This thesis aims to look at the topic of gay male parenting in Greece by focusing on how heteronormativity is forming the norms and the stereotypes that may affect gay men’s decisions and lives. By invoking a queer theory framework and through semistructured interviews with male gay couples, this study is engaging on their experiences and their opinions and attempts to produce new knowledge let their voices be heard. By using the lived experience of the participants, this study provides an inside perspective and combines theoretical knowledge with real-life issues and situations. Drawing on the concept of queer kinship and Kate Weston’s families of choice”, I am questioning the feasibility of this new family formation in Greece.

Denna studie har genomförts utifrån iakttagelsen att det i forskningssammanhang inom samhällsvetenskaperna hänvisas till begreppet eller fenomenet socialitet utan att det egentligen redogörs för vad som åsyftas. För att ge ökad förståelse av socialitet har syftet för denna studie varit att belysa hur socialitet som begrepp eller fenomen beskrivs inom mikrosociologisk teoribildning och empirisk forskning. Studien är en forskningsöversikt där empirin genomgått deskriptivt kvalitativ innehållsanalys.   Översikten presenterar beskrivningar av socialitet möjliga att kategoriseras under fyra olika teman varav ett av dessa är personlighetens socialitet och där socialiteten beskrivs som en emergent spiralformad dialektisk process genomsyrad av elementär och avancerad responsivitet. Studien visar även på att socialiteten kan vara genomkorsad av skillnad utifrån vitt skilda önskemål om form, miljö och mängd. Här diskuteras hur socialiteten idag ter sig utsatt för ökade spänningar där alla anses söka gemenskap för välbefinnande och där individen ställs som ansvarig för sina personliga framgångar, ledande till ett socialitetens dilemma.

Sociologen Colin Crouch beskrev i sin bok ”Post-democracy” från 2004 om en demokrati i förändring, i rörelse bort från den dialogen mellan samhällsaktörer som demokratin tidigare byggt på, för att i ett postmodernt samhälle istället hamna i händerna på en politisk- och företagselit. Denna kvalitativa fallstudie tar sin ansats i begreppet postdemokrati för att studera datainsamlingen av samspelet mellan svenska staten, spelbolag och andra aktörer kring genomförandet av en ny spellag som började gälla i Sverige 1 januari 2019. Studiens syfte var att undersöka om, och i så fall på vilket sätt, empirin kunde ses som ett exempel på postdemokratiska processer i svensk politik. Processen mellan aktörerna belystes genom en granskning av dokument upprättade av regering, riksdag och dess myndigheter, spelbolagen, representanter för spelberoende, spelforskning samt medierapportering. Studien genomfördes med utgångspunkt i Colin Crouchs beskrivning av postdemokrati inom företagande, politik och medborgarskap samt statsvetaren Chantal Mouffes begrepp om ”politik” och ”det politiska”. Resultatanalysen visar på att delar av beslutsprocessen och efterspelet kan benämnas som postdemokratiska, samt att den bedrivna politiken utgår enligt Mouffes definition mer från de demokratiska principerna som handlar om frihet snarare än om jämlikhet. / Colin Crouch wrote in his book Post - democracy (2004) about democracy in crisis, the dialogue in the society was no longer between the citizens and politicians, but on its way back to the hands of the politics and business elite. This qualitative case study takes position in the concept post-democracy to study the interaction between the Swedish state, gambling companies and other actors, when the implementation of a new law regarding gambling began to apply as a law in Sweden 1 January 2019. The aim of the study was to investigate whether, and if so in what way, the data collection could be seen as an example of post-democratic processes in Swedish politics. The process between the actors is highlighted by a review of documents drawn up by the government, parliament and its authorities, bookmakers, representatives of gambling addiction, gambling research and media reporting. The study was carried out on the basis of Colin Crouch's description of post-democracy in business, politics and citizenship, as well as political scientist Chantal Mouffe's concept of "politics” and "the political". The results of the analysis show that parts  of  the decision-making process and the aftermath can be referred to as post-democratic, and that, according to Mouffe's definition, the policies pursued by Mouffe are more concerned with democratic principles that are about freedom rather than equality

Globalisation, internet and digitalisation has given cause to vast changes in society, where the individual is to an ever greater extent extradited to oneself through individualisation, flexibilisation and informatisation. Taken together this known as institutional individualisation. Globalisation, internet and digitalisation has facilitated a plethora of possibilities for remote work, i.e. white collar work that is not confined to a dedicated office area, but rather being undertaken on the go, at home or in a hotel lobby. As the global spread of Covid-19, office work has taken on new dimensions forcing employees to conduct their work within the context of the private sphere, thus altering working fromhome (WFH) into working athome (WAH). This is here researched, using a combination of critical theory and social critical realism.            In this master’s dissertation, WAH full time due to Covid-19, has therefore been set in relation to institutional individualisation and its incusing on contemporary society. Thus, against the background of individualisation, flexibilisation and informatisation, and how they together comprise our everyday working lives in the organisations where we, by means of making a living, every day partake, the changed nature of the relation between the private and the professional sphere has here been investigated. Eleven semi structured in-depth interviews, in addition to four confirmatory interviews, have served to give new insights on the social im­pli­cations of WAH. These are presented in six verified hypo­thesises, with subordinate clauses. Taken together, these in turn serve to illustrate a catalysed institutionalised individualism, and a usurpation of the private sphere, by the pro­fessional sphere, while simultaneously instigating a perceived free will, making the trans­formation a choice of the employee him- or herself. / Globalisering, internet och digitalisering har givit upphov till stora samhälleliga förändringar, där individen i allt större utsträckning utlämnas till sig själv genom individualisering, flexi­bilisering och informatisering. Sammantaget kallas detta för institutionaliserad individ­ualism. Globalisering, internet och digitalisering har också faciliterat en pletora av möjligheter till distans­arbete, dvs tjänstearbete som inte är begränsat till den dedikerade kontorsytan, utan snarare utförs på språng, i hemmet eller i en hotellobby, alltså på distans. Med den globala spridningen av Covid-19, har kontorsarbete tagit nya dimensioner och tvingat de anställda att utföra sitt arbete i kontext av den privata sfären, och därmed förändrat arbete frånhemmet (WFH) till arbete ihemmet (WAH). Detta har här beforskats medelst en kombination av kritisk teori och social kritisk realism.            I denna magisteruppsatsen har heltidsarbete i hemmet, med anledning av Covid-19, därför satts i relation till institutionaliserad individualism och dess prägling av det samtida samhället. Mot bakgrund av individualisering, flexibilisering och informalisering, och hur de tillsammans utgör våra vardagliga arbetsliv i de organisationer där vi, genom förtjänandet av vårt levebröd, varje dag deltar, har förändringar i relationen mellan privat och professionell sfär således undersökts. Elva semistrukturerade djupintervjuer, har tillsammans med fyra bekräft­ande intervjuer, tjänat nya insikter om sociala implikationer av arbete i hemmet. Dessa presen­teras genom sex verifierade hypoteser, med tillhörande under­klausuler. Samman­taget tjänar dessa i sin en illustration av katalyserad institutionaliserad indi­vid­ualism och den profess­ionella sfärens usurpering av den privata sfären, samtidigt som en uppfattad egen vilja konstituerar transformationen som själv­vald.

One in three women is exposed to intimate partner violence at some point during their lives. Exposure to violence can have severe negative effects on the victims’ working lives. This qualitative study intends to examine how intimate partner violence is understood and handled in six Swedish workplaces. The questions the study intends to answer is; How is intimate partner violence constructed in the workplaces? In what way does it affect the workplaces’ handling of the effects of intimate partner violence? The empirical material is collected through sex semi-structured interviews with women who work in managerial positions or in HR. The material is analyzed using theoretical tools from Berger & Luckmanns (1991) theory; objectivation and institutionalization. What emerged during the analysis of the empirical material was that the workplaces do not have any institutionalized processes for dealing with intimate partner violence, the phenomenon is objectivated as a private problem and lacks a concrete form in the workplaces. The understanding of intimate partner violence was twofold, where the respondents on a subjective level understood the phenomenon, but through the perspective of their professional role, that understanding is made more difficult. To understand the phenomenon in relation to the workplace, attempts were made to place it within existing institutionalized processes, however, there was no given place within any of them. To deal with intimate partner violence in the workplace informal structures arose, but they were temporary and dependent on the knowledge and awareness of the people who happen to be present when they occur. The fact that intimate partner violence is not institutionalized also means that there are limited resources for support in the workplace. The respondents are therefore forced to find out for themselves which other institutions in society that can be helpful for dealing with the problem. Consequently, it is unclear to everyone in the workplace how the problem should be handled. / En av tre kvinnor utsätts någon gång under sin livstid för våld i nära relationer. Utsatthet för våld kan geflera negativa effekter på utsattas arbetsliv. Denna kvalitativa studie ämnar undersöka av hur våld i närarelationer förstås och hanteras på sex svenska arbetsplatser. Problemformuleringen studien utgår från är: Hur konstrueras våld i nära relationer på arbetsplatserna? På vilka sätt påverkar det arbetsplatsernas hantering av effekterna av våld i nära relationer? Studiens empiriska material är insamlat genom sex semistrukturerade intervjuer med kvinnor som arbetar på chefsposition eller inom HR. I analysenanvänds teoretiska verktyg från Berger & Luckmanns (1991) teori om det sociala, objektivering och institutionalisering. Det som framkom under analysen av det empiriska materialet var att arbetsplatserna inte har institutionaliserat processer för att hantera våld i nära relation, fenomenet är objektiverat som ett privatproblem och saknar en konkret form på arbetsplatserna. Förståelsen för våld i nära relationer var tvådelad där respondenterna på ett subjektivt plan hade en förståelse för fenomenet, genom perspektivet av sin yrkesroll försvåras dock den förståelsen. För att förstå fenomenet i relation till arbetsplatsen gjordes försök att placera in det inom befintliga institutionaliserade processer, det fanns dock ingen given plats inom någon av dem. För att hantera våld i nära relationer på arbetsplatsen uppstod informella strukturer, de var dock temporära och beroende av den kunskap och medvetenhet som finns hos depersoner som råkar närvara där de uppstår. Att hanteringen av våld i nära relationer inte är institutionaliserat gör också att det finns begränsade resurser för stöd på arbetsplatserna. Respondenterna tvingas därför själva utröna vilka andra institutioner i samhället som kan vara behjälpliga och hantera problemet med hjälp av dem. Konsekvensen blir att det är otydligt för samtliga som verkar inom institutionen hur problemet ska hanteras.

The purpose of this study was to get an understanding of how young adults perform impression management and fake in the recruitment process. Previous research has shown that candidates in recruitment processes impression manage and fake. Therefore, the focus in this study was on the respondents’ reflections of their portrayal of themselves in order to prove themselves employable. The empirical material has been collected through seven qualitative semi-structured interviews with young adults and has been analyzed with the help of Erving Goffman's (1959) dramaturgical theory. The study shows that both impression management and faking occur, but none of the respondents admit that they actually fake. Instead, they use words like embellish to describe their behavior. Furthermore, the study shows that whether individuals manage impressions and fake depends on the recruitment situation itself. It is therefore a socially constructed phenomenon that takes place in the meeting between recruiter and candidate, where even group interviews, as an alternative social context, can have a great impact on the individuals and their presentation of themselves. / Syftet med denna studie har varit att få en förståelse för hur unga vuxna intrycksstyr och fejkar i rekryteringssammanhang. Tidigare forskning har visat att kandidater i rekryteringsprocesser intrycksstyr och fejkar. Intresset för denna studie har därför varit att undersöka unga vuxnas reflektioner av sina egna självporträtteringar för att visa sig som anställningsbara. Det empiriska materialet har samlats in genom sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer och har sedan analyserats med hjälp av Erving Goffmans (1959) dramaturgiska perspektiv. Studien visar att både intrycksstyrning och fejking ofta förekommer, samtidigt som respondenterna helst inte vill medge att de faktiskt har fejkat. Istället beskriver de hellre sitt beteende som att de har förskönat sina egenskaper. Vidare visar studien på att huruvida individer intrycksstyr och fejkar beror på rekryteringssituationen i sig. Det är därmed en socialt konstruerad process som sker i mötet mellan rekryterare och kandidat där även gruppintervjuer kan ha stor påverkan på individen och dess presentation av sig själv i sammanhanget.

The thesis discusses the topic of bodily autonomy as a Human Rights related matter in connection to sexuality, specifically BDSM. In the realm of BDSM concerns regarding bodily autonomy, bodily integrity, perversion, physical and mental health can be found. Therefore the space of BDSM is analyzed in regards to aspects, such as medico-judicial institutions, social and personal perception factor in on the space of bodily autonomy and its transgression, with the aim of getting a deeper understanding of the concept of bodily autonomy. Three different countries, the United Kingdom, Germany, and Denmark are being analyzed and compared in a content analysis. Foucault’s theory of power, self-disciplining, transgression as well as Bataille's theory of transgression and eroticism are made use of. This shows how and which topics relate to bodily autonomy and each other and how bodily autonomy and its use changes depending on the factors relation to each other and their prioritization.

Studiens syfte är att förstå hur innehavare av feministiska aktivistkonton på Instagram ser på det arbete de lägger ned, hur de upplever Instagrams feministiska fält samt hur deras konton har påverkat dem själva som individer. Tidigare forskning visar att sociala medier är en viktig arena för onlineaktivism och politisk engagemang, inte minst vad gäller informations- och kunskapsdelning, samtal och kontaktskapande. Forskning visar även att det finns en diversitet i hur feminister använder sociala medier, vilken roll de har på mediet spelar roll för hur användningen ser ut. Studien utgår från teoretiska perspektiv om digitalt arbete, emotionellt arbete samt kollektiv identitet inom sociala rörelser. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra feministiska instagramaktivister som har över 20 000 följare och datamaterialet har analyserats tematiskt. Ett urval av studiens resultat presenteras nedan. Informanterna driver sina konton för att påverka människor och den feministiska debatten, de menar även att drivandet av stora feministiska konton kommer med ett ansvar. Informanterna anser att Instagram är ett bra verktyg för att få upp feministiska frågor för debatt i samhället och att det ibland leder till reella förändringar. Det feministiska fältet på Instagram består av grupperingar. Inom de olika grupperna finns en solidaritet men inom fältet som stort är tonen hård och det pågår mycket konflikter. Informanterna uppger att det tar mycket tid för dem att driva sina konton och flera av dem känner sig pressade, alla vittnar även om att de har mottagit hat och hot. Avslutningsvis kan sägas att innehavare av feministiska aktivistkonton utför både ett digitalt och ett emotionellt arbete.

Denna studie av Lotta Jacobsen och Denise Lekare syftar till att undersöka hur manliga och kvinnliga piloter vilka flyger långdistans upplever sin arbetssituation, särskilt i relation till familjelivet. Metoden som tillämpats är kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer med sex piloter. För att analysera intervjusvaren har vi använt oss av en feministisk organisationsteori och en teori om work-life balance. Resultaten visade att informanterna upplevde en hög grad av balans mellan sfärerna, till följd av starka fysiska, temporära och psykologiska gränser mellan arbete och familjeliv, vari arbetssfären är starkt avgränsad från familjesfären och vice versa. Denna balans hotas när arbetsperioderna blir för långa eller piloterna är oense med andra sfärmedlemmar om gränsernas karaktär. Ytterligare ett resultat var att de kvinnliga piloterna inte kände sig direkt diskriminerade, men att det däremot fanns en hög grad av indirekt diskriminering mot kvinnor inom flygbranschen. Detta har resulterat i att kvinnliga piloter får det svårare att avancera i sina karriärer. Därför är ett utmärkande drag för denna studie den undersökning av flygbranschen som görs, som resulterar i skilda möjligheter för män och kvinnor till avancemang i karriären, särskilt i kombination med familjebildning. / This essay by Lotta Jacobsen and Denise Lekare examines how male and female long haul pilots experience their work situation, especially in relation to their family life. A qualitative method was applied, consisting of semistructured interviews with six pilots. To analyze the interview responses, we used a feminist organizational theory and a theory of work-life balance. The results showed that our respondents experienced a high level of balance due to the strong physical, temporary and psychological borders between work and family life, as the work sphere is strongly delimited from the family life sphere and vice versa. This balance is threatened when the working periods is too excessive or the pilots disagree with other sphere- members about the nature of the borders. Another result was that the female pilots did not feel directly discriminated against, however, there was a great amount of indirect discrimination in the aviation industry against women. This has resulted in female pilots having a harder time advancing in their careers. Therefore, a key characteristic for this essay is its examination of the aviation industry that results in different possibilities for men and women to advance in their careers, especially in relation to building a family.

Den här studien syftar till att söka förståelse för tatuerade personers individuella uppfattningar kring betydelsen av deras tatueringar, samt kring tatueringar på en generell nivå. Vidare har vi haft för avsikt att undersöka hur tatuerade personer upplever omgivningens uppfattningar och bemötande utifrån tatueringarna. Studien har en kvalitativ ansats med främst ett induktivt förhållningssätt, vilket emellertid även innefattar vissa deduktiva inslag. Vidare intar studien idealism och konstruktivism som ontologiska ståndpunkter med en hermeneutisk och interpretativistisk epistemologi. Insamlandet av empiriskt material har skett genom semistrukturerade intervjuer.   Resultat i studien visar att tatueringar utgör en betydande komponent i en individs identitetsskapande vilket samverkar med individens omgivning. Resultatet visar även att tatueringarna och dess symbolik kopplas till individens relation till omgivningen och dess roll som samhällsvarelse i vilken samhälleliga normer och uppfattningar tillägnas och tolkas. Slutligen visar resultatet att tatueringar och tatuerande som aktivitet kan återspegla det samtida samhället och dess utmärkande drag. / The aim of this study is to seek an understanding of the individual perceptions of tattooed persons about the significance of their tattoos, as well as of tattoos on a general level. Furthermore, we intended to investigate how tattooed people perceive the surroundings' perceptions and attitudes based on the tattoos. The study has a qualitative approach with mainly an inductive approach, which, however, also includes some deductive elements. Furthermore, the study adopts idealism and constructivism as ontological positions with a hermeneutic and interpretivist epistemology. The collection of empirical material has been done through semi-structured interviews. Results in the study show that tattoos are a significant component of an individual's creation of identity which interacts with the individual's surroundings. The result also shows that the tattoos and their symbolism are linked to the individual's relationship to the environment and its role as a social being in which societal norms and perceptions are assigned and interpreted. Finally, the results show that tattoos and tattoos as an activity can reflect the contemporary society and its distinctive features.