Bakgrund: Människors ändrade levnadsförhållanden har under de senaste årtiondena resulterat i ökad psykisk ohälsa. Naturens påvisade hälsofrämjande effekter har varit grunden till den rehabiliteringsform som benämns naturunderstödd rehabilitering, NUR. Rehabiliteringsformen har visat sig vara effektiv för personer med stressrelaterade tillstånd. Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur professionella inom NUR hanterar sitt eget emotionella och deltagarorienterade arbete och hur de upplever deltagarnas rehabilitering.Metod: Vi har intervjuat sex professionella inom NUR. Empirin har analyserats med hjälp av socialpsykologiska teorier för att förstå relationen mellan professionella och deltagare.Resultat: Professionellas medmänskliga förhållande resulterar i trygga sociala band, vilket har en positiv effekt för deltagarens återhämtning. Vidare visar resultatet på att de professionellas förståelse för deltagarnas situation reducerar stigmatisering vilket bidrar till ytterligare en salutogen faktor. Professionellas ospecificerade roll mellan privatperson och yrkesutövare kan orsaka känslomässig belastning men att det blir en positiv effekt för deltagarna, då relationen och känslorna blir mer konkreta.Slutsatser: Relationer i naturunderstödd rehabilitering är en bärande faktor för en välfungerande NUR-verksamhet. Passion för arbetet har i slutändan mer värde än yrkeskompetens. / Background: In recent decades, peoples changed living conditions have resulted in increased mental illness. Nature's proven health-promoting effects have been the basis of the rehabilitation form, called nature-based rehabilitation, NBR. The form of rehabilitation has proven to be effective for people with stress-related conditions.Purpose: Our purpose is to investigate how professionals in NBR handle their own emotional and participant-oriented work and how they experience participants' rehabilitation.Method: We have interviewed six professionals working with NBR. Data has been analyzed using social psychological theories to understand the relationship between professionals and participants.Results: The professionals’ humanitarian relationships result in secure social bonds, which has a positive effect on the participant’s recovery. Furthermore, the results show that the professionals’ understanding of the participants’ situation reduces stigma, which contributes to another salutogenic factor. The unspecified role of the professionals between being civil and professional can cause emotional strain but it results in a positive effect on the participants as the relationship and feelings become more tangible.Conclusions: Relationships in nature-based rehabilitation are a key factor for a well-functioning NBR. In the end, the passion for the work has more value than professional skills.

No description available.

This study focuses on how students in ninth grade at a Sweden school experience the security of their high school. Which factors affect safety the most and whether there is any difference between how girls and boys view security. The study is qualitative with a hermeneutic approach and the empirical data was collected through semi-structured group interviews with a total of 10 students. To analyze our results, we have chosen to use Scheff's social bonds, Bourdieu's social capital and Foucault's analysis of panopticon. The results showed that the interviewees perceive the general security at their school as good, but that there are situations that are uncomfortable and groups that contribute to an unsafe environment. Furthermore, it turned out that a strong unity, good relations with staff and classmates as well as camera surveillance were seen as security-creating factors.

Psykisk ohälsa är ett stort problem och dess negativa konsekvenser drabbar individer, närstående och hela samhällen. För att komma åt problemen är det viktigt att det finns flera framgångsrika rehabiliteringsinsatser. Forskning har visat att naturen kan användas för att rehabilitera människor mot psykisk ohälsa. Syftet med examensarbetet var att undersöka de yrkesverksammas upplevelser av naturbaserad rehabilitering för individer med psykisk ohälsa. Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju yrkesverksamma inom olika naturbaserade rehabiliteringsinsatser. Insamlad empiri analyserades därefter med hjälp av en tematisk analys. För att förstå och tolka empirin användes teorier inom socialpsykologi och en teori som berör naturens påverkan på människan. Tre huvudteman identifierades genom resultatanalysen: (1) kunskap; (2) läkning genom natur och djur; och (3) relationer. Inom huvudtemat kunskap visade resultatet att de yrkesverksammas yrkeskunskap och yrkeserfarenhet hade flertalet positiva konsekvenser i deltagarnas rehabiliteringsprocess. I det andra huvudtemat framkom insatsernas för- och nackdelar. Fördelarna var många och betydligt fler än nackdelarna. Den positiva påverkan berörde deltagarnas fysiska, psykiska, kognitiva och sociala mående och fungerande. I det sista huvudtemat framkom det att relationer hade en viktig roll i rehabiliteringsprocessen. Detta handlade om att deltagarna kom in i en gemenskap och att de yrkesverksammas förhållningssätt gentemot deltagarna var betydelsefullt för deltagarnas rehabiliteringsprocess. Naturbaserad rehabilitering, och de yrkesverksamma, kan därmed sägas vara viktiga faktorer för individers tillfrisknande. / Mental disorders is a major problem and its negative consequences affect individuals, relatives and entire communities. To address the problems, it is important that there are several successful interventions. Research has shown that nature can be used to rehabilitate people against mental disorders. The purpose of the study was to investigate the professionals' experiences of nature-based rehabilitation for individuals with mental disorders. Six semi-structured interviews were conducted with seven professionals' in various nature-based interventions. Collected empirical data were then analysed using thematic analysis. To understand and interpret the empirical data, theories in social psychology and one theory concerning the effects of nature were used. Three main themes were identified through the analysis of the results: (1) knowledge; (2) healing through nature and animals; and (3) relationships. Within the main theme knowledge, the results showed that the professionals' knowledge and experiences had a majority of positive consequences on the participants' rehabilitation process. In the second main theme, the advantages and disadvantages of the interventions emerged. The advantages were many and significantly more than the disadvantages. The positive impact affected the participants' physical, mental, cognitive, and social well-being and functioning. The last main theme emerged that relationships played an important role in the rehabilitation process. This centered about the fact that the participants entered a community and that the attitudes of the professionals towards the participants was important for the participants' rehabilitation process. Nature-based rehabilitation, and the professionals, can therefore be said to be important factors for individuals' recovery.

Syftet med uppsatsen är att utifrån frågeställningen “Hur upplever utrikesfödd hemtjänstpersonal relationerna till klienter, kollegor och ledning i en tätort i Mellansverige?” belysa möjliga utmaningar som personalen står inför i sitt yrke och hur deras utländska bakgrund påverkar interaktionerna med klienter, chefer och kollegor. Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med anställda inom hemtjänsten i en liten kommun i mellan-Sverige. Resultatet visar att hemtjänstpersonalen i hög grad påverkas av att vara utrikes född i sin yrkesroll. Den utrikes födda hemtjänstpersonalen har upplevt diskriminering i arbetet, känner en press av att prestera bättre än sina svenska kollegor för att dels bli accepterade och dels bevisa sin kompetens.I analysen används intersektionalitetsteorin för att analysera diskriminering och hur faktorerna klass och status påverkar interaktioner mellan klienter, kollegor och chefer. Arlie Hochschild's teori om emotionellt arbete används för att förstå hur personalen hanterar och agerar i situationer där de utsätts för diskriminering. Avslutningsvis tillämpas Thomas Scheffs begrepp sociala band, för att förstå varför hemtjänstpersonalen agerar som de gör. / The purpose of the essay is to, based on the question "How do foreign-born home caregivers experience the relationships with clients, colleagues and management in a conurbation in Central Sweden?" highlight possible challenges that staff face in their profession and how their foreign background affects interactions with clients, managers and colleagues.. The study is based on eight qualitative interviews with employees in home care in a small municipality in central Sweden. The results show that foreign-born home caregivers are greatly affected by their foreign background in their profession. They have experienced discrimination at work and feel pressure to perform better than their Swedish colleagues to be accepted and to prove their competence. In the analysis, intersectionality theory is used to analyze discrimination and how class and status factors affect interactions between clients, colleagues, and managers. Arlie Hochschild's theory of emotional labor is used to understand how caregivers handle and act in situations where they are subjected to discrimination. Finally, Thomas Scheff's concept of social bonds is applied to understand why home caregivers act as they do.

As we face increasingly complex problems of both a social and environmental nature, innovative and multifaceted solutions are required to create a sustainable future. Despite Sweden's leading position in terms of financial solutions to environmental issues, Sweden is behind most OECD economies in the development of a financial infrastructure for private investment for social and socio-economic projects. In our essay, we examine what the conditions are for social investments in Sweden. The purpose of our study is to investigate and analyze incentives, challenges, and opportunities for social investments in the Swedish capital market. In our approach, we investigated the institutional conditions for the implementation of social investments in a Swedish context, and the various areas of responsibility associated with social investments. In addition, we have analyzed how transaction costs and the organizational structure affect social investments in Sweden. It is also those four relationships that formed the basis of the study's analysis model, which have been used to analyze the empirical material. A qualitative method has been used to answer the purpose of the study. A total of ten semi-structured interviews were conducted with representatives from the Swedish financial industry and the public sector. The study shows that the demand for increased measurability and a more data-driven approach, as well as the possibility of a more well-diversified portfolio, constitute incentives to invest socially sustainable. The challenges identified essentially deal with risk management, control, and organizational structure. The fundamental possibility of social investment, in the form of social outcome contracts, is its potential to generate a win-win-win situation, where all parties benefit from the outcome. In addition, we also found opportunities linked to the organizational structure and control, as these could facilitate future implementation in a Swedish context. It is proposed that the development of the limited company form would serve as inspiration for a more organic development and adaptation to the Swedish market.

Syftet med studien är att undersöka hur gängmedlemmar lyckats lämna sitt gäng. Denna kvalitativa studie undersöker fyra gängmedlemmars personliga resa ut ur sina respektive gäng, och hur de upplevde samhällsinsatser och ibland bristen på dem. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer som analyserades med en tematisk analys. Under litteratursökningens gång upptäcktes en märkbar kunskapslucka i tillgänglig forskning om hur människor lämnar kriminella gäng. Det finns dock studier gjorda om vägen in i ett gäng. Resultatet av intervjuerna har tolkats utifrån push- och pull-teorin och teorin om sociala band. Resultaten tyder på att majoriteten av de tillfrågade lämnade sina gäng på grund av rädsla för att bli skjutna, antingen för sig själv eller familjemedlemmar. En annan viktig anledning till att de tillfrågade lämnade sina gäng var för att de hade yttre motiv och möjligheter, såsom: en ny relation, att skaffa barn eller att flytta till en annan stad. Personer som har lämnat gängkriminalitet upplevde ofta samhällsinsatserna som otillräckliga och därmed bristande. Enligt deras upplevelse litade socialarbetaren inte helt på eller lyssnade på dem. Andra typer av insatser som respondenterna hade önskat var: familjebehandling i hemmet, mentorskap eller olika återinträdesinsatser för att bli bättre integrerade i samhället efter att ha lämnat ett gäng. Studien visade att det finns ett behov av ytterligare forskning gällande utfallet av olika insatser. Det behövs också ytterligare forskning kring socialarbetarens roll, vad de kan göra och vad de bör göra, för att underlätta vägen ut ur ett gäng. / The purpose of the study is to investigate how gang members succeeded in quitting their gang. This qualitative study examines the personal journey of four gang-members out of their respective gangs, and how they experienced the societal efforts and sometimes the lack of them. The study was carried out with the help of semi-structured interviews which were analyzed with a thematic analysis. Surprisingly, there was a noticeable gap in available research in how people leave criminal gangs. There are however studies done on the way into a gang. The result of the interviews have been interpreted based on the push- and pull-theory and the theory of social bonds. The results indicate that the majority of respondents left their gangs due to fear of getting shot, either themselves or family members. Another major reason why the respondents left their gangs is because they had other external motivations and opportunities, such as: a new relationship, having a child, or simply relocating to another city. However, the former gang members often experienced that societal interventions were lacking. In their experience the social worker didn't fully trust or listen to them. Examples of interventions that could have benefitted, according to the respondents, are: family treatment at home, mentorship, or re-entry interventions to get better integrated into society after leaving a gang. The study showed that there's a need for further research regarding the potential outcome of each type of intervention. There is also a need for further research regarding the role of social workers, what they can do, and what they should do, in order to facilitate the way out of a gang.

This study aims to examine how a business-to-business (B2B) relationship is affected by a decrease in physical interactions between firm representatives. Previous studies have shown that external events can affect B2B relationships but not how these effects take shape. With the recent COVID-19 pandemic in mind, the need to investigate how reduced physical interactions affect B2B relationships becomes relevant. A qualitative method is used through a multiple case study where data is collected through semi-structured interviews with three firms within the Swedish vehicle financing industry. The study finds that a reduction in physical interaction between firm representatives affects the trust generated between the representatives themselves and the companies they represent. Digital interaction can only replace face-to-face communication for shorter periods of time to enable clear communication and trust in a B2B relationship. The study also finds that a company’s means of interaction leads to an adaptation in the framework of interaction in B2B relationships.

Brottsligheten i Sverige har ökat. Två av fem individer återfaller i brott efter frigivning. De individer som lever i utanförskap och kriminalitet är i en utsatt position. Flertalet av kriminalvårdens klienter har behov av insatser från olika verksamheter för att klara sig från återfall i kriminalitet. Syftet med studien är att få en djupare förståelse om vad före detta kriminella anser har varit betydelsefullt i deras process att lämna sin kriminella livsstil. Syftet är även att belysa vilken inverkan kriminalvården och socialtjänstens insatser har utgjort i denna process. De frågeställningar som studien ämnar besvara är: Vad har varit betydelsefullt för att kunna lämna den kriminella livsstilen? Vilken betydelse har insatser från kriminalvården utgjort i processen att lämna den kriminella livsstilen? Vilken betydelse har insatser från socialtjänsten utgjort i processen att lämna den kriminella livsstilen? För att besvara dessa frågor har vi använt oss av en kvalitativ ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts med medlemmar från KRIS och X-cons. Resultatet har analyserats utifrån teorin om sociala band samt tidigare forskning inom den valda studiens område. Det informanterna har uppgett som mest betydelsefullt är att känna ett sammanhang och meningsfullhet till sådant som sysselsättning, fritid och sociala relationer. Det som också har haft betydelse är de vändpunkter som informanterna har kommit i kontakt med. Dessa har varit sådant som fängelsestraff, försämrad hälsa, kontakt med föreningar och insatser från kriminalvården och socialtjänsten som sedan lett dem till insikt och möjlighet till förändring av deras livssituation. / Crime in Sweden has increased. Two out of five individuals reoffend after release from prison. Those individuals who are living in alienation and crime are in a vulnerable position. Most of the prison service and probation clients are in need of support from various authorities in order to desist from crime. The aim of this study is to gain a deeper understanding of what ex-criminals think has been important in their process to leave their criminal lifestyle. It also aims to view the impact of prison service and probation and social services support in this process. The questions which the study intends to answer are: What has been important to be able to leave the criminal lifestyle? How important has the efforts of the prison and probation service been in the process of leaving the criminal lifestyle? How important has the efforts of social services been in the process of leaving the criminal lifestyle? To answer these questions, we used a qualitative approach. Eight semi-structurerd interviews were conducted with members of KRIS and X-cons. The results have been analyzed according to the theory of social bonds and previous research of the selected study field. The informants have indicated that the most important factor is to feel a connection and meaningfulness such as employment, leisure and social relationships. What also played an important role were the turning points that the informants have come in contact with. These have been such as a prison sentance, impaired health, contact with organizations and efforts of prison and probation service and social services which then led them to the knowledge and ability to change their lives.

Abstrakt Syftet med denna studie har varit att undersöka på vilket sätt socialarbetare inom socialtjänsten arbetar för att bygga och bibehålla förtroende hos klienterna. Studien är baserad på intervjuer med fyra socialsekreterare från fyra olika verksamheter inom socialtjänsten i södra Skåne, Sverige. Resultatet är presenterat utifrån de olika teman som framkommit under intervjuerna och har analyserats utifrån Scheff’s teori om sociala band och den socio-emotionella världen. Studiens resultat har visat att socialsekreterarna bygger och bibehåller förtroende samtidigt som de bygger och bibehåller trygga sociala band med sina klienter genom trovärdighet, klientinflytande och relationsskapande. Trovärdighet nås genom att kommunicera kunskap, korrekt och tydlig information och transparens i ärendet. Klientinflytande nås genom klientens deltagande i processen, socialarbetarens flexibilitet när det gäller att inkludera klienten, och socialarbetarens förmåga till kontroll och myndighetsutövning när det är nödvändigt. Relationsskapande innebär att förmedla välmening, att kunnaavdramatisera myndighetskontakten, att lyssna in klientens åsikter och känslor, att finnas där både fysiskt, mentalt och som moraliskt stöd och att kunna bekräfta klientens framsteg och upplevelser. Utifrån Scheff’s perspektiv kan detta sätt att arbeta med förtroende även ses som respektfull kommunikation, en djupare förståelse för varandra genom attunement och rolltagning, liksom en strävan efter att vända klientens otrygga sociala band och känslor av skam, ilska eller misstro till ett tryggt socialt band och samhörighet. / Abstract The aim of this study was to examine in what way social service workers in social services operate in order to build and maintain the trust of their clients. The study was drawn upon interviews with four social service workers from four separate agencies within the social services of Southern Scania, Sweden. The results were presented by different themes from the interviews and were analysed through Scheff’s theory of social bonds and the social-emotional world. The results of the study revealed that social service workers were building and maintaining trust while also building and maintaining secure social bonds with their clients, through credibility, user influence and building of relationships. Reliability was attained through communication of knowledge, correct and clear information and transparency of the case. User influence was attained by the clients’ participation in the case, the social service workers’ flexibility regarding inviting the clients to participate, and the ability of the social service workers to take charge and exercise their authority when needed. The building of relationships meant expressing good intentions, being able to defuse the clients’ worries about authorities, attuning to the views and feelings of the client, being there both physically, mentally, and morally, and being able to validate the progress and experiences of the client. From the perspective of Scheff, this way of working with trust could also be interpreted as respectful communication, a deeper understanding of each other from attunement and role-taking, and an aim at turning the client’s alienated social bond and emotions of shame, anger or distrust into a secure social bond and feelings of pride and solidarity.