett fåtal uppger att de får gedigen och kontinuerlig fortbildning kring specifika läs- och skrivsvårigheter. Cirka en fjärdedel uppger att de inte fått någon utbildning kring specifika läs- och skrivsvårigheter. Samtidigt så har närmare två tredjedelar av respondenterna läst in sig kring specifika läs- och skrivsvårigheter på egen hand.  Studien visar att drygt hälften fått med sig kunskap om specifika läs- och skrivsvårigheter i sin grundutbildning. I intervjuerna framkommer det att samtliga lärare gör anpassningar men att det ofta handlar om att tillgodose tillgång till avskalat, förenklat material och digitalt stöd i form av inläst material. Samtidigt berättar flera av respondenterna att eftersom de själva inte har koll på de digitala hjälpmedlen så blir många elever lämnade i att lära sig detta själva. Samarbetet med speciallärare och specialpedagog varierar stort. I många fall finns ett gott samarbete men i andra fall har man endast haft kontakt med denna yrkeskategori i samband med överlämningar. Slutsatsen blir således att lärare i högstadiet har en varierande kunskap om vad det innebär att undervisa elever med specifika läs- och skrivsvårigheter och att en stor del av lärarkåren ombesörjer sin egen fortbildning i ämnet.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på vilken betydelse språket har inom de samhällsorienterade ämnena. Detta gör vi genom att ta reda på vad forskningen hittills visat om språkutvecklande arbetssätt inom SO-ämnena och vad det bidrar med för elevers språk- och kunskapsutveckling. Vi valde att fördjupa oss kring detta på grund av att det ställs höga krav på elevers språkliga förmåga i ämnena geografi, samhällskunskap, religion och historia. Kunskapsöversikten kommer även beröra vilka språkliga tillvägagångssätt som kan användas i undervisningen. Vi har genom olika databaser funnit forskning i form av vetenskapliga artiklar, rapporter och refereegranskade bokkapitel. Den forskning som vi tagit del av har visat att språkutvecklande arbetssätt i alla de samhällsorienterade ämnena är viktig och givande både för elevers språkutveckling och kunskapsutveckling inom de samhällsorienterade ämnena. Vi har kommit fram till att det ställs krav på att lärare har kunskap kring språkutvecklande arbetssätt i SO-undervisningen.

Denna studie syftar till att synliggöra hur F-3 lärare använder sig av skönlitteratur som ett komplement till övriga läromedel i SO-undervisningen, med särskilt fokus på hur de tänker kring att välja skönlitteratur samt på de värden och normer som representeras och reproduceras utifrån den valda litteraturen. Forskning visar att skönlitteratur kan öka elevers kulturella medvetenhet likväl som befästa kulturella stereotyper. En av anledningarna till att använda skönlitteratur som komplement till traditionella läromedel är att skönlitteraturen levandegör och därmed engagerar eleverna i de ämnen som avhandlas. Studiens slutsats är att det finns en stor utvecklingspotential kring användandet av skönlitteratur inom SO-ämnet både som helhet och kring medvetenheten om vilka normer och värden de förmedlar och reproducerar. / <p>SO</p>

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vad forskning säger om vilka effekterkooperativt lärande kan ha på SO-undervisning i skolan. Vi har identifierat relevant forskning iolika databaser med hjälp av ämnesrelaterade sökord. Detta har resulterat i olika vetenskapligaartiklar, avhandlingar och studier som berör vårt område. Detta har sedan sammanställts för attkunna klarlägga effekterna i kooperativa arbetsmetoder. Effekterna har visat sig vara tydligtpositiva för användandet av kooperativt lärande både på individ- och gruppnivå.Samarbetsaspekten inom metoden har klara fördelar för elevernas sociala förmåga ochansvarstagande. Det kooperativa lärandet är något som alla elever gynnas av, oavsettkunskapsnivå. Metoden ställer stora krav på läraren vid applicering av arbetssättet då det krävsen viss kompetens och kunskap i genomförandet för att få den önskade effekten och resultatet.

Skolan är idag en social och mångkulturell mötesplats där både vuxna och elever dagligen interagerar. För att kunna bedriva en verksamhet där alla känner sig välkomna och av betydelse krävs ett aktivt arbete för att detta ska kunna uppnås. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare talar om interkulturell undervisning i skolan, bland elever med olika kulturella bakgrunder och livsåskådningar, i både klassrummet och skolmiljön. Utifrån syftet har följande frågeställningar tagits fram: Hur talar lärare kring den interkulturella undervisningen i ett interkulturellt/mångkulturellt klassrum? Vad talar lärare om som kontroversiella frågor? Vilka arbetssätt talar lärare om? Vilka svårigheter talar lärare om? Hur kan den interkulturella undervisningen hjälpa eleverna i framtiden? Dessa frågeställningar besvaras genom kvalitativa intervjuer med verksamma lärare i dagens skola. Studiens resultat visar att lärarnas arbete med den interkulturella undervisningen i skolan är utmanande, utvecklande och ibland problematiskt, då kulturkrockar kan uppstå vilket kan leda till konflikter mellan eleverna. Lärarna beskriver också samtalet i helklass som det främsta verktyget för att bedriva denna verksamhet. Trots dessa svårigheter med interkulturell undervisning är lärarna i studien positiva till hur eleverna i framtiden kan gynnas av detta arbete i skolan. Dels för att bli förberedda inför en framtida mångkulturell arbetsplats och mångkulturellt samhälle samt förståelsen för att elevernas kulturella bakgrund inte är ett hinder för deras framtida val gällande studier och yrken.

En stor utmaning som lärare står inför är att arbeta språkutvecklande i SO-undervisningen för att främja andraspråkselever. I allt större utsträckning ställs lärare inför tuffa utmaningar då elever inte behärskar kraven på språket som ställs. Språket har en betydande roll i elevernas utveckling och därför bör det prioriteras i undervisningen, för att eleverna ska kunna utveckla ämnesspråket tillsammans med ämnesinnehållet. Studiens syfte är att synliggöra hur lärare reflekterar kring planering och undervisning som gynnar andraspråkselevers språkutveckling i de samhällsorienterande ämnena. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet som beskriver hur lärare reflekterar kring språkutvecklande arbete. Studiens resultat grundas på den empiri som har framgått under sex kvalitativa intervjuer med behöriga lärare och visar vilka utmaningar samt möjligheter dessa lärare möter. Studiens resultat visar att visuellt stöd, stöttning och grupparbeten är av stor vikt vid språk- och kunskapsutveckling för andraspråkselever. Resultatet påvisar även att nivåanpassning och tidsbrist är utmaningar som förekommer bland dessa lärare.