Barn med särskild begåvning är en grupp som kan behöva särskilt stöd och anpassad undervisning för att kunna utvecklas på ett optimalt sätt i skolan. Då det saknas kunskap om dessa elevers speciella förmåga hos lärare och specialpedagoger blir ofta resultatet att dessa elever hålls tillbaka i sin utveckling. Att vara särskilt begåvad kan vara både en tillgång och en social belastning. Trots det kan det uppstå problem under uppväxttiden, i skolan och i olika sociala sammanhang. Föräldrar till särskilt begåvade barn har betydelsefulla erfarenheter som är viktiga att belysa. Syftet med denna studie är att undersöka och få kunskap om vardagen bland föräldrar till särkilt begåvade barn. Studiens frågeställningar är: Hur beskriver föräldrar sina erfarenheter av vardagen som förälder till barn med särskild begåvning? Hur beskriver föräldrarna sina erfarenheter gällande barnens väg genom skolan? Vilken betydelse har olika former av kapital i föräldrarnas beskrivningar gällande barn med särskild begåvning? Materialet, som består av åtta kvalitativa mejlintervjuer med föräldrar analyseras med utgångspunkt i Pierre Bourdieus begrepp om socialt, ekonomisk och kulturellt kapital. De viktigaste resultaten visar att föräldrarna är djupt engagerade i barnens skolgång, fritidsaktiviteter och sociala liv. Skolan har ofta problem med att tillhandahålla en utbildningsnivå som matchar deras barns behov. Det framkom att mödrarna är de som navigerar och har kontakt med skolan i stor utsträckning, vilket blev en stressfaktor när de upplevde att skolan inte lyssnade på dem. Föräldrarnas höga innehav av socialt, ekonomiskt och kulturellt kapital speglade deras möjligheter att avsätta tid och omsorg vilket påverkade föräldrarnas strategier avseende barnens skolgång och sociala tillvaro. Studiens resultat visar tydligt att resursstarka föräldrar har stor betydelse för deras förmåga att finna alternativa vägar genom utbildningssystemet såväl som fritiden för deras barn med särskild begåvning.

Diplomatic relations between Sweden and South Korea enabled international adoption. It progressed mostly between the 1960s and the 1980s. Concerning the aim for both countries, Sweden needed clear-cut and positive evidence to demonstrate the following social change: From race biology to multiculturalism. South Korea needed the foreign capital for national development. Adoptees were adopted without any appropriate support and deprivation of self determination, and they had to situate the discrimination and identity problem in Swedish society because of the absence of whiteness. This study is not only unpacking problems of identity for Korean transnational adoptees in Sweden but also deducing meaningful outcomes by looking into their stories through an in-depth interview.

In order to measure how role-playing games could potentially influence the players’ attitudes towards death and mortality, 191 subjects were surveyed using the revised version of the Death Attitude Profile (DAP-R) (Wong, Reker, and Gesser 1994), a Likert-scale 32 item closed survey. 14 of the respondents were surveyed in person before playing the live-action role-playing game Hello In There (Hugaas 2019), a game that deals with themes of death and mortality, and again in an online form 24 days later. These results were compared to each other, and run through a one way ANOVA and a two-tailed Welch test to determine significance. The other 177 respondents were surveyed once, using an online form, and four demographic questions were added to use as functions from which to interpret the results. The demographic questions concerned themselves with age, gender, general role-playing experience, and specific role-playing experience with themes of death and mortality. These results were run through a one-way ANOVA, a post hoc Tukey-Kramer test, and a two-tailed Welch test to determine significance. The results as a whole were run through a Cronbach’s alpha test to determine internal consistency and reliability. For the group of 14 respondents who were surveyed twice, there were no statistically significant differences in results between the two surveys. For the group of 177 respondents, the results showed differences between men and women in relation to Approach Acceptance, and between Men and Non-Binary/Genderqueer respondents in relation to Death Avoidance. Furthermore the results showed differences in Neutral Acceptance and Approach Acceptance between different age groups, and differences in Fear of Death and Death Avoidance between groups with different levels of experience from games dealing with themes of death and mortality. The most significant differences were found between groups with different amounts of general role-playing experience, where differences were found in Fear of Death, Death Avoidance, Neutral Acceptance, Approach Acceptance, and Escape Acceptance.

Although the armed conflict-drought nexus has gained increased attention lately, it isstill unclear what the causal mechanism looks like. In order to gain more knowledgeabout this I have attempted to answer the question of why some conflicts escalateduring drought while others do not by conducting a cross case comparison of theconflict between Al-Shabaab and the government of Somalia and the conflict betweenthe Tuaregs and the government of Mali. The results show that drought could lead toboth escalation and de-escalation of armed conflict, acting mostly as a trigger. Themost important thing for people is the access to vital resources, such as food andwater, and their group affiliation can change based on who provides these resources.This could show policy makers what to focus on in order to prevent radicalisation butit first and foremost gives a ground to researchers that want to investigate thedrought-armed conflict nexus further.

Denna uppsats syftar till att undersöka institutionella förväntningar som finns på blivande förskollärare på Uppsala universitet angående det emotionella arbetet som de ska utföra. Studien använder sig av kurslitteratur från Uppsala universitets förskollärarprogram (2022). Förståelsen för emotionellt arbete grundas i Hochschilds redogörelse för begreppet. Denna definition medför även begreppen känsloarbete och känsloregler. I uppsatsen diskuteras det även huruvida läraryrket kan uppfattas som emotionellt arbete utifrån Hochschilds definition. Uppsala universitet tolkas vara en del av den institutionella kontexten utifrån nyinstitutionella teorins definition av institution i och med det kan Uppsala universitets förväntningar översättas till en institutionell förväntning. Forskning visar att det emotionella arbetet inom förskolläraryrket associeras med negativa psykologiska effekter som känslomässig utmattning. Lärare uppfattas förhålla sig till ett antal regler och förväntningar på känslouttryck i arbetet. Utöver det föreslår ett antal studier att emotionella krav i läraryrket korrelerar med negativa känslor. Denna uppsats undersöker de emotionella krav och förväntningar som kurslitteraturen omfattas av.   Målet med uppsatsen är att undersöka både hur förväntningar på emotionellt arbete framställs och en förklaring av den institutionella kontexten angående kurslitteraturens förväntningar. Genom Faircloughs kritiska diskursanalys analyseras dessa framställningar i tre dimensioner. Resultatet för uppsatsen tyder på att kurslitteraturen samspelar med den officiella läroplanen för förskolan angående emotionellt arbete och forskning inom förskola. Kurslitteraturen framställer det emotionella arbetet utifrån olika diskursiva ideal, exempelvis som omsorg, texten tenderar att presentera formuleringar som sanning. Den diskursiva praktiken som framställs har traditionella drag och uppehåller den dominerande diskursordningen. Den sociala praktiken visar att den diskursiva praktiken identifierad i kurslitteraturen är en del av den psykologiska ordningen och föräldrabehandlande ordningen av diskurser. Genom en analys av den icke-diskursiva kontexten visar det sig hur kurslitteraturen rättfärdigar och legitimerar ett antal idéer om emotionellt arbete, eftersom att läroplanen anser dessa som effektiva och önskvärda. Ett antal ideal kan tolkas som rationaliserade myter. Den institutionella kontexten visar hur kurslitteraturen kritiserar skolverket som institution, medan den samtidigt legitimerar och eftersträvar dess förväntningar och ideal.

Ett flertal forskare har noterat sambanden mellan intrycksstyrning och social önskvärdhet som växt fram ur Erving Goffmans dramaturgi om människans agerande i sociala kontexter. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur olika intrycksstyrningsstilar används av universitetsstudenter och vilka samband som existerar mellan dessa stilar och den upplevda sociala önskvärdheten. För att uppnå detta använde vi Social Desirability Scale SDS-17 och Impression Management Styles Scale IMS. En enkät skickades ut på Facebook och LinkedIn för att erhålla svar på forskningsfrågorna. Samtliga hypoteser testades, där den första hypotesen visade ett signifikant samband mellan social önskvärdhet och användandet av intrycksstyrningsstilar. Den andra hypotesen förutsäger att studenter med högre social önskvärdhet kommer att använda intrycksstyrningsstilen inställsamhet mer frekvent än de med lägre social önskvärdhet. Den tredje hypotesen förväntar sig att studenter kommer att öka sitt socialt önskvärda beteende med ett ökat antal studieterminer. Dessa hypoteser testades genom en multipel regressionsanalys. I studien deltog 135 personer (N=135) varav majoriteten var kvinnor (71.1%). Resultaten av den multipla regressionsanalysen visade att intrycksstyrningsstilen bedjande var en signifikant prediktor för social önskvärdhet (p = .014). Denna insikt ger en viss ökad förståelse för dynamiken mellan intrycksstyrning, social önskvärdhet och universitetsstudenters beteendemönster. / A number of researchers have noted the relationship between Impression Management and Social Desirability that have originated from Erving Goffman’s dramaturgical theory of human interaction in social contexts. The purpose of this essay is to explore how various Impression Management Styles are implemented by university students and to examine the correlations that exist between these styles and perceived Social Desirability. To achieve this we used Social Desirability Scale SDS-17 and Impression Management Styles Scale IMS. A survey was published on Facebook and LinkedIn to collect data to answer the research questions. All hypotheses were tested, where the first hypothesis sought a significant correlation between Social Desirability and the use of Impression Management Styles. The second hypothesis predicted that students with higher Social Desirability will use the Impression Management Style ingratiation more frequently than those with lower Social Desirability. The third hypothesis expected that students will enhance their social desirable behaviors with an increased number of studied semesters. These hypotheses were tested through a multiple regression analyses. The conducted study included 135 people (N=135) with a majority of women (71.1%). The results of the multiple regression analyses showed that the Impression Management Style supplication was a significant predictor of Social Desirability (p = .014). This insight provides a certain heightened understanding of the dynamics between Impression Management, Social Desirability, and the behavioral patterns of university students.

The COVID-19 pandemic prompted governments around the globe to employ various measures, such as social distancing and quarantine, to prevent its spread. The pandemic contributed to drastic changes in everyday life, through economic shocks, fear of the virus, morbidity, and mortality.  It was quickly suspected that stress, fear, and loneliness resulting from these factors, would have a negative impact on mental health. While previous research suggests an increase of clinical mental morbidity in Sweden during the pandemic, its impact on subjective well-being remains unexplored. The aim of this study is to broaden the understanding of public health during the pandemic by considering a self-reported measure of well-being. Using data from the latest Swedish Generations and Gender Survey (2021), this study sets out to answer two research questions. First, how are demographic characteristics associated with worsened subjective well-being? Secondly, given that foreign-born individuals were disproportionately affected by a range of COVID-19 related negative outcomes, this thesis asks whether foreign-born individuals were particularly affected by worsened subjective well-being. The questions are analysed through descriptive statistics and stepwise modeling using Linear Probability Models. Findings suggest that younger age and being female is associated with negative changes in subjective well-being, net of resources in terms of education, income and activity status, and family status. Foreign-born individuals were indeed particularly affected by worsened subjective well-being. This was partly mediated through their higher propensity of unemployment and on average lower income. By using a nationally representative sample and timely data, this thesis contributes to the understanding of COVID-19 related effects in Sweden. Furthermore, it sheds lights on the experiences of foreign-born individuals, a previously understudied group within the well-being literature.

Denna studie är kvalitativ och har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Studien ämnar undersöka unga singelkvinnors upplevelser av att vara singel i dagens Sverige. Uppsatsen undersöker orsakerna bakom kvinnornas singelskap, hur singelskapet påverkar singelkvinnornas identitet samt hur tvåsamhetsnormen i samhället påverkar hur de ser på sitt eget singelskap. Studiens teoretiska ramverk utgår från begreppen stigma och individualisering samt teorin om performativitet. Resultaten tyder på att singelkvinnor upplever singelskapet som en frihet, men även som en ensamhet. Analysen visar även på att det finns flera olika orsaker bakom singelskapet, exempelvis att kvinnorna inte hittat den rätta eller har erfarenheter från tidigare destruktiva parrelationer. Vidare pekar studiens resultat på att det finns både positiva och negativa identiteter som skapas av singelskapet. Resultatet tyder också på att tvåsamhetsnormen i samhället påverkar hur kvinnorna ser på sitt eget singelskap, bland annat genom negativa föreställningar om singlar och förväntningar om att kvinnor ska ingå i en parrelation. Detta gör att singelkvinnor upplever att de är avvikande gentemot tvåsamhetsnormen. Det framkommer även i studien att tvåsamhetsnormen är fortsatt stark trots att det svenska samhället präglas av individualism. / This study is qualitative and has been conducted using semi-structured interviews. The study aims to investigate how young single women experience being single in Sweden today. The essay examines the reasons behind singlehood, how singleness affects single women's identity, and how the couplenorm in society affects how women perceive their own singlehood. The theoretical framework consists of the concepts of stigma, individualization, and the theory of performativity. The results indicate that single women experience singlehood as freedom, but also as loneliness. The study also shows that there are several different reasons behind singlehood, for example that the women have not found the right person or because of previous couple relationships that have been destructive. Moreover, the study indicates that there are both positive and negative identities that are created by singlehood. Findings suggest that the couplenorm affects how women perceive their own singleness in generating negative ideas about singlehood and expectations that women should be in a couple relationship. This means that single women feel different from the couplenorm. Accordingly, it appears that the couplenorm is still strong despite the fact that Swedish society is characterized by individualism.

Trots att Sverige anses vara ett av de ledande länderna inom jämställdhet så har vi en utav de mest könssegregerade arbetsmarknaderna i Europa med en tydlig uppdelning mellan var vi finner en majoritet av män och en majoritet av kvinnor på arbetsmarknaden. I här studien har kvinnor som arbetar i två av de största skogsföretagen i Värmland intervjuats med syftet att undersöka erfarenheter av att ta sig till och arbeta i en mansdominerad sektor för att identifiera faktorer som bidrar till att upprätthålla en könssegregerad arbetsmarknad. Detta görs utifrån frågeställningarna; Vilka faktorer har präglat kvinnors intåg i den mansdominerade branschen? Vilka upplevelser präglar erfarenheten av att vara kvinna i en mansdominerad bransch? Arbetet använder en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmaterial. Det teoretiska ramverket utgörs av Berger och Luckmanns (1991) ‘Social construction of reality’, West och Zimmermans (1987) teori om att göra kön samt Kanters (1993) ‘Men and women in the corporation’. Resultatet visar på att deltagarnas resa till skogsindustrin har präglats av familj, uppväxtort och utbildning. I förhållande till vad de har mött när de väl kommit in i industrin så har även individens självbild i relation till bilden av vem som anses passa in i skogsindustrin identifierats som en möjlig påverkansfaktor i kvinnors intåg i skogsindustrin. I resultatet framgår det att deltagarna har en uppfattning av skogsindustrin som välkomnande och tillgänglig för alla typer av människor. Trots det så har en bild av hur man behöver vara för att trivas i skogsindustrin identifieras i materialet. Bilden som målas upp är närmare ett maskulint ideal medan feminina egenskaper läggs fram som mindre fördelaktiga. Deltagarna upplever inte att de har mött någon särbehandling mot dem baserat på deras kön, däremot så framgår det i deltagarnas berättelser om hur det är att vara kvinna i en mansdominerad industri att det finns erfarenheter där de möts av motstånd, ifrågasättanden och press på att anpassa sig efter det rådande idealet. Avslutningsvis identifieras dessutom ett mönster av att kvinnor följer andra kvinnor inom organisationen, något som läggs fram som kan agera både som ett hinder och en språngbräda för kvinnor i organisationerna. Sammantaget antyder resultatet att gamla värderingar fortfarande lever kvar i organisationen och riskerar att producera och reproducera könssegregationen på arbetsmarknaden samtidigt som deltagarna själva inte delar den uppfattningen. / Despite being considered one of the leading countries in gender equality, Sweden has one of the most gender-segregated labour markets in Europe, with a clear division between where a majority of men and a majority of women are found in the workforce. This study interviewed women working in two of the largest forestry companies in Värmland, with the aim of investigating their experiences of entering and working in a male-dominated sector, in order to shed light on factors that contribute to maintaining a gender-segregated labour market. The research questions addressed in this study are: What factors have influenced women's entry into the forest industry and what shapes the experience of being a woman in the forest industry? The study employs a qualitative method using semi-structured interviews as the data collection material. The theoretical framework is based on Berger and Luckmann's (1991) "Social Construction of Reality," West and Zimmerman's (1987) theory of "doing gender," and Kanter's (1993) "Men and Women in the Corporation". The results indicate that participants' journey into the forestry industry has been influenced by family, place of upbringing and education. In addition to the factors encountered upon entering the industry, the individual's self-image in relation to the perception of what kind of person fits into the forestry industry has also been identified as a possible influencing factor in women's entry into the industry. The results reveal that participants perceive the forestry industry as welcoming and accessible to all types of people. However, a certain image of what it takes to thrive in the industry is presented in the material. The image portrayed is closer to a masculine ideal, while feminine qualities are presented as less advantageous. Participants do not perceive any differential treatment based on their gender; however, their narratives about being a woman in a male-dominated industry highlight experiences of encountering resistance, questioning, and pressure to conform to the prevailing ideals. Furthermore, a pattern is identified where women follow other women within the organization, which is presented as both a barrier and a stepping stone for women in these organizations. In summary, the results suggest that old values still persist within the organization and risk perpetuating gender segregation in the labour market, despite the participants themselves not necessarily sharing that perception.

Skogsbränder är kraftfulla naturfenomen kapabla att åstakomma omfattande skada över stora ytor och medföra omfattande kostnader för sammhället både humanitärt, ekonomiskt och miljömässigt. Det finns därför ett starkt incitament att övervaka och förutspå skogsbränders utveckling och spridning. Traditionellt används kraftfulla skrivbordsklienter för att köra den simulerings-mjukvara som förutspår skogsbränder, vilket begränsar användningsområdet för simuleringar. Webbklienter är naturligt mobila och lättanvända. Genom att flytta bearbetningen till en server överförs majoriteten av arbetet från klienten. Det här projektet utvecklar ett server-klient baserat ramverk för att simulera skogsbränder, visualisera resultatet och hantera data för användning i skogsbrandsbekämpnings och -analys arbetsflöde. Både parametrarna som skickas till servern och simuleringsresultatet som returneras till klienten. Ramverket använder en kombination av HTTPS-kommunikation och websocket-teknologi för att kommunicera data mellan klienten och server i real-time genom Django-ramverket. Brandmodellen på den Kanadensiska empiriska brandmodellen Prometheus som är implementerad i programmeringsspråket Python. Det är optimerat för det svenska klimated för att enkelt kunnas fältsättas i en webbapplikation för svenska myndigheter. Webb-applikationen är tillgänglig genom mobila och stationära enheter där ramverket beräknar och visualiserar förutspådd fortspridning av skogsbrand i realtid. Skogsbrands moduleringsmodellen av applikationen är jämförd med skogsbränderna i Enskogen och Ängra närastaden Kårböle under sommaren 2018. Noggrannhetsbedömningen av modellen påvisar att den simulerade branden tenderar att innehålla den egentliga elden men är benägen att överskatta eldspridningen. Applikationen utvärderades även genom ett formulär om applikationens funktionallitet som skickades till en provgrupp av personer som arbetar med skogsbränder eller annat relevant område. Provgruppen var nöjd med applikationen och såg ett anvädningsområde för applikationen i sitt arbetsflöde. Mycket arbete återstår för att göra applikationen fältduglig genom integration av myndigheters datatjänster och andra databaser som innehåller riskobjekt, byggnader, kraftledningar e.g. Trots detta ansågs brandingejörer inom räddningstjänster en möjlighet att använda verktygen i dess nuvarande tillstånd om simuleringsresultatet anses korrekt nog för att fungera som underlag för beslut. Detta understryker behovet av en liknande applikation, med vidare funktionalitet och integration med data-system. / Wildfires are powerful natural forces capable of causing extensive damage to large areas of lands and induce a high societal cost in both humanitarian, economic and environmental terms. As such there is a strong incentive to track and predict wildfires' development and spread. Traditionally heavy desktop clients are required to run the simulation-software required to perform wildfire spread predictions, which limits their use and versatility. Conversely, web-based clients are lightweight and versatile by design. By moving the processing of the simulation to a server the bulk of the workload is removed from the client. This project aims to produce a server-client framework for simulating wildfires, visualising the result and handling the fire data for use in the workflow of wildfire suppression and analysis. Both the parameters sent to the server and the simulation result returned to the client. It utilises a combination of HTTPS-requests and websockets-technology to communicate data and information between the client and server in real-time through the Django framework. The fire simulation is based upon the Canadian empirical fire-model Prometheus. The implementation of the algorithm were adopted in the programming language python and optimized for the Swedish climate to be easily deployed in a web-application to be used by Swedish organisations. The web-application was accessible though mobile and stationary devices where the framework calculated and visualised the progression of the wildfire in real-time. The wildfire progression model of the application was compared to the wildfires Enskogen and Ängra, close to the town of Kårböle during the summer of 2018. The accuracy assessment of the fire progression model found that the simulated wildfire progression tend to contain the observed fire and prone to overestimate the wildfires progression. The application was evaluated though a questionnaire which was answered by a sample group composed of persons working with wildfires or wildfire related fields. The sample group were satisfied by the application and broadly found that the application could be implemented into their workflow.  Much work remain to operationalise the application, such as integration of municipal data sources and other databases containing resources, risk-objects, buildings, power-lines. In spite of this Fire-engineers in emergency services state a possibility for use of the application as is, if the simulations are deemed accurate enough and provide a better basis for decision making and measures. This underlines the need of an application such as this in the field, and with further functionalities and integration's with data-systems.