The purpose of this study is to analyze how Swedish daily newspapers publish an ethnocentric/orientalistic discourse relating to gang crimes in Sweden. The purpose of this study is to analyze how criminal gangs are portrayed in Swedish daily newspapers.This is achieved by analyzing the articles published by Dagens Nyheter, Expressen and Aftonbladet. Following an extensive data collection process the discourses gathered are analysed with the help of the social constructionist theory and Orientalism developed by Edward Said. The findings show that Swedish daily newspapers publish articles with problematic statements towards people of different ethnicities than Swedish in the publications regarding gang related crimes. The premise of the statements was that Sweden has a problem with gang related crimes due to imigration. We've found that the press, by publishing these statements, not only normalises but also constructs a reality where non-ethnic Swedes are portrayed as criminals. The published articles were also constructing an idea that rap music is related to the exponential rise of gang crimes in Sweden. Overall this study's contribution has been to shine a light on the ethnocentric and problematic assumptions published by the press. The publications are made without a consideration towards how this normalizes ethnic separation in not only their articles but also our reality.Nyckelord: gängkriminalitet, / <p>2021-06-02</p>

Syftet med denna studie var att studera hur makt- och könsstrukturer konstrueras i förskolangenom att undersöka hur pedagoger talar och förhåller sig till barnen sett utifrån barnens kön.Den teoretiska utgångspunkten för studien låg i socialkonstruktionismen. För att besvarastudiens forskningsfrågor gjordes en kvalitativ undersökning i form av gruppintervjuer ochobservationer. Resultatet visar att pedagogerna är väl medvetna om att de har skildaförhållningssätt och förväntningar gentemot flickor och pojkar och att förskolans arbete medatt motverka stereotypa könsmönster går relativt långsamt trots tydliga direktiv från både lagaroch förordningar. Via resultatet blev det även synligt att språket har en stor roll i barnensidentitetsskapande och vilka könsroller de placerar sig i.

Denna studie handlar om förskollärares beskrivningar av sitt pedagogiska ledarskap i relation till barngruppen och arbetslaget. Vi har valt att genomföra denna studie eftersom vi inte hittade särskilt mycket tidigare forskning kring förskollärarnas perspektiv och egna beskrivningar på sitt ledarskap, vilket vi anser är en viktig aspekt i förskollärarens ansvar. Vi sökte efter mer kunskap inför vår kommande yrkesprofession som förskollärare kring olika strategier och metoder som kan vara användbara. Syftet med uppsatsen är att synliggöra hur förskollärare beskriver sitt pedagogiska ledarskap samt sina strategier och metoder för att vägleda arbetslaget och barngruppen i förskolans vardagliga situationer. Ytterligare ett syfte är att identifiera diskursiva förståelser utifrån förskollärarnas beskrivningar. Våra frågeställningar utgår från barngruppen, arbetslaget och förskolans dagliga verksamhet och dem lyder som följande: Hur beskriver förskollärare sitt pedagogiska ledarskap i arbetslaget? Hur beskriver förskollärare sitt pedagogiska ledarskap i barngrupp? Hur beskriver förskollärare att de anpassar sitt pedagogiska ledarskap utifrån olika situationer i den vardagliga verksamheten? Vilka diskurser om ledarskap ger beskrivningarna uttryck för?  Vi hoppas åstadkomma flera olika strategier och metoder kring hur förskollärare kan använda sitt ledarskap i den pedagogiska verksamheten. Teorin bakom studien är diskursanalys, detta för att urskilja de olika diskursiva synsätt som förskollärarna använder och metoden som använts i studien är semistrukturerade intervjuer. Diskursanalysen används i analysen av vårt empiriska material för att belysa förskollärares diskurser om ledarskap. Intervjuerna genomförs antingen digitalt eller på plats där förskollärarna får besvara åtta frågor kring sitt ledarskap i förskolan. De resultat vi kom fram till var att förskollärarna har relativt lika tankar, åsikter och värderingar vad gäller ledarskap gentemot kollegor och pedagogiskt ledarskap gentemot barnen. Alla medverkande förskollärare anser att begreppet ledarskap är svårt att definiera men har en grundtanke på vad det innebär både som begrepp och produktionen av ledarskap utifrån sin roll som förskollärare. De slutsatser vi drar är att förskollärarna anser att personliga egenskaper är det som ligger till grund för ett gott ledarskap, vilka är lyhördhet, ödmjukhet, trygghet, gemenskap och att ha barnen som inspiration i utvecklingen av verksamheten.

Krav ställs på pedagogisk dokumentation i förskolan från många olika håll där barnens delaktighet betonas. Skolverket (2012) har gett ut stödmaterial kring hur förskolor kan arbeta med pedagogisk dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med förskolans läroplan. Däremot är det upp till pedagogerna att avgöra hur detta ska ske. Tidigare forskning har visat att pedagogisk dokumentation är ett komplext verktyg med många möjligheter, men även svårigheter. Syftet med denna studie är att förstå och synliggöra hur pedagogerna i tal konstruerar barn, delaktighet och pedagogisk dokumentation och vad dessa konstruktioner kan tänkas leda till i dokumentationsprocessen. För att göra undersökningen möjlig har vi genomfört fem intervjuer med fyra förskollärare och en pedagogista, samt tagit del av förskolornas pedagogiska dokumentation. Med ett socialkonstruktionistiskt perspektiv har vi fått syn på att pedagogisk dokumentation är en social konstruktion som påverkas av historiska och kulturella aspekter. Detta kan i sin tur påverka hur barnen konstrueras i dokumentationsprocessen och vilka möjligheter de har till att bli delaktiga. En återkommande svårighet som lyfts i relation till dokumentationsarbetet är tidsbrist. Några möjligheter som uttrycktes i studien var att pedagogisk dokumentation kan synliggöra barnens lärande, intresse och frågor och öka kvaliteten i verksamheten. En aspekt som överraskade oss var att intervjupersonerna lyfte EU:s nya datorskyddsförordning och att den på olika sätt kunde påverka arbetet med pedagogisk dokumentation. Det som synliggörs i denna studie är att pedagogerna uttrycker både fördelar och nackdelar med denna förordning.

Vår studie handlar om hur föräldraskap konstrueras i dagens samhälle och vad som sker med denna konstruktion i möte med förskolan samt vad som sker med förskollärares yrkesroll i detta möte. Vi har utgått ifrån en diskurs om föräldraskap som väckte vårt intresse under de intervjuer vi genomförde med förskollärare under den empiriska delen av detta arbete.Att ha förståelse och god kännedom om hur dagens föräldrar tänker och varför anser vi vara viktigt i vår framtida yrkesroll som förskollärare. Dels för att kunna möta föräldrar på ett bra sätt och dels för att kunna ta hänsyn till detta vid planering av verksamheten. Vår undersökning visade att i möte med föräldrar så har förskollärarens yrkesroll förändrats. Förskollärare behöver idag ge föräldrar mer stöd än tidigare i sin föräldraroll. I samband med förskole start tillkommer ytterligare krav på föräldrar, krav som av vissa upplevs som tyngande. Undersökningen visade också att det kan vara svårt att hitta en bra balans när det gäller en god samverkan med föräldrar i förskolan. Vi har valt att grunda vår empiri på intervjuer med förskollärare från olika förskolor och med olika lång erfarenhet av yrket. Dessa intervjuer har skett öga mot öga på respektive förskollärares arbetsplats. Vi har intervjuat en förskollärare åt gången i ett enskilt rum.

Föreliggande studie har som syfte att undersöka hur musiklärare samtalar om skolans genusuppdrag i relation till undervisning i musik. Studiens teoretiska ram utgörs av genusteorier och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Datamaterialet har insamlats genom två fokusgruppsintervjuer där kvinnliga och manliga musiklärare från olika utbildningsnivåer och inriktningar diskuterat genus och musikundervisning. Den data som har genererats ur gruppintervjuerna har bearbetats och analyserats med hjälp av diskursanalytiska redskap med fokus på lärarnas syn på genus och musikundervisning. I resultatet presenteras flera små diskurser som belyser de förhållningssätt som lärarna har på sig själva, sitt uppdrag och sina elever. Resultatet visar att lärarna strävar efter genusmedvetenhet och individfokus, men upplever sig tillbakahållna av fasta biologiska faktorer samt känner en uppgivenhet kring historiska strukturer som lever kvar, en rädsla över maktförhållanden och en uppfattning om genus som ett svårt och komplicerat ämne. Sammanfattningsvis förstås genus som någonting abstrakt och paradoxalt. I praktiska sammanhang brottas lärarna med uppfattningar och idéer kring genus som är svåra att konkretisera. I diskussionen lyfts två sammanfattande och kontrasterande diskurser fram som det eftersträvansvärda och det biologiskt fastställda samt kampen mellan diskurserna / This study explores how music teachers converse about the school´s gender mission in relation to music education. The theoretical frame of the study is gender theories and a social constructionism. The data for the study has been collected through two focus group interviews where female and male music teachers from different educational levels and specializations discuss gender and music education. The data generated from the focus group interviews has been processed and analysed with discourse analytical tools with a focus on the teachers’ views on gender and music education. The result show several smaller discourses that show the views the teachers have on themselves, their mission and their students. The result shows that the teachers strive for gender awareness and a focus on individuals, but that they also feel held back by fixed biological elements and that they feel resigned towards historical structures that remain strong, a fear of power relations and a perception of gender as a difficult and complicated subject. In conclusion gender is understood as something abstract and contradictory. In practical arrangements the teachers struggle with perceptions and ideas about gender that are difficult to concretize. In the discussion two contradicting discourses are highlighted as the aspirational and the biologically fixed, and the struggle between the discourses.

<p>Studiens syfte har varit att undersöka tonårstjejers syn på och konstruktion av genus och sexualitet och huruvida de anser att det finns samband mellan genus, sexualitet, jämställdhet och feminism. Fokus har legat på sexuellt handlingsutrymmer, förhållandet mellan kärlek och sexuella handlingar, på vilket sätt utseende och klädstil kopplas till kön och sexualitet, syn på hetero-, homo-, och bisexualitet samt tonårstjejernas grad av feministisk medvetenhet.</p><p>Studien har byggts på kvalitativa samtalsintervjuer med sammanlagt sju tonårstjejer mellan 15-20 år. Studien gör en postmodernistisk feministisk ansats och utgår i sin analys ifrån Yvonne Hirdmans och Judith Butlers teoribildning om genus, kön och sexualitet. Det blir genom studien tydligt hur de studerade tonårstjejerna förhåller sig till olika genusnormer kring hur en normal tjej bör vara, se ut och uttrycka sin sexualitet.</p>

Problem kring den egna kroppen och dess utseende är något som historiskt sett varit något typiskt genuskodat kvinnligt. Under de senaste 20-30 åren har män i allt större utsträckning rapporterat liknande problematik, detta i samband med en allt högre grad exponering av mannens kropp. Syftet med studien var att belysa och problematisera hur män uppfattar kroppsuppfattningens påverkar kroppssjälvkänslan. Urvalet var biologiskt födda män. De valda informanterna var i åldern 22-32 år. Intervjuerna genomfördes i informanternas hem samt i ett biblioteks privata grupprum. Metoden för att undersöka detta var en semi-strukturerad intervju, som genomfördes med intervjuguide, samt ett kroppsschema för att mäta aktuell och ideal hos informanterna. Resultatet visar att kroppen är mer än något estetiskt eller praktiskt, utan är även en symbol för manlighet och en del av den egna identiteten. Vad det är som påverkar kroppsuppfattningen tycks vara skönhetsideal och internalisering av dessa samt kommentarer om den egna kroppens utseende. Slutsatsen blev att kroppsuppfattningen kan påverka självkänsla, självförtroende och säkerhet inför den egna identiteten. Om en uppfyller skönhetsidealen, de sociala konstruktionerna, när det kommer till kroppens utseende minskar risken för en negativ kroppsuppfattning. / Problems concerning the body and its appearance are difficulties more common occurring among women historically, even though it is more and more frequent among men since the past 20-30 years. The purpose of this study was to enlighten and problematize how men perceive that body image influences their body-esteem. The sample of the study was biological born men, and those participating were 22-32 years old. The method used was a semi-structured interview, containing an interview guide and a body scale. The body scale was used as a tool to measure actual and ideal body of the participants. The interviews took place at the participant’s homes of in private rooms of one library. The results indicate that the male body is more than its function and esthetics; it is also a symbol of manhood and a significant part of one’s identity. What may impact on one’s body image and body esteem seems to be body ideals, the internalizations of these and others commentary of one’s own body appearance. The conclusion was that body image may influence self-esteem, self-confidence and the security of one’s identity. If one’s body correlates with the body ideals, the social constructions, the risk of a negative body image decreases.

Syftet med denna studie var att synliggöra hur utomhuspedagogiken framställs. Till vår hjälp har vi granskat ett flertal tidningsartiklar, där vårt fokus legat på att analysera texternas transitivitet, det vill säga vilka begrepp som författarna använder gemensamt. Samt modalitet, för att få syn på hur författaren skriver för att på så sätt låta bestämd i sitt påstående. Vi har använt oss av kritisk diskursanalys som metod som vilar på ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Detta val av perspektiv och metod var rätt självklart då vi ser utomhuspedagogiken som en diskurs som är socialt konstruerad. Resultatet av vår undersökning är att vi hittat snarlika begrepp och påståenden i de tidningsartiklar som vi granskat. De har använt sig av dessa påståenden på ett medvetet sätt för att gemensamt konstruera en romantiserande bild av utomhuspedagogikens fördelar. Vi har märkt att artiklarna bygger på varandra och att dessa påståenden även går att finna i den tidigare forskningen inom detta ämne. Slutsatserna vi kan dra av detta resultat är att förespråkare för utomhuspedagogik väljer liknande påståenden där de gemensamt bygger upp en sanning, genom denna sanning konstrueras utomhuspedagogiken som en pedagogik full av möjligheter och knappt några hinder där fokus ligger på naturens goda inverkan. En viktig slutsats av denna studie är en fortsatt efterlysning av kritisk reflektion och eftertanke, pedagogiken behöver kritiskt granskning för att kunna utvecklas.

Syftet med denna etnografiska studie var att få större förståelse för hur hundägare samspelar med sina hundar och hur de tillskriver könsroller på sina hundar i sociala interaktioner. Studien baserades på deltagande observationer med hundägare och deras hundar när de besökte en hundrastplats i en medelstor stad i Sverige. Studien genomfördes med ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv samt ett socialkonstruktivistiskt genusperspektiv där det hävdas att individen skapas genom sociala interaktioner. Resultatet visade att många hundägare har förväntningar på hur deras hundar skall uppföra sig efter mänskliga könsroller. Det var mer accepterat att en tik uppvisade ett stereotypiskt manligt beteende än att en hane uppvisade stereotypiskt feminina beteenden. De kvinnliga hundägarna tenderade att behandla sina hundar som barn, medan män tenderade att behandla hundarna som sina kompisar samt uppvisade en mer stoisk relation till hundarna. Studien visade även att hundägare gärna beskriver sina hundar i könade termer som bygger på mänskliga uppfattningar. Analysen koncentrerar sig på samspelet mellan hundägare och deras hundar för att öka förståelsen för hur hundägare tillskriver könsroller till sina hundar. / The purpose of this ethnographic study was to gain deeper knowledge of how dog owners interact with their dogs and how they ascribe gender roles on their dogs in social interaction. The study was based on participant observation with dog owners and their dogs when they visited a dog resting area in a medium sized city in Sweden. The study was conducted with a symbolic interactionist perspective, and from a social constructivist gender perspective, which states that the individual is created through social interactions. The results showed that many dog owners have expectations for how their dogs should behave according to human gender roles. It was more accepted that a female dog displayed a stereotypical male behavior than a male displaying stereotypically feminine behaviors. The female dog owners tended to treat their dogs like children, while men tended to treat the dogs as their friends and displayed a more stoic relationship to the dogs. The study also showed that dog owners happily describe their dogs in gendered terms, which are based on human perceptions. The analysis concentrates on the interplay between dog owners and their dogs to increase understanding of how dog owners ascribe gender roles to their dogs.