Kroppsideal är något vi möter konstant i vår vardag, både män och kvinnor, pojkar och flickor. I skolan är detta något som enligt ämnesplanen för idrott och hälsa ska lyftas och diskuteras som en del i undervisningen. Denna studie syftade till att undersöka hur elever konstruerar och resonerar kring kroppsideal. Undersökningen genomfördes i form av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 13 elever (fyra flickor och nio pojkar) från gymnasieskolans årskurs två och tre på en skola i södra Sverige. Med hjälp av diskursanalys analyserades resultatet och där framkom att elevernas kroppsideal handlar om att vara smal för kvinnor respektive vältränad för män och att elevernas föreställningar om kroppsideal är lika de som figurerar i media. I resultatet återfanns också att kroppsideal påverkar i ämnet idrott och hälsa, och främst inom simundervisning och omklädningsrum, men också i elevernas prestationer i ämnet. Undersökningen visade att media är en stark påverkansfaktor och att kroppsidealen riskerar bidra till att elever känner sig otillräckliga. Utöver detta så visade det sig även att eleverna upplevde att man beroende på hur man ser ut riskerar social utfrysning, kränkande kommentarer, dåligt självförtroende och psykisk ohälsa som anorexia och självmordstankar till följd.

Studiens syfte är att undersöka medarbetares upplevelser av kvantitativ och kvalitativ jämställdhet inom en stabil organisation. Syftet är att utifrån dessa upplevelser och befintlig medarbetarstatistik studera om organisationen är jämställd. Studiens frågeställningar lyder: Hur ser den kvantitativa och kvalitativa jämställdheten ut på bolaget utifrån ett medarbetarperspektiv? Är bolaget jämställt, sett utifrån medarbetarstatistik och medarbetarnas upplevelser om kvantitativ och kvalitativ jämställdhet? För att få svar på valda frågeställningar granskade vi befintlig medarbetarstatistik och genomförde sju kvalitativa intervjuer med medarbetare från skilda avdelningar inom bolag x. Tidigare forskning kring jämställdhet visar att kvinnan som könskategori, missgynnas i större utsträckning än mannen i arbetslivet. Jämställdhetsforskning har bland annat lyft fram “the glass ceiling problem”, i vilket kvinnors möjligheter i arbetslivet försvagas trots likvärdig utbildning och kompetens i relation till mannen. Tidigare forskning har även visat på institutioners påverkan på organisationer. Genom att upprätthålla diskussionen om jämställdhet inom vetenskapen och i vardagliga sammanhang vill vi påverka människors medvetenhet och handlande, därav motivet för denna studie. Det empiriska materialet kommer att analyseras utifrån socialkonstruktivismen, perspektivet om doing gender samt nyinstitutionell teori. Resultatet har utmynnat i analys om kvantitativ och kvalitativ jämställdhet. Studien visar att bolaget inte uppnår kvantitativ jämställdhet sett till ledningsgrupp, styrelse och VD- post, trots en generellt jämn könsfördelning vad gällande chefspositioner och medarbetare på bolaget. Sett till kvalitativa särdrag av jämställdhet påverkas bolaget av institutionella och strukturella krafter såsom könsnormativa föreställningar, vilket påverkar utbudet av arbetskraft. Vidare ligger detta resultat till grund för män och kvinnors (o)möjligheter inom bolaget.

Ändamålet med denna studie var att försöka synliggöra faktorer som kan förhindra en bra samverkan mellan fritidshemmet och skolan. Denna studie bygger på kvalitativa studier med fritidshemslärare i olika skolor. Det har sammanlagt deltagit sex fritidshemslärare som har blivit intervjuade av oss. Vi har i denna studie studerat våra informanters upplevelser och erfarenheter utifrån teorier om identitetskonstruktioner. Resultatet i denna studie har visat att det finns en del problem i informanternas skolor kring samverkan mellan fritidshem och skola. Symptomen på problemen visar sig inte minst kring hierarkin som verkar finnas i dessa skolor. En hierarkiordning där fritidshemslärarna är längst ner och inte blir tagna seriöst av varken klasslärare eller skolledningen. Dessutom visade vår slutsats att det finns ett problem kring att hitta gemensam planeringstid för klasslärarna och fritidshemslärarna. Detta kan medföra en del problem kring samverkan mellan dessa verksamheter.

Denna uppsats ämnar undersöka ledarskapet inom idrotten med fokus på ishockey och hur en arbetar med genus- och jämställdhetsfrågor. Valet av detta ämne har sin bakgrund i våra egna upplevelser kring jämställdheten i samhället överlag och intresset för ledarskap och genus. Under processens gång utvecklades intresset för just idrott. Syftet är att belysa ledarskapet i ett kvinnligt och i ett manligt hockeylag med avseende på hur ledarna arbetar med pedagogik, genusmedvetenhet och jämställdhet. Frågeställningarna grundar sig i hur ledarna behandlar deltagare i idrottslag och om de arbetar på ett genusmedvetet sätt. Undersökningen är huvudsakligen kvalitativ, med semistrukturerade intervjuer och observationer. Även en enkätundersökning har genomförts för att få in en kvantitativ del. Av resultatet framkom att ingen av ledarna har någon pedagogisk utbildning, ändå finns ett pedagogiskt tänk och de vill ta fram de bästa i både gruppen och hos individen. Genusmedvetenheten hos ledarna skiljer sig åt och båda arbetar med jämställdhet utifrån olika perspektiv. Det vi har sett i undersökningen är att ledarna för respektive lag försöker att göra sitt bästa i arbetet med jämställdhet och genusmedvetenhet. Dock finns brister hos båda ledarna där de motsäger sig själva ibland. De slutsatser vi kan dra av detta arbete är att jämställdhet och genus uppfattas på olika sätt och att olika strategier används för att arbeta med det. / <p>Godkännande datum: 2019-06-05</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur en vardagshjälte definieras med utgångspunkt i de tre</p><p>Mellan åren 2007 och 2009 har tre galor hållits på Cirkus i Stockholm för att hylla svenska vardagshjältar. Denna uppsats kan ses som en multipel fallstudie då fokus har legat på att analysera de tre</p><p>Uppsatsen visar att det går att dela in vardagshjälten i tre kategorier. Dessa har döpts till</p><p><em>Svenska Hjältar-galorna som sänts mellan år 2007-2009. Vardagshjälten är verklig, den finns i vardagen, på våra gator och i våra hem. Den beskrivs i galorna som en vanlig person men som hyllas för att ha gjort något ovanligt, något som utmärker personen och skiljer den från majoriteten av oss människor. De centrala frågorna i uppsatsen är: På vilket sätt pratar man om personer som hyllas som vardagshjältar? Hur associerar man till vardagshjältar? Vilka förväntningar har man på en vardagshjälte? <em>Svenska Hjältar-galorna. Varje gala har analyserats för att få en detaljerad bild och för att hitta teman, vilket har följts av en tematisk analys av alla tre galorna. Jag har även gjort en statisk analys, där jag studerat relationen mellan hjältebegreppet och dess olika kategorier för att sedan koncentrera mig på vardagshjälten för att studera de koder som kan kopplas till just denna kategori hjältar. <em>Välgöraren, <em>Undsättaren och den <em>Egocentriska Kämpen. Välgöraren och Undsättaren kan definieras som personer som gör en uppoffring eller prestation för andra, medan den Egocentriska Kämpen är någon som bestämmer sig för att agera i en svår situation men för att förbättra sin egen situation och inte någon annans. Till sist avslutas det hela i en diskussion som mynnar ut i frågor som; Behöver man vardagshjältar och varför i så fall? Existerar det verkligen en genuin altruistisk handling? </em></em></em></em></em></p>

<p>Studiens syfte var att beskriva hur barnets bästa kan konstrueras i förhållande till lämpligt föräldraskap vid medgivandeutredningar för internationell adoption. Som metod användes kvalitativa forskningsintervjuer. Sju utredare från sex olika stadsdelar i Stockholm stad intervjuades. Materialet analyserades utifrån ett rättsociologiskt perspektiv och socialkonstruktivistisk teori.</p><p>Resultatet visade att lämpligt föräldraskap är en förutsättning för barnets bästa. Lämpligt föräldraskap preciseras som förälderns egenskaper och möjligheter att ta hand om ett adoptivbarn. Det är inte beroende av materiella förutsättningar, utan det handlar huvudsakligen om det personliga, vilket kan definieras som att vara trygg i sig själv, ha reflektions- och inlevelseförmåga och kunna hantera kriser. En bra adoptivförälder ska även ha insikt i vad en adoption kan innebära. Lämpliga adoptivföräldrar har en stabil och varaktig relation till varandra och de omges av ett stabilt nätverk.</p><p>Barnets bästa ska till stor del uppfyllas av föräldrarnas egenskaper, det vill säga det lämpliga föräldraskapet. Själva adoptionen måste vara till barnets bästa och därigenom uppfylla barnets behov. I en familj har barn behov av att få utvecklas i sin egen takt och få stöd om det behövs. I själva utredningen kan barnets bästa uppfyllas genom att utredaren har goda kunskaper om barn, utreder på ett grundligt sätt och känner ansvar för barnet.</p>

<p>Syftet med denna studie är att belysa bostadsområdets betydelse för hur svenska ungdomar med invandrarbakgrund uppfattar sig själva, sin identitet, sina sociala livsvillkor och sina framtidsmöjligheter. Denna studie är en jämförande studie mellan två ungdomsgrupper. Varav fyra bor i så kallade marginaliserade och stigmatiserade förorter och de andra fyra är bosatta i förorter och innerstan. Uppsatsens metod bygger på kvalitativa forskningsintervjuer med åtta respondenter, alla boende i Stockholms län. Analysen har skett utifrån det intersektionella perspektivet och den symboliska interaktionismen. Ungdomar i den här studien har visat att det är av mindre betydelse för dem var i staden de bor när det gäller att vara utsatt för diskriminerande handlingar och egen framtidstro. Gällande uppväxten i förort, innerstan kontra en så kallad stigmatiserad och marginaliserad förort så är det inte enbart regionala skillnader som satt prägel och stämpel på respondenterna och deras syn på livet. Ungdomars egna attityder, värderingar, normer och perspektiv har enligt den här studien till stor del formats utifrån hur de <em>upplevt</em> sitt bostadsområde och sig själva.</p>

<p>Det finns många sätt att studera organisatoriska förändringar på och många författare förespråkar olika typer av checklistor som chefer bör följa för att förändringen ska bli framgångsrik. Denna studie beskriver och analyserar anställdas tankar och handlingar i organisatorisk förändring utifrån individuella erfarenheter, positioner och strukturella karaktäristiska. För att uppfylla syftet studeras två nivåer i ett företag, den reella och den formella nivån. I studien står den formella nivån för ledningen medan den reella nivån står för övriga medarbetare i organisationen. För att studera detta utgår vi från den förändring som Hyresbostäder i Norrköping AB genomför för att göra sin organisation mer affärsmässig och kundorienterad. Studien är kvalitativ och har ett abduktivt angreppssätt.</p><p>Hyresbostäders organisatoriska förändring infördes med en top-down ansats och för att fånga förändringen har totalt har 18 intervjuer genomförts. Hyresbostäder är ett tjänsteföretag och slutsatserna påvisar att det finns skäl att problematisera en formellt planerad förändring med en top-down ansats i ett tjänsteföretag. I ett tjänsteföretag handlar det om möten mellan människor och i sanningens ögonblick är det därför svårt att utgå från formella planer. Slutsatserna i studien visar således att en organisatorisk förändring inte enbart kan studeras på en nivå då det vid sidan av den formellt planerade förändringen även finns en framväxande förändring, som i detta fall utgörs av frontpersonalens agerande gentemot kund</p> / <p>There are many ways in which organisational change can be studied and many authors suggest the leader of the change to follow different types of checklists to get a successful change. The aim of this study is to describe and analyse the thoughts and actions of the employees in an organisational change and the point of departure is the individuals’ experience, the employees’ position and the structural characteristics of the company and the environment in which it operates. To fulfil the purpose the company is studied in two levels, the formal and the real level. In the study the formal level consists of the company management and their aims with the change. The real level is made up by the other employees and their way of behave. We are using the organisational change of Hyresbostäder I Norrköping and their ways of making the organisation more businesslike and customer oriented to study this subject the study is qualitative and the approach is abductive.</p><p>The thought about the organisational change of Hyresbostäder came from the company management and is what you call a top-down approach. A total amount of 18 interviews where done to reflect the organisational change. Hyresbostäder is a service company and the conclusions show that there are reasons to doubt an organisational change with a top-down approach in a service company. In these kinds of companies the days are filled by meetings with people and in the moment of truth there are hard to follow formal plans made up by the company management. The conclusions of the study thereby show that an organisational change not only can be studied in terms of formal change since there also emerge a real change, that in this case depends on the acts of the employees in front when they meet the customers of the company.</p>

<p>Det finns många sätt att studera organisatoriska förändringar på och många författare förespråkar olika typer av checklistor som chefer bör följa för att förändringen ska bli framgångsrik. Denna studie beskriver och analyserar anställdas tankar och handlingar i organisatorisk förändring utifrån individuella erfarenheter, positioner och strukturella karaktäristiska. För att uppfylla syftet studeras två nivåer i ett företag, den reella och den formella nivån. I studien står den formella nivån för ledningen medan den reella nivån står för övriga medarbetare i organisationen. För att studera detta utgår vi från den förändring som Hyresbostäder i Norrköping AB genomför för att göra sin organisation mer affärsmässig och kundorienterad. Studien är kvalitativ och har ett abduktivt angreppssätt.</p><p>Hyresbostäders organisatoriska förändring infördes med en top-down ansats och för att fånga förändringen har totalt har 18 intervjuer genomförts. Hyresbostäder är ett tjänsteföretag och slutsatserna påvisar att det finns skäl att problematisera en formellt planerad förändring med en top-down ansats i ett tjänsteföretag. I ett tjänsteföretag handlar det om möten mellan människor och i sanningens ögonblick är det därför svårt att utgå från formella planer. Slutsatserna i studien visar således att en organisatorisk förändring inte enbart kan studeras på en nivå då det vid sidan av den formellt planerade förändringen även finns en framväxande förändring, som i detta fall utgörs av frontpersonalens agerande gentemot kund</p> / <p>There are many ways in which organisational change can be studied and many authors suggest the leader of the change to follow different types of checklists to get a successful change. The aim of this study is to describe and analyse the thoughts and actions of the employees in an organisational change and the point of departure is the individuals’ experience, the employees’ position and the structural characteristics of the company and the environment in which it operates. To fulfil the purpose the company is studied in two levels, the formal and the real level. In the study the formal level consists of the company management and their aims with the change. The real level is made up by the other employees and their way of behave. We are using the organisational change of Hyresbostäder I Norrköping and their ways of making the organisation more businesslike and customer oriented to study this subject the study is qualitative and the approach is abductive.</p><p>The thought about the organisational change of Hyresbostäder came from the company management and is what you call a top-down approach. A total amount of 18 interviews where done to reflect the organisational change. Hyresbostäder is a service company and the conclusions show that there are reasons to doubt an organisational change with a top-down approach in a service company. In these kinds of companies the days are filled by meetings with people and in the moment of truth there are hard to follow formal plans made up by the company management. The conclusions of the study thereby show that an organisational change not only can be studied in terms of formal change since there also emerge a real change, that in this case depends on the acts of the employees in front when they meet the customers of the company.</p>

<p>Att befinna sig i början av livsförloppet i det senmoderna, västerländska samhället kan ta sig olika uttryck och kan vara en omvälvande och föränderlig period i en individs liv. Det finns flera olika områden i samhället innehållandes speciella uppsättningar villkor och kriterier just för barn och unga, vilket i sig gör detta till intressanta och viktiga fält att studera. Den här antologin avser att ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv behandla fem olika områden som berör barn och unga. Vi avser inte att med våra respektive studier täcka upp ett specifikt intresseområde utan har istället riktat in oss på olika aspekter och områden av ungas liv, vilka i sig innefattar specifika teman värdefulla att undersöka. Åsa Andersson skriver om alkoholens inverkan på unga vuxna ur ett genusperspektiv, Love Lundin undersöker under vilka villkor unga arbetslösa lever, Karin Petters studerar fritidens betydelse för tonårsflickor, Elin Sällstedt behandlar hur ungdomar förhåller sig till etnicitet och kultur och Sofia Österborg Wiklund skriver om hur barn upplever sina egna och andras åldrar.</p>