<p>Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur ledare på högre nivå idag ser på begreppen ledarskap och kommunikation. Jag har studerat hur dessa ledare konstruerar begreppet ledarskap och kommunikation och förhållandet dem emellan. Jag har ställt frågor som syftar till hur de idag ser på begrepp som dessa, samt också spårat uttalanden som skiljer på dialog och diskussion, transmission eller meningsskapande kommunikation. Vad gäller ledarskap har jag spårat uttalanden som kan belysa varifrån konstruktioner om ledarskap kommer. Problemet som jag ser det, är att de värderingar som implicit ligger i begreppet ledarskap motarbetar de ledarskapsfilosofier som gör ett försök att utveckla framtidens ledarskap genom att lägga på olika adjektiv som kommunikativt, visionärt, symboliskt etcetera.</p><p>Jag vill alltså i denna studie lyfta fram ett synsätt som lägger fokus på kommunikationen, inte ledarskapet, med tanke på att det idag argumenteras för något som kallas kommunikativt ledarskap. Till min hjälp har jag använt ett teoretiskt ramverk som belyser ledarskap och kommunikation samt jämfört denna med färsk, svensk forskning på området.</p><p>Metoden jag valt är en kvalitativ metod som innebär 12 intervjuer med chefer på högsta ledningsnivå, i privat sektor såväl som offentlig för att få en spridning. Jag har valt att fokusera på den högsta ledningen eftersom jag anser att det är här som de tankar föds som sedan genomsyrar organisationen på alla nivåer. Jag kommer däremot att föra diskussionen på en nivå som är användbar för ledare på alla nivåer. Min vetenskapsteoretiska ansats är social konstruktionism och analysen är kritiskt tolkande för att komma ”under ytan”.</p><p>Resultaten jag kommit fram till är att det föreligger en problematik i de underliggande värderingar som begreppet ledarskap innefattar. Ett ekonomiskt – rationellt tänkande finns kvar och därmed menar jag att det gynnar ett paradigmskifte i ledarskapsforskningen att belysa varifrån denna konstruktion kommer, vilket bl.a. är populär litteratur i ämnet samt klassiska teorier om ledarskap som styrning. Att vända tanken från ledarskap till det adjektiv som skulle kunna utveckla framtidens ledarskap, (mitt exempel, ledande kommunikatörer istället för kommunikativa ledare) är min vision av hur ett framtida paradigmskifte kan bli verklighet. Jag ger åtgärdsförslag mer i form av tankar än verktyg, då jag menar att det är tanken som ska vändas, inte fler handböcker eller verktyg i utövandet av ledarskap.</p>

<p><p> Problem: Uppsatsens problemformulering bygger på internrevisionens position idag, internrevisionens betydelse för företagen i Sverige samt internrevisionens betydelse för företag i Sverige i framtiden</p><p>Syftet: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av information från respondenter, forskare samt litterära verk hitta intressanta aspekter som likheter samt olikheter gällande dagens och den framtida internrevisionen.</p><p> Metod: Vi väljer kvalitativa metoder i våra undersökningar. Den kvalitativa metoden omfattar intervjuer med fyra svenska företag. Vi i denna uppsats försöker klarlägga om internrevisionens framtida utveckling och betydelse hos Svenska företag. Denna belysning sker med hjälp av faktorer som internrevisionens utveckling, tidigare forskningar om internrevision, organisering av internrevision, olika incitament som påverkar internrevisionen samt kommunikationskanalerna mellan internrevisorer, externrevisorer och styrelsen.<strong> </strong></p></p><p> Teori: Svenska Koden för bolagsstyrning är en reglering som liknar den amerikanska modellen Sarbanes Oxley Act (SOX) som uppstod efter de omfattande skandaler och företagskonkurser i USA. Denna reglering tillämpades år 2005 för svenska börsnoterade företag i Sverige vars syfte är att skapa mervärde för företagen. Den Svenska koden har medfört höga kostnader för stora företag i Sverige i följd av nya avdelningar för internrevision. Internrevision har både kritiserats och fått en hel del beröm. Kritiken är oftast baserad på de höga kostnaderna och att det krävs stora resurser för företagen att bemöta kraven från lagen samt att funktionen är alltför byråkratisk, men samtidigt anser många att denna funktion skapar en bättre internkontroll för styrelsen, och att man lättare kan upptäcka och förebygga risker med hjälp av internrevisionsfunktionen.</p><p><p> Resultat/ Slutdiskussioner: Vi har i vår uppsats upptäckt att internrevision är en viktig kontrollfunktion hos svenska företag vid riskförebyggande samt mervärdeskapande åtgärder. Vi kan konstatera att internrevision är i behov av högre utbildningsformer då oftast internrevisorer saknar vissa färdigheter, och detta kan bidra till högre kostnader i form av anställning av externa internrevisorer. Vi anser att det krävs mer internationell reglering kring internrevision då många svenska företag agerar allt oftare på en global marknad. Vi tror att internrevision kommer att få större betydelse hos mindre företag, då många småföretag kan komma att upptäcka fördelarna med denna funktion.</p></p> / <p> Problem: This papers problem is built on the internal audit position today, the significance for the companies in Sweden and the future.</p><p> Purpose: The purpose of this paper, with help from information from the respondents, and literature, are to find interesting aspects, like similarity, differences - of the significance of internal audit today and in the future</p><p> Method: We have chosen a qualitative method for our studies. The qualitative method regards interviews with four Swedish companies. We have in this paper tried to map the internal audit future development and significance within Swedish companies. This illustration is based by factors like the internal revisions development, previous science about internal audit, organization of internal audit, different incentive that influence the internal audit and the communication channels between internal and external audit and the board.</p><p> Theory: The Swedish codes for the board rule are a regulation that is similar to the American model Sarbanes Oxley Act (SOX) that developed after the scandals and liquidations in USA. This regulation was applied in 2005 for the Swedish noted companies in Sweden whose purpose is to create credit value for the companies. The Swedish code has brought high costs for big companies in Sweden, as a result of new departments for internal audit. The function for this has been criticized and has had a lot of praise. The criticism is often based on the high costs and that it takes large resources for the companies to meet the demands from the law, and that the function is too bureaucratic, but in the same time many consider it to create a better internal control for the board. You can also easier see and prevent risks with the help of internal audit.</p><p> Result: We have in our paper discovered that internal audit is an important control function within Swedish companies, when it comes to prevent risk and to create more value actions. We can establish that internal audit is in need of higher education, mostly because internal auditors lack skills and this can contribute to higher costs for the companies because they have to employ external auditors. We consider that it takes more international regulation around internal audit, because many Swedish companies act far more on the global market. We believe that internal audit will have much more significance within smaller companies; this because the small company has began to discover the advantage with this function</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur en vardagshjälte definieras med utgångspunkt i de tre Mellan åren 2007 och 2009 har tre galor hållits på Cirkus i Stockholm för att hylla svenska vardagshjältar. Denna uppsats kan ses som en multipel fallstudie då fokus har legat på att analysera de tre Uppsatsen visar att det går att dela in vardagshjälten i tre kategorier. Dessa har döpts till Svenska Hjältar-galorna som sänts mellan år 2007-2009. Vardagshjälten är verklig, den finns i vardagen, på våra gator och i våra hem. Den beskrivs i galorna som en vanlig person men som hyllas för att ha gjort något ovanligt, något som utmärker personen och skiljer den från majoriteten av oss människor. De centrala frågorna i uppsatsen är: På vilket sätt pratar man om personer som hyllas som vardagshjältar? Hur associerar man till vardagshjältar? Vilka förväntningar har man på en vardagshjälte? Svenska Hjältar-galorna. Varje gala har analyserats för att få en detaljerad bild och för att hitta teman, vilket har följts av en tematisk analys av alla tre galorna. Jag har även gjort en statisk analys, där jag studerat relationen mellan hjältebegreppet och dess olika kategorier för att sedan koncentrera mig på vardagshjälten för att studera de koder som kan kopplas till just denna kategori hjältar. Välgöraren, Undsättaren och den Egocentriska Kämpen. Välgöraren och Undsättaren kan definieras som personer som gör en uppoffring eller prestation för andra, medan den Egocentriska Kämpen är någon som bestämmer sig för att agera i en svår situation men för att förbättra sin egen situation och inte någon annans. Till sist avslutas det hela i en diskussion som mynnar ut i frågor som; Behöver man vardagshjältar och varför i så fall? Existerar det verkligen en genuin altruistisk handling?

Studiens syfte var att beskriva hur barnets bästa kan konstrueras i förhållande till lämpligt föräldraskap vid medgivandeutredningar för internationell adoption. Som metod användes kvalitativa forskningsintervjuer. Sju utredare från sex olika stadsdelar i Stockholm stad intervjuades. Materialet analyserades utifrån ett rättsociologiskt perspektiv och socialkonstruktivistisk teori. Resultatet visade att lämpligt föräldraskap är en förutsättning för barnets bästa. Lämpligt föräldraskap preciseras som förälderns egenskaper och möjligheter att ta hand om ett adoptivbarn. Det är inte beroende av materiella förutsättningar, utan det handlar huvudsakligen om det personliga, vilket kan definieras som att vara trygg i sig själv, ha reflektions- och inlevelseförmåga och kunna hantera kriser. En bra adoptivförälder ska även ha insikt i vad en adoption kan innebära. Lämpliga adoptivföräldrar har en stabil och varaktig relation till varandra och de omges av ett stabilt nätverk. Barnets bästa ska till stor del uppfyllas av föräldrarnas egenskaper, det vill säga det lämpliga föräldraskapet. Själva adoptionen måste vara till barnets bästa och därigenom uppfylla barnets behov. I en familj har barn behov av att få utvecklas i sin egen takt och få stöd om det behövs. I själva utredningen kan barnets bästa uppfyllas genom att utredaren har goda kunskaper om barn, utreder på ett grundligt sätt och känner ansvar för barnet.

Studiens syfte har varit att undersöka tonårstjejers syn på och konstruktion av genus och sexualitet och huruvida de anser att det finns samband mellan genus, sexualitet, jämställdhet och feminism. Fokus har legat på sexuellt handlingsutrymmer, förhållandet mellan kärlek och sexuella handlingar, på vilket sätt utseende och klädstil kopplas till kön och sexualitet, syn på hetero-, homo-, och bisexualitet samt tonårstjejernas grad av feministisk medvetenhet. Studien har byggts på kvalitativa samtalsintervjuer med sammanlagt sju tonårstjejer mellan 15-20 år. Studien gör en postmodernistisk feministisk ansats och utgår i sin analys ifrån Yvonne Hirdmans och Judith Butlers teoribildning om genus, kön och sexualitet. Det blir genom studien tydligt hur de studerade tonårstjejerna förhåller sig till olika genusnormer kring hur en normal tjej bör vara, se ut och uttrycka sin sexualitet.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur ledare på högre nivå idag ser på begreppen ledarskap och kommunikation. Jag har studerat hur dessa ledare konstruerar begreppet ledarskap och kommunikation och förhållandet dem emellan. Jag har ställt frågor som syftar till hur de idag ser på begrepp som dessa, samt också spårat uttalanden som skiljer på dialog och diskussion, transmission eller meningsskapande kommunikation. Vad gäller ledarskap har jag spårat uttalanden som kan belysa varifrån konstruktioner om ledarskap kommer. Problemet som jag ser det, är att de värderingar som implicit ligger i begreppet ledarskap motarbetar de ledarskapsfilosofier som gör ett försök att utveckla framtidens ledarskap genom att lägga på olika adjektiv som kommunikativt, visionärt, symboliskt etcetera. Jag vill alltså i denna studie lyfta fram ett synsätt som lägger fokus på kommunikationen, inte ledarskapet, med tanke på att det idag argumenteras för något som kallas kommunikativt ledarskap. Till min hjälp har jag använt ett teoretiskt ramverk som belyser ledarskap och kommunikation samt jämfört denna med färsk, svensk forskning på området. Metoden jag valt är en kvalitativ metod som innebär 12 intervjuer med chefer på högsta ledningsnivå, i privat sektor såväl som offentlig för att få en spridning. Jag har valt att fokusera på den högsta ledningen eftersom jag anser att det är här som de tankar föds som sedan genomsyrar organisationen på alla nivåer. Jag kommer däremot att föra diskussionen på en nivå som är användbar för ledare på alla nivåer. Min vetenskapsteoretiska ansats är social konstruktionism och analysen är kritiskt tolkande för att komma ”under ytan”. Resultaten jag kommit fram till är att det föreligger en problematik i de underliggande värderingar som begreppet ledarskap innefattar. Ett ekonomiskt – rationellt tänkande finns kvar och därmed menar jag att det gynnar ett paradigmskifte i ledarskapsforskningen att belysa varifrån denna konstruktion kommer, vilket bl.a. är populär litteratur i ämnet samt klassiska teorier om ledarskap som styrning. Att vända tanken från ledarskap till det adjektiv som skulle kunna utveckla framtidens ledarskap, (mitt exempel, ledande kommunikatörer istället för kommunikativa ledare) är min vision av hur ett framtida paradigmskifte kan bli verklighet. Jag ger åtgärdsförslag mer i form av tankar än verktyg, då jag menar att det är tanken som ska vändas, inte fler handböcker eller verktyg i utövandet av ledarskap.

Syftet med denna studie är att belysa bostadsområdets betydelse för hur svenska ungdomar med invandrarbakgrund uppfattar sig själva, sin identitet, sina sociala livsvillkor och sina framtidsmöjligheter. Denna studie är en jämförande studie mellan två ungdomsgrupper. Varav fyra bor i så kallade marginaliserade och stigmatiserade förorter och de andra fyra är bosatta i förorter och innerstan. Uppsatsens metod bygger på kvalitativa forskningsintervjuer med åtta respondenter, alla boende i Stockholms län. Analysen har skett utifrån det intersektionella perspektivet och den symboliska interaktionismen. Ungdomar i den här studien har visat att det är av mindre betydelse för dem var i staden de bor när det gäller att vara utsatt för diskriminerande handlingar och egen framtidstro. Gällande uppväxten i förort, innerstan kontra en så kallad stigmatiserad och marginaliserad förort så är det inte enbart regionala skillnader som satt prägel och stämpel på respondenterna och deras syn på livet. Ungdomars egna attityder, värderingar, normer och perspektiv har enligt den här studien till stor del formats utifrån hur de upplevt sitt bostadsområde och sig själva.

Problem: Uppsatsens problemformulering bygger på internrevisionens position idag, internrevisionens betydelse för företagen i Sverige samt internrevisionens betydelse för företag i Sverige i framtiden Syftet: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av information från respondenter, forskare samt litterära verk hitta intressanta aspekter som likheter samt olikheter gällande dagens och den framtida internrevisionen.  Metod: Vi väljer kvalitativa metoder i våra undersökningar. Den kvalitativa metoden omfattar intervjuer med fyra svenska företag. Vi i denna uppsats försöker klarlägga om internrevisionens framtida utveckling och betydelse hos Svenska företag. Denna belysning sker med hjälp av faktorer som internrevisionens utveckling, tidigare forskningar om internrevision, organisering av internrevision, olika incitament som påverkar internrevisionen samt kommunikationskanalerna mellan internrevisorer, externrevisorer och styrelsen.   Teori: Svenska Koden för bolagsstyrning är en reglering som liknar den amerikanska modellen Sarbanes Oxley Act (SOX) som uppstod efter de omfattande skandaler och företagskonkurser i USA. Denna reglering tillämpades år 2005 för svenska börsnoterade företag i Sverige vars syfte är att skapa mervärde för företagen. Den Svenska koden har medfört höga kostnader för stora företag i Sverige i följd av nya avdelningar för internrevision. Internrevision har både kritiserats och fått en hel del beröm. Kritiken är oftast baserad på de höga kostnaderna och att det krävs stora resurser för företagen att bemöta kraven från lagen samt att funktionen är alltför byråkratisk, men samtidigt anser många att denna funktion skapar en bättre internkontroll för styrelsen, och att man lättare kan upptäcka och förebygga risker med hjälp av internrevisionsfunktionen.  Resultat/ Slutdiskussioner: Vi har i vår uppsats upptäckt att internrevision är en viktig kontrollfunktion hos svenska företag vid riskförebyggande samt mervärdeskapande åtgärder. Vi kan konstatera att internrevision är i behov av högre utbildningsformer då oftast internrevisorer saknar vissa färdigheter, och detta kan bidra till högre kostnader i form av anställning av externa internrevisorer. Vi anser att det krävs mer internationell reglering kring internrevision då många svenska företag agerar allt oftare på en global marknad. Vi tror att internrevision kommer att få större betydelse hos mindre företag, då många småföretag kan komma att upptäcka fördelarna med denna funktion. / Problem: This papers problem is built on the internal audit position today, the significance for the companies in Sweden and the future.  Purpose: The purpose of this paper, with help from information from the respondents, and literature, are to find interesting aspects, like similarity, differences - of the significance of internal audit today and in the future  Method: We have chosen a qualitative method for our studies. The qualitative method regards interviews with four Swedish companies. We have in this paper tried to map the internal audit future development and significance within Swedish companies. This illustration is based by factors like the internal revisions development, previous science about internal audit, organization of internal audit, different incentive that influence the internal audit and the communication channels between internal and external audit and the board.  Theory: The Swedish codes for the board rule are a regulation that is similar to the American model Sarbanes Oxley Act (SOX) that developed after the scandals and liquidations in USA. This regulation was applied in 2005 for the Swedish noted companies in Sweden whose purpose is to create credit value for the companies. The Swedish code has brought high costs for big companies in Sweden, as a result of new departments for internal audit. The function for this has been criticized and has had a lot of praise. The criticism is often based on the high costs and that it takes large resources for the companies to meet the demands from the law, and that the function is too bureaucratic, but in the same time many consider it to create a better internal control for the board. You can also easier see and prevent risks with the help of internal audit.  Result: We have in our paper discovered that internal audit is an important control function within Swedish companies, when it comes to prevent risk and to create more value actions. We can establish that internal audit is in need of higher education, mostly because internal auditors lack skills and this can contribute to higher costs for the companies because they have to employ external auditors. We consider that it takes more international regulation around internal audit, because many Swedish companies act far more on the global market. We believe that internal audit will have much more significance within smaller companies; this because the small company has began to discover the advantage with this function

Vi har gjort en kvantitativ undersökning som visar hur experter används i tv-nyheterna. Hur presenteras experterna, var kommer de ifrån och vilka representerar de? Vi har även undersökt hur läng tid experten får prata och om programmens användning av experter skiljer sig åt beroende på nyhetens ämne. Utgångspunkten har varit hur mycket information man som tittare får om experterna, utan att veta något om deras egentliga kunskapsinnehav eller person. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken sorts personer som medierna konstruerar till experter.  Programmen vi har undersökt är Rapport, Aktuellt och Tv4-nyheternas huvudsändningar. Vi valde ut vecka 46 år 2001 och samma vecka 2011. I undersökningen har vi även analyserat eventuella skillnader mellan de olika programmen.  Totalt undersöktes 41 nyhetssändningar vilket genererade 104 experter. Dessa analyserades utifrån 18 olika variabler, exempelvis uppskattad ålder, kön, och presentation.  Vi har i analysen utgått från olika teorier om mediernas konstruktion av experter, expertrollen historiskt sett och journalistikens olika faser. Undersökningens resultat stödjer tidigare forskning som menar att den typiske experten är en man i medelåldern. Männen är överrepresenterade i antal. Då kvinnor förekommer är de oftast yngre än männen. Nyhetsprogrammen i vår undersökning gav för det mesta tittaren information om varför en expert fick agera expert, till exempel genom titlar, information om vem denne representerade och dylikt.

The purpose of our study is to describe and understand whether, and if so, how social workers in school and in social services construct computer gaming adolescents as a social problem. We chose social workers who encounter adolescents with different problems. We have conducted qualitative interviews with vignettes to capture the social workers' reasoning about computer gaming adolescents and how they handle this in their work. The study shows that all social workers we interviewed had encountered adolescents with troubling computer gaming habits. In the study, all agree that computer gaming becomes a problem when it leads to deviant behaviour such as not going to school, staying up all night and so on. Social workers have adapted their work with computer gaming adolescents after their workplace policies, resources and make efforts to make it manageable to work with. One example of how they make it manageable is that they look at the problem in a context and focus on other factors than the excessive computer gaming such as poor family relationships. In the process of being established as a social problem computer gaming addiction is weak.