• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 189
  • 38
  • 28
  • 25
  • 15
  • 4
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 331
  • 91
  • 77
  • 75
  • 55
  • 50
  • 33
  • 31
  • 31
  • 31
  • 30
  • 29
  • 29
  • 28
  • 28
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
151

Närområdets roll i undervisningen : En kvalitativ studie som belyser lärares perspektiv på användning av närområden i SO-undervisningen i årskurserna 1–3 / Immediate environment role in teaching

Winbladh, Jeanette, Lennström, Hanna January 2020 (has links)
Studiens syfte är att utifrån ett lärarperspektiv undersöka hur lärare förhåller sig till att använda närområdets platser och byggnader i sin undervisning. Metoden vi har valt att använda är en kvalitativ metod med strukturerade intervjuer i form av en enkät, då det är informanternas erfarenheter och tankar vi är intresserade av. För att uppnå studiens syfte har vi använt ett konstruktivistiskt perspektiv utifrån Jean Piagets teori om konstruktivismen, samt ett ramfaktorteoriperspektiv. Resultatet av studien visar att lärarna tolkar begreppet närområde olika och att tolkningarna kan delas in i två kategorier: skolans omnejd och staden och kommunen. Vidare visar resultatet att lärarna anser att närområdets platser och byggnader bidrar till att eleverna får en ökad förståelse och begriplighet för sin omvärld, men att det finns flertalet olika faktorer vilka påverkar lärarnas användning av närområden. Slutsatsen är att lärarnas användning av närområden i SO-undervisning har betydelse för elevernas lärande.
152

Det är ju svårt för det är ingen som har facit för exakt hur man ska : En kvalitativ intervjustudie om hur lärare i årskurs 4–6 anpassar sina lektioner i de samhällsorienterande ämnena för elever med autism. / It is hard because nobody has the exact right answer how to do it : A qualitative interview study on how teachers in grades 4-6 adapt their lessons in the social studie subjects for students with autism.

Hezso, Markus January 2020 (has links)
Studiens syfte är att jämföra tidigare forskning med hur verksamma lärare i årskurs 4–6 i den svenska skolan anpassar sina lektioner i de samhällsorienterande ämnena för elever med autism. Studien är en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer som utgår ifrån sociokulturellt perspektiv. Det är fyra verksamma lärare som deltar i intervjuerna och berättar vilka anpassningar de använder sig av. Studiens resultat visar att alla verksamma lärares metoder för att anpassa lektionerna stämmer överens med det tidigare forskning visar vara gynnsamma anpassningar för elever med autism. Lärarna nämner svårigheter som kan uppstå när undervisning med elever med autism bedrivs. En annan svårighet som framkommer i resultatet är brist på tid och resurser. Anpassningar som lärarna delar med sig av i resultatet är visuella anpassningar, struktur och tydlighet, motivation, sociala anpassningar samt en del generella anpassningar. Studien avslutas med ett diskussionsavsnitt där studiens metod och resultat diskuteras och analyseras. / The purpose of this study is to compare previous research with how active teachers in grades 4-6 in the Swedish school adapt their lessons in the social studie subjects for students with autism. The study is a qualitative interview study with semi-structured interviews based on sociocultural perspective. Four active teachers participated in the interviews and shared the adaptions they use. The result shows that active teacher’s methods for adapting the lessons are in line with what previous research shows are favourable adaptions for students with autism. Teachers mention difficulties that can occur when teaching students with autism. Another difficulty that they mention is the lack of time and resources. Interventions that teachers share are visual adaption, structure and clarity, motivation, social adaptions and some general adaptions. The study ends with a discussion section where method and results are discussed and analysed.
153

Barnkonventionen i skolväsendet : En litteraturstudie om undervisning kring barnkonventionen i skolans tidigare år / Convention on the Rights of the Child in the school system : A literature study about teaching around Convention on the Rights of the Child in the school’s previous years

Hultsten, Elin January 2021 (has links)
Studiens huvudsyfte var att undersöka vad tidigare forskning kommit fram till gällande lärares arbete med barnkonventionen och barns rättigheter i främst SO-undervisningen – detta med utgångspunkt i hur lärare har utformat denna undervisning för skolans tidigare år. Denna litteraturstudie har genomförts i form av manuella- och databassökningar, där olika söksträngar har använts för att nå fram till vetenskapliga artiklar och rapporter. Därefter granskades materialet utifrån olika avgränsningar som tillslut kategoriserades i olika teman utifrån en innehållsanalys. Resultatet av forskningen visar en betydande brist på flera olika plan – både där elever upplever bristande kunskap om barns rättigheter, men även lärare som uttrycker en påtaglig osäkerhet kring vad som ska ingå i rättighetsundervisning. Samtidigt som denna problematik redovisades, visade forskningen även oklarheter i vilka arbetande eller vilket skolämne som bör ansvara för att elever får kunskap om dess rättigheter. Det framgår av en del forskning att anledningen till att lärare är osäkra kring vad som ska ingå i rättighetsundervisningen samt hur den ska utformas kan handla om begränsad kunskap på lärarutbildningen. Flera undervisningsmetoder som framgår av forskningen motsvarar vad kursplanen belyser att undervisningen ska innehålla inom SO-blocket, främst i samhällskunskap. Dessvärre upplevs undervisningen även hamna under skolans demokrati- och värdegrundsarbete, vilket påvisades bidra till osäkerhet till vilket ämne som främst ska behandla barns rättigheter. I studien ställs nationell och internationell forskning med och mot varandra. Forskningen har både behandlat vad lärare och elever i olika årskurser själva har sagt om undervisning kring barnkonventionen, men även hur barnkonventionen framställts i olika styrdokument. / <p>Framläggning hölls på distans.</p>
154

Elever i skrivsvårigheter på högstadiet  - svensklärares undervisning och samverkan med speciallärare

Pettersson, Lena, Larsson, Malin January 2022 (has links)
När elever lämnar grundskolan ska de ha utvecklat en adekvat skriftlig förmåga för vidare studier och arbetsliv. Många elever har skrivsvårigheter och behöver mer stöttning under lärandeprocessen, vilket kan vara en utmaning för lärarna. Syftet med studien var att utöka kunskaper om hur svensklärare i årskurs 7–9 arbetar med skrivundervisningen samt hur de samverkar med speciallärare för att utveckla skrivandet hos elever i skrivsvårigheter. Genom att använda en kombinationsmetod bestående av en kvantitativ webbenkät och kvalitativa semistrukturerade intervjuer sökte studien svar på hur lärarna tar hänsyn till elever i skrivsvårigheter när de planerar och genomför sin skrivundervisning, vilka extra anpassningar lärarna gör i skrivundervisningen samt hur de samverkar med specialläraren för att utveckla skrivundervisningen för elever med skrivsvårigheter. Det empiriska materialet analyserades utifrån teorierna Not-So-Simple View of Writing samt de kategoriska och relationella specialpedagogiska perspektiven. Studien visade att det lärarna upplever orsakar skrivsvårigheter kan kopplas till nedsatt exekutiv förmåga och arbetsminne och att det kräver mycket av lärarna för att stötta eleverna i de processerna. Ett annat viktigt resultat är att extra anpassningar inte är så vanligt förekommande i skrivundervisningen, utan att svensklärarna istället utformar undervisningen för att bemöta elevernas svårigheter och göra anpassningarna tillgängliga för alla. Specialläraren med sin kompetens om språk-, läs- och skrivutveckling anses både kunna ge mer rådgivande stöd och vara med och stötta i klassrummet. Det är därför av stor vikt att denna profession finns på alla skolor och i alla stadier.
155

Några speciallärares resonemang om stödinsatser gällande mellanstadieelever i skrivsvårigheter

Klåvus, Sofia, Krieg, Lotta January 2022 (has links)
Sammanfattning Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur några speciallärare tänker kring stödinsatser och främjande av skrivutveckling hos mellanstadieelever i skrivsvårigheter. Studiens frågeställningar är hur resonerar speciallärare kring skrivsvårigheter och dess yttringar, hur beskriver speciallärare att de arbetar med extra anpassningar för att främja god skrivundervisning och hur utformar speciallärare det särskilda stödet till elever i skrivsvårigheter. Studien har en kvalitativ forskningsansats och bygger på tolv semistrukturerade intervjuer med verksamma speciallärare. Empirin har analyserats medutgångspunkt i tre teoretiska ramverk; den kognitiva skrivmodellen The Not so Simple View of Writing, det sociokulturella perspektivet på lärande samt det relationella perspektivet på specialpedagogik och därefter kategoriserats i sju centrala teman; språkförståelse, text- och stödstrukturer, inre processer, gemensamt skrivande, motorik,digitala verktyg och kollegial samverkan. Resultatet ger en samstämmig bild av att skrivande är en komplex process där skrivsvårigheter yttrar sig på många sätt och att mer kunskap behövs kring hur olika kognitiva förmågor samverkar vid skapandet av text. De relationella och sociokulturella perspektiven framträder när informanter beskriver främjande och stödjande insatser som till exempel cirkelmodellen och scaffolding.
156

Relationen mellan kooperativt lärande och elevers utveckling i de samhällsorienterade ämnena / The relationship between cooperative learning and studentsdevelopment in social science education

Norstedt, Ida January 2021 (has links)
I denna kvalitativa studie undersöker jag lärares attityder och föreställningar av hur det kooperativa lärandet kan främja elevers lärande. Detta är avgränsat till lärare som arbetar med de samhällsorienterade ämnena i årskurs F-3. Studiens teoretiska ram utgår från det sociokulturella perspektivet där fokus ligger på kommunikation och interaktion. Undersökningen är gjord med semistrukturerade intervjuer av fyra lärare från två olika skolor. Resultaten visade att respondenterna anser att kooperativt lärande bidrar till elevers lärande, både språkligt, kunskapsmässigt och relationellt. Inom de samhällsorienterade ämnena arbetar lärarna mycket med att utveckla elevernas begreppsförståelse med hjälp av kooperativa strukturer. Lärarens inställning till kooperativt lärande är avgörande för hur arbetsmetoden används. Läraren måste vara villig att utföra metoden och sätta sig in i teorin och strukturerna för att det ska gynna elevers lärande.
157

Lärares tankar om ämnesövergripande undervisning / Teachers' thoughts on interdisciplinary teaching

Lundh, Sofia, Borgman, Fanny January 2022 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur lärare ser på sin egen undervisning utifrån en ämnesövergripande praktik i SO. Syftet undersöks med utgångspunkt i frågeställningen: Hur ser lärare på ämnesövergripande undervisning i SO? Studiens syfte besvaras med hjälp av en kvalitativ undersökning där mellanstadielärares livsvärld analyseras och utgör det empiriska materialet. Den teoretiska utgångspunkten och kunskapssynen som studien vilar mot är den sociokulturella. Undersökningens empiriska data analyseras, med en hermeneutisk metodansats, genom att tolka lärares erfarenheter, tankar och förståelsehorisont utifrån del och helhet. Resultatet av studien visar att det råder delade meningar om undervisningsmetoden och dess planering. Undersökningen påvisar att ämnesövergripande undervisning i SO kan bidra till en holistisk undervisning då eleverna får en helhetsbild av undervisningen, och därmed även ökar och fördjupar sin förståelse för ämnets innehåll. Även åsikter som är emot ämnesövergripande undervisning har lyfts. Dessa menar att det finns risker med undervisningsmetoden då vissa ämnen kan riskera att hamna i skymundan. Studiens resultat går att koppla till tidigare forskning som även den har påvisat liknande åsikter hos lärare gällande deras inställning till undervisningsmetoden. Med utgångspunkt i studiens resultat dras slutsatsen att lärares åsikter om ämnesövergripande undervisning varierar. Ämnesövergripande kan bidra till en kunskapsutveckling men metoden behöver genomföras på ett sätt som möjliggör för en utveckling i samtliga ämnen som integreras.
158

Hållbar utveckling i undervisning : En intervjustudie med samhällskunskaps- och SO-lärare

Höög, Robert January 2022 (has links)
Sustainable development is a multidimensional concept that has come to influence people’severyday lives and ways of thinking since it was introduced in 1987. Education is seen as aprerequisite for creating a sustainable world. The purpose of this essay is to investigate howSwedish teachers who teach in social studies and social sciences think about the concept ofsustainable development, what they define as education for sustainable development and howthey view the Swedish curriculum in relation to the concept. Through analysing interviewswith seven teachers, I conclude that teachers have an anthropocentric understanding of theconcept, at the same time as they primarily think about the concept as being aboutenvironmental issues. Additionally, I conclude that teaching about and for sustainabledevelopment is to be understood as a teaching that anchors democratic values, but which alsogives the student tools for self-realization and participation in society. The teachers perceivethe concept of sustainability as vaguely projected in the curriculum. I conclude that this is aprerequisite for teachers to be able to create meaningful teaching, while its goal orientatedgovernance makes creative and meaningful solutions more difficult because every subject inthe curriculum looks to its own fulfilment.
159

Film som didaktiskt verktyg i SO-undervisning med fokus på religion

Larsson, Frida, Bergman, David January 2019 (has links)
Vårt mål med uppsatsen är att ge en bild av vad användandet av film i klassrummet kan ha för effekter på elevers lärande i SO-undervisning, med fokus på religion. Vi vill även försöka fylla det tomrum som vi upplever finns i forskningsfältet kring filmens praktiska användning i SO-undervisning. Hur digitala redskap kan användas på ett effektivt sätt har det inte lyfts fram tillräckligt om genom lärarprogrammets gång. Detta tycker vi är beklagligt eftersom film och digitala medier tar allt större plats i skolan samt i klassrummet. Ett andra mål är att få en bättre förståelse kring filmens fördelar och nackdelar i SO-undervisning. Syftet med vår uppsats är därför att undersöka hur SO-lärare förhåller sig till film som didaktiskt verktyg i SO-undervisning. Vi vill ta reda på hur lärare använder eller kan använda filmen som didaktiskt verktyg i sin undervisning, för att ta del av verksamma lärares åsikter kring ämnet.För att besvara vårt syfte och frågeställningar valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fyra verksamma SO-lärare i årskurs 4–6. Till våra intervjuer utformades en intervjuguide med frågor till lärarna. Vi valde att lägga fokus på hur film praktiskt används i SO-klassrummet, för- och nackdelar med att använda film i SO-undervisning samt vilka effekter användandet av film kan ha på elevers lärande. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades sedan med hjälp av hermeneutisk tolkningsmetod.Resultatet av undersökningen visar att alla lärare i studien använder någon typ av film i sin SO-undervisning. Alla lärare lyfter såväl fördelar som nackdelar med filmens användning samt deras egna erfarenheter kring filmens effekter på elevers lärande i klassrummet. Däremot har alla lärare olika tankar och idéer om hur filmen kan användas i undervisningssyfte.
160

Formativ bedömning i So-ämnena åk. 4-6

Korman, Kristina, Jusupovic, Haris January 2020 (has links)
Det här examensarbetet omfattar och utgår från en kvalitativ studie som grundar sig på empiri kring den formativa bedömningen. Det förekommer rikligt med evidens ur tidigare forskning i området och flera bedömningsforskare förespråkar implementering av formativ bedömning i undervisningen. Dock lyfter Skolinspektionen att SO-lärare har svårigheter med att planera för bedömning och att lärare saknar kunskaper om den formativa bedömningen. Vår studie har därför analyserats utifrån de fem nyckelstrategierna ur den formativa bedömningen. Vi presenterar fyra verksamma lärares kunskaper om den formativa bedömningen i vår empiriska undersökning samt hur de använder arbetsmetoderna i SO-undervisningen. Informanterna har olika behörigheter, erfarenheter, åldrar och intressen samt arbetar i olika kommuner i Skåne. Studiens resultat kan dock inte generaliseras, därav är reliabiliteten låg. Validiteten däremot är hög. Internationell forskning kring formativ bedömning såväl som nationell forskning med skrifter och rapporter från både Skolverket och Skolinspektionen har lyfts in och redogjorts för i ett avsnitt. Därefter presenteras metoden som ligger till grund för den empiriska studien tillsammans med tillvägagångssättet för intervjuerna. Vidare presenteras resultat ur den empiriska undersökningen med tillhörande analys som är kopplad till de fem nyckelstrategierna, vilka vi som sagt använt som analysverktyg. Resultatet visar bland annat att de intervjuade lärarnas definition, tankar och åsikter om begreppet formativ bedömning skiljer sig från varandra. Det framkommer också att arbetsmetoderna används på olika sätt och att det varierar hur mycket de olika lärarna använder dem i sin undervisning. Slutligen avslutas texten med en slutsats där empirin, professionens roll, idéer om fortsatt forskning inom området och hur den kan se ut presenteras och diskuteras.

Page generated in 0.031 seconds