This study focuses on mediated representations of Europe during Euromaidan and the subsequent Ukraine–Russia crisis, analysing empirical material from Ukraine, Poland and Russia. The material includes articles from nine newspapers, diverse in terms of political and journalistic orientation, as well as interviews with journalists, foreign policymakers and experts, drawing also on relevant policy documents as well as online and historical sources. The material is examined from the following vantage points: Michel Foucault’s discursive theory of power, postcolonial theory, Jürgen Habermas’s theory of the public sphere, Pierre Bourdieu’s field theory, Jacques Derrida’s hauntology and Ernesto Laclau’s concept of the empty signifier. The methods of analysis include conceptual history (Reinhart Koselleck), critical linguistics and qualitative discourse analysis (a discourse-historical approach inspired by the Vienna school) and quantitative content analysis (in Klaus Krippendorff’s interpretation). The national narratives of Europe in Ukraine, Russia and Poland are characterised by a dependence on the West. Historically, these narratives vacillated between idealising admiration, materialist pragmatics and geopolitical demonising. They have been present in each country to some extent, intertwined with their own identification. These discourses of Europe were rekindled and developed on during Euromaidan (2013–2014). Nine major Ukrainian, Russian and Polish newspapers with diverse orientations struggled to define Europe as a continent, as the EU or as a set of values. Political orientation defined attitude; liberal publications in all three countries focused on the positives whereas conservative and business newspapers were more critical of Europe. There were, however, divergent national patterns. Coverage in Ukraine was positive mostly, in Russia more negative and the Polish perception significantly polarised. During and after Euromaidan, Ukrainian journalists used their powerful Europe-as-values concept to actively intervene in the political field and promote it in official foreign policy. This was enabled by abandoning journalistic neutrality. By comparison, Russian and Polish journalists were more dependent on the foreign policy narratives dispensed by political elites and more constrained in their social practice. / Denna studie undersöker hur Europa framställs i medier under Euromajdan och den efterföljande ukrainska-ryska krisen genom att analysera empiriskt material från Ukraina, Polen och Ryssland. Materialet omfattar artiklar från nio tidningar med olika politisk och journalistisk orientering samt intervjuer med journalister, diplomater och utrikespolitiska experter. I analysen ingår även relevanta politiska dokument, historiska texter och webbkällor. Materialet studeras utifrån en kombination av olika teoriperspektiv: Michel Foucaults diskursiva maktteori, postkolonial teori, Jürgen Habermas offentlighetsteori, Pierre Bourdieus fältteori, Jacques Derridas ”hauntology” och Ernesto Laclaus begrepp ”empty signifier”. Analysmetoderna omfattar begreppshistoria (Reinhart Koselleck), kritisk lingvistik samt kvalitativ diskursanalys (diskurshistorisk metod inspirerad av Wienerskolan) och kvantitativ innehållsanalys (i Klaus Krippendorffs tolkning). Historiskt karakteriseras Europaberättelserna i de tre länderna av det starka beroendet av Västeuropa, vilket reaktivt leder till perioder då Väst förkastas. Berättelserna rör sig mellan tre huvudpoler: idealiserande beundran, materialistisk pragmatism och geopolitisk demonisering. De är inte fast knutna till ett visst land utan har i skiftande grad varit närvarande i dem alla. Dock har svagare aktörer haft en idealiserande tendens eftersom Europa uppfattas som en källa till viktiga teknologier och moderna samhällsfunktioner. Författare i alla tre länderna hade svårigheter att definiera Europas gränser och eftersom detta problem kopplades till ländernas egna nationella identifikation brukar europeiskhet konstrueras som en våg som successivt försvagas ju vidare den sprids mot öster från sitt epicentrum någonstans i Nordvästeuropa. Dessa berättelser har reaktiverats och vidareutvecklats under 2013–2014. I de analyserade tidningarna uppfattas Europa ofta som en kontinent (främst i Polen) eller identifieras med EU (särskilt i Ryssland och Ukraina), men det är också vanligt att använda Europa som uttryck för en uppsättning värden (mindre vanligt i Polen och mest vanligt i Ukraina). Ideologiskt fokuserar de liberala tidningarna i alla tre länderna positiva värden medan konservativa tidningar och finansblad associerar Europa med negativa vär- den. Bland de positiva värdena dominerar de humanistiska i de ukrainska tidningarna och de rationalistisk-teknokratiska i det ryska urvalet. Den ukrainska pressen har mest positiv bevakning av Europas framgångar medan den ryska pressen innehåller mest av negativ bevakning där Europa ses som fiende och förlorare. Ukrainska och ryska diskurser skiljer sig mycket åt i frågan om det egna landet bör genomföra europeiska reformer (Ukraina) eller ej (Ryssland). Den polska bevakningen polariseras mellan positiva och negativa värden. Under och efter Euromajdan använde ukrainska journalister det kraftfulla begreppet om värdenas Europa för att intervenera i det politiska fältet och rekontextualisera denna Europaberättelse som den officiella utrikespolitikens berättelse. Detta blev paradoxalt möjligt tack vare den svaga professionaliseringen som tillät journalisterna att tillfälligt överge sin journalistiska neutralitet. I kontrast mot Ukraina begränsade Rysslands starka objektivitetsdiskurs journalisterna i deras sociala och politiska praktik. Där var det snarare den officiella politiska diskursen som övertogs och rekontextualiserades av medierna. Polska journalister var osäkra på sitt eget inflytande och arbetade i en cirkelrörelse där diskurser från mediesfären rekontextualiserades i det politiska fältet och omvänt. / Ця студія присвячена медіярепрезентаціям Европи під час Евромайдану та дальшої українсько-російської кризи, аналізуючи емпіричний матеріял з України, Польщі й Росії. Отой матеріял охоплює статті з дев’яти розмаїтих своєю політичною і журналістською орієнтацією газет, а також інтерв’ю з журналістами, дипломатами та експертами зі зовнішньої політики, користаючи при тім із доречних політичних документів, онлайнових та історичних джерел. Матеріял розглянуто з перспективи дискурсивної теорії влади Мішеля Фуко, постколоніяльної теорії, теорії громадськости Юрґена Габермаса, теорії полів П’єра Бурдьє, “hauntology” Жака Дерріди та поняття «порожнього означника» Ернеста Лякляу. Методи аналізу охоплюють історію понять (Райнгарт Козелек), критичну лінґвістику та якісний дискурс-аналіз (дискурсивно-історичний підхід підо впливом Віденської школи) і кількісний контент-аналіз (в інтерпретації Клявса Кріппендорфа). Історично національним наративам Европи у цих трьох країнах притаманна залежність від Заходу, яка також стимулює періоди його відштовхування. Ті наративи вагаються між трьома головними полюсами: захопленого ідеалізму, матеріялістичного прагматизму та геополітичного очорнення. Вони не є винятково притаманними якійсь одній країні і певною мірою присутні в кожній. Проте слабші актори схильні до ідеалізації, бо Европу сприймають за джерело важливого технологічного й соціяльного інструментарію. Авторам в усіх трьох країнах трудно визначити межі Европи, і, тимчасом як ця проблема переплелася була з їхньою власною ідентифікацією, европейськість зазвичай конструйовано на кшталт хвилі, що згасає в міру руху на Схід од епіцентру, розташованого десь ото в Північно-Східній Европі. Оці дискурси посилилися й розвинулися в 2013 – 2014 рр. В аналізованих газетах Европу асоціюють із цілим континентом (найчастіше в Польщі) або з ЕС (у Росії та в Україні), але розповсюджена й схема, де Европу використано на позначення певного набору вартостей, зрідка в Польщі, але найчастіше в Україні. Ідеологічно ліберальні видання в усіх трьох країнах зосереджені на позитивних вартостях, тоді як консервативні та бізнесові газети схиляються до неґативних. Серед позитивних якостей в українських газетах переважають гуманістичні, тоді як раціонально-технократичні типові для російської вибірки. Українська преса має найбільше позитивного висвітлення успішної Европи, а російські газети мають найбільше з усіх неґативного (Европа як ворог чи невдаха). Українські та російські дискурси найдужче різняться щодо того, чи своя країна мусить здійснювати европейські реформи (Україна) а чи ні (Росія). Польське висвітлення розривається межи позитивними а негативними вартостями. Під час та після Евромайдану українські журналісти використали впливове поняття Европи яко гуманістичних вартостей, щоб активно втрутитися в політичне поле й реконтекстуалізувати цей наратив Европи як офіційний наратив зовнішньої політики держави. Цьому парадоксально сприяла слабка професіоналізація, що дозволяє іґнорувати вимогу неупереджености. Порівняно з цим, потужний дискурс газетярської об’єктивности в Росії стримує журналістів у репертуарі соціяльної дії, відтак то радше медії реконтекстуалізують офіційний дискурс. Польські ж газетярі, непевні щодо власного впливу, працюють у замкненому колі, де політичне поле реконтекстуалізує наративи медіясфери і навпаки.

An increasing number of people today cross the Beitbridge border of South Africa and Zimbabwe. This comes with a corresponding growth of creative strategies that seek to aid the crossing of those people and goods that may lack the necessary documentation. Such ‘informal’ border crossings have come to define one of the important economic regions in Southern Africa, the post-1994 Limpopo Valley. This thesis approaches routine acts of facilitating undocumented border crossings as an everyday social politics with deep historical roots. By use of archival and ethnographic methods, the thesis examines the social history and embodied practices of a variety of actors who engage in undocumented border crossings. A particular focus is placed on the role of private transporters (omalayitsha), who represent an important link between an exclusionary and yet fragmentary migration regime and undocumented travellers. In three theoretical and four empirical chapters, and inspired by border studies as well as the critical realist approach in migration studies, the thesis connects border practice to irregular movement and cheap labour within a regional context defined, in part, by dispossession. Through thick interpretations of the lived experience of border practice, the study also connects such political economic processes (e.g. migrant irregularity, labour precarity and economic informality) to questions of social identity and migrant subjectivities. By situating the figure of the hyena at the centre of Southern African border struggles, the thesis invents an analytical concept that serves both an empirical and a theoretical task. Empirically, it enables a synthetic understanding of how everyday contestations around the possibility to work across the border for low-skill migrants have been interacting, through time, with broader processes of capital accumulation to partly shape the region’s migrant labour system. Theoretically, it shows how facilitation of undocumented border crossings calls for new sociological models that can account for processes that escape binary classification (as formal or informal, inclusive or exclusive, legal or illegal, ordered or disordered), thus contributing to a better understanding of the role of migration in the contemporary world. / Allt fler människor korsar idag gränsen vid Beitbridge mellan Sydafrika och Zimbabwe. Samtidigt sker en motsvarande ökning av kreativa strategier som gör att även personer och varor som saknar rätt handlingar kan ta sig över gränsen. Dessa ‘informella’ gränsövergångar har kommit att definiera vad som efter 1994 blivit en av de viktigaste ekonomiska regionerna i södra Afrika, Limpopodalen. I denna avhandling betraktas rutinerna vid sådana oregistrerade gränsövergångar som en vardagens politik med djupa historiska rötter. Genom arkivstudier och etnografiska observationer undersöker avhandlingen en samhällshistoria och en mänsklig aktivitet där en rad aktörer är inblandade i en pågående, papperslös migration. En viktig roll i sammanhanget har omalayitsha, dvs. privata transportörer, som ofta är en viktig länk mellan de papperslösa resenärerna och den migrationsregim som å ena sidan stänger dem ute och å andra sidan är så fragmenterad att de tillåts passera igenom. I tre teoretiska och fyra empiriska kapitel, samt med ett angreppssätt hämtat från gränsstudier (border studies) och den kritiskt realistiska skolan inom migrationsstudier, syftar avhandlingen till att förstå gränsövergångens praktik i förhållande till den irreguljära mobilitet och det överskott på billig arbetskraft som sätter sin prägel på en region där många är fattiga och fördrivna. I avhandlingens djuptolkningar av migranternas levda erfarenhet vid gränsen förbinds i sin tur de politiskt-ekonomiska processerna (irreguljär migration, prekära arbetsvillkor och ekonomisk informalitet) med frågor om samhällelig identitet och migrantens subjektivitet. Avhandlingen ser hyenafiguren som central för förståelsen av de ’gränskamper’ (border struggles) som utkämpas i södra Afrika; med hyenan introduceras också ett analytiskt begrepp. Empiriskt sett möjliggör begreppet en syntetisk förståelse av hur vardagliga tvister och problem som präglar arbetsmigrantens försök att jobba på andra sidan gränsen över tid samverkar med större processer av kapitalackumulation, som delvis formar regionens migrantarbetarsystem. I teoretiskt avseende visar begreppet hur förhandlingarna som sker vid gränskontrollen klargör behovet av nya sociologiska modeller som kan redogöra för samhällsprocesser som undflyr varje binär klassificering (som formell eller informell, inkluderande eller exkluderande, legal eller illegal, ordnad eller oordnad), och på så vis bidrar det till en bättre förståelse av migrationens betydelse i dagens värld.

Temporary migrant workers and circular migration constitute a growing global phenomenon as the management of migration becomes increasingly important to policymakers. This thesis takes academic discussions on citizenship and migration as its starting point, and examines the role of employers in terms of defining temporary migrant workers and their role in the Swedish labour market. The concept of moral economy is applied in particular to analyse the justifications and negotiations through which working conditions of migrant workers, and their role in local and transnational economies, are established and contested. The role of capital in migration management is studied through ethnographic fieldwork and through interviews with managers in the Swedish wild berry and IT industries; two very different industries that are, however, both shaped by particular structures of seasonal labour and international outsourcing and that increasingly rely on temporary foreign workers from Thailand and India respectively. The conceptualisation of supply chains in these industries offers a particular framework through which relations, as well as management discourses, can be analysed. The study explores how notions of circularity, nation, cultural difference, and transnational economic difference, are managed by private sector actors. It also explores how managers relate to public discourse and emotions in the face of global economic restructuring and changing citizenship, which situates temporary migrants as part of, yet different from, Swedish labour. / Temporära migrantarbetare och cirkulär migration utgör ett växande globalt fenomen till följd av intresset bland regeringar och myndigheter att styra genom sk ”managed migration”. Denna avhandling tar avstamp i forskning om medborgarskap och migration för att undersöka vilken roll arbetsgivare får när det gäller att definiera tillfälliga migrantarbetare och deras roll på den svenska arbetsmarknaden. Begreppet moralisk ekonomi används för att lyfta fram och analysera de praktiker genom vilka migrantarbetarnas arbetsvillkor förhandlas och rättfärdigas, samt hur deras roller i lokala och transnationella ekonomier befästs eller förändras. Ekonomins roll i migrationshantering studeras i denna avhandling genom etnografiskt fältarbete och intervjuer med chefer inom den svenska bärindustrin samt IT industrin; två mycket olika industrier som dock båda struktureras av säsongsarbete respektive internationell outsourcing, och som alltmer använder tillfällig utländsk arbetskraft från Thailand respektive Indien. Genom begreppet utbudskedjor (supply chains) möjliggörs en analys av de relationer, samt de managementdiskurser, som påverkar dessa industrier. Avhandlingen utforskar hur föreställningar om cirkularitet, nation, kulturella skillnader, samt transnationella ekonomiska skillnader, förhandlas av aktörer inom näringslivet. Vidare diskuteras hur chefer relaterar till de diskurser och emotioner som en global ekonomisk omstrukturering och ett förändrat medborgarskap ger upphov till, vilket positionerar tillfälliga migrantarbetare som en del av, men ändå annorlunda än, svensk arbetskraft.

In the last decade or so, the multiple political factions in Catalonia have adopted pro-independence initiatives in their platforms following the 2008 financial crisis. Catalonia’s position as representing a minority culture in the face of the centralized administration of Madrid presents a contentious history of fighting for the right ‘to be’, culminating in what today is viewed by many as an identity crisis.              Drawing on fieldwork conducted in Barcelona, this thesis examines how informants construct and transform their socio-cultural identities in the framework of the independence movement in Catalonia. It places informants’ experiences in the theoretical realm of ethnic boundaries, analyzing central issues of Catalan language normalization vis à vis the historical imposition of Spanish as the national language. These themes are broadened in light of the recent upsurge of Catalan secession, and explores identity politics within the background of Spanish and Catalan nationalisms. / En la última década, las múltiples facciones políticas de Cataluña han adoptado iniciativas de independencia en sus plataformas tras la crisis financiera de 2008. La posición de Cataluña como representante de una cultura minoritaria frente a la administración centralizada de Madrid presenta una historia contenciosa de lucha por el derecho 'a ser', culminando en lo que hoy muchos ven como una crisis de identidad. Basándose en el trabajo de campo llevado a cabo en Barcelona, ​​esta tesis examina cómo los informantes construyen y transforman sus identidades socioculturales en el marco del movimiento de independencia en Cataluña. Coloca las experiencias de los informantes en el ámbito teórico de las fronteras étnicas, analizando cuestiones centrales de la normalización de la lengua catalana frente a la imposición histórica del español como lengua nacional. Estos temas se amplían a la luz del reciente recrudecimiento de la secesión catalana y exploran la política de identidad en el contexto de los nacionalismos españoles y catalanes.

This thesis examines the transformative potential of grassroots movements for sustainability and thus asks how citizen-led initiatives can contribute the United Nation’s 2030 Agenda. In focus is the permaculture movement and its efforts to promote small-scale farming in balance with ecological systems and principles. The study draws upon an ethnographic study of the permaculture farm Kosters Trädgårdar, located on the west coast of Sweden. Through extended participant observation and four interviews with owners and workers at Kosters Trädgårdar, this thesis seeks to identify the transformative visions, practices and agents mobilized by the permaculture movement. Although permaculture has a strong ecological heritage and is closely tied to small-scale farming practices, this study identifies a shift in the meaning of the term as explained hereafter. The experiences of Kosters Trädgårdar indicate that the cultivation of social community and alternative livelihoods is an equally important aspect of the permaculture movement that holds significant transformative potential. By inviting multiple actors to participate in and learn from the farming practices, and to enjoy and socialize around ecological food, Kosters Trädgårdar is effectively building local community and spreading its visions of sustainable food production beyond the circuits of the farm. Although we should not over-estimate the upscaling potential of local experiences, this permaculture farm emerges as a site of grassroot innovation, experimentation and learning and may hereby function as a testbed for the grand transformative visions of the 2030 Agenda for Sustainable Development.

Immigration is a common phenomenon in contemporary society and results in challenges withmaintaining cultural identity while integrating with a new culture. This is particularlyimportant in the family unit, where first-generation immigrant communities may havedifferent levels of experience and cultural values compared to their offspring (Secondgeneration immigrants). Integration in second-generation immigrants is often related tobilingualism and the concept of a dual social identity, embracing elements of host and nativeculture. The aim of this study was to explore the perspective of parents on the role ofbilingualism on integration and identity in their children. A sample of five families, originallyfrom Afghanistan and now living in Sweden, was purposively selected to complete semistructured interviews exploring bilingualism, social identity and integration. The findings ofthese interviews revealed three key themes relating to the adoption of Swedish identity bychildren, the loss of Afghani identity, and the role of the school and society in facilitatingthese identities.Overall, the interview data suggested that children living in Sweden identified as Swedish andengaged in cultural and social activities consistent with integration. Bilingualism was animportant aspect of holding a largely Swedish identity, although parents valued dual identityof children. Often, immersion in Swedish culture and limited opportunities to socialise as anAfghani cultural unit were viewed as threats to maintaining or developing a clear Afghaniidentity. The role of schools, parents and society in general is considered important in theseprocesses, particularly with regards to supporting cultural and religious values of the familyunit, while promoting successful integration. Bilingualism was universally viewed as apositive tool that could facilitate integration and dual identity, where suitable opportunitiesarose. / <p>Grade A</p>

Background: The National Board of Health and Welfare (2020) states that when coordination fails this leads to difficulties in the cooperation between the roles of the various professions and this lack results in the staff's holistic approach to care are failing.  The National Board of Health and Welfare (2020) also shows that the elderly drink more and more alcohol and statistics show that alcohol consumption among 65-84-year-olds has risen by 21% since 2014. Purpose: The purpose of our study was to get a deeper understanding of how the work on the elderly with alcohol abuse is carried out within the home care service from the perspective of leaders and assistant nurses. Method: Collection of data material was carried out through a qualitative method which was carried out in total through eight semi-structured interviews with unit managers and assistant nurses in the home care service. Result: To then analyze the results we used collaboration from Bert Danermark, room for maneuver from Michael Lipsky and Ingrid Karlsson's thesis there she reflects on room for maneuver and freedom of action.  was used. The results of the study showed a lack of knowledge among the staff when it comes to the elderly and alcohol abuse as well as the managers' room for maneuver and the staff's freedom of action is limited towards the elderly with alcohol abuse in the home care service through laws and guidelines. They require further collaboration between the home care service and other organizations such as substance abuse care to prevent the elderly from ending up in alcohol abuse. Conclusion: Our conclusion is that there is a great need for collaboration and cooperation between the various actors in society and that one should review the already existing laws or come up with proposals for a new law. / Bakgrund: Socialstyrelsen (2020) konstaterar är att när samordning brister leder detta till svårigheter i samarbetet mellan de olika yrkesprofessionernas roller och denna brist resulterar i att personalens helhetsgrepp kring vården fallerar. Socialstyrelsen (2020) visar även att äldre dricker alltmer alkohol och statistik visar att alkoholkonsumtionen bland 65–84-åringar har stigit med 21 % sedan 2014. Syfte: Syftet med vår studie var att få en ökad förståelse om hur arbetet kring äldre med alkoholmissbruk bedrivs inom hemtjänsten utifrån enhetschefer och undersköterskors perspektiv. Metod: Insamling av datamaterial har genomförts genom en kvalitativ metod som sammanlagt genomfördes genom åtta semistrukturerade intervjuer med enhetschefer och undersköterskor inom hemtjänsten. Resultat: För att sedan analysera resultatet användes teorierna om samverkan från Bert Danermark, handlingsutrymme från Michael Lipsky och Ingrid Karlssons avhandling där hon reflekterar över handlingsutrymme och handlingsfrihet. Studiens resultat visade kunskapsbrist hos personalen när det kommer till äldre och alkoholmissbruk samt chefernas handlingsutrymme och personalens handlingsfrihet begränsar deras arbete gentemot de äldre med alkoholmissbruk inom hemtjänsten. De krävs ytterligare samverkan mellan hemtjänsten och andra organisationer så som missbruksvården för att förebygga att äldre hamnar i ett alkoholmissbruk. Slutsats: Vår slutsats är att det finns ett stort behov av samverkan och samarbete mellan de olika aktörerna i samhället samt att man bör se över de redan befintliga lagarna eller komma med förslag till en ny lag.

For almost two decades, Coastal GasLink, with the support of the State of British Columbia (B.C.), Canada, has sought to build a hydrofracking gas pipeline, which would cross a large part of Wet’suwet’en Nation’s territories. Faced with this, the different clans that make up the Nation, under the governance system of the Hereditary Chiefs, have expressed their disagreement, demonstrating that the environmental assessment and decision-making processes overlooked their deep relationship with the Yintakh (their territory). Drawing on a methodological approach that involved visual ethnography and combined content and narrative analysis, my research aims to analyze the role that emotions play in the territorial-ontological conflict between the State of B.C., Coastal GasLink, and the Wet’suwet’en. The combination of content and narrative analysis helped decipher and understand how people express everyday practices and construct and perform their identity amid the conflict. In facing COVID-19 pandemic limitations, visual ethnography provided an alternative to fieldwork. Using online available audiovisual material, through which I was able to keep a phenomenological approach, I used my senses (visual and auditory) to analyze body movements, tone of voice, and language. The theoretical approach to the conflict was from that of political ontology and emotional political ecologies (EmPEs). To answer my first research question: how is the conflict of interest an ontological conflict? I articulate a framework made up of Ingold’s phenomenology, Blaser’s ontological conflicts, and Escobar's studies of culture as a radical difference. To answer my second research question: what is the role that emotions play in the conflict? I build on the spiderweb, a metaphor developed by Ingold, to expand the scope of González-Hidalgo’s emotional political ecologies. I demonstrate that the processes of political inter-subjectivation sought at the Unist’ot’en Healing Center help understand, on the one hand, the worry, frustration, and stress of the Wet'suwet'ens facing the world-creating practices of Coastal GasLink and the State of B.C. On the other hand, the Healing Center reveals how the affections for the other-than-human and their relational world inform Wet’suwet’en resistance. Lastly, I unveil how Coastal GasLink and the Ministry of Aboriginal Rights and Reconciliation, through discourses and practices of inclusion and gender equality, seek to blur radical cultural differences, delegitimize the Wet’suwet’en pre-colonial governance system, and create affections for the Western-modern world.

This study discusses the Christian churches crisis management in one of modern time´s most expansive and deadly pandemics, Covid-19. The main purpose of the study is to find out if the churches were equipped with a crisis management plan to handle an external crisis of this magnitude. The thesis also studies to what extent it affected the parishes and their members. The dissertation as well aims to find out whether other actors or decisions could have led to a milder impact on the Church, but also their parish members. Other aspects investigated were emotional and social impacts of active/paused church activities, and whether digital services would replace the physical Sunday services to a degree.The study employs qualitative methods and social and crisis management theories to explore the topic. Anonymous in-depth interviews with church personnel and parish members allowed deep and honest conversations, providing rich data for analysis. Analysis of the discussions in the interviews demonstrated that the churches were not ready to handle the Covid-19 crisis. The research also presents the importance of faith in hard times and the value of faith in the parish members lives.The results indicate that a great sadness arose among many members in this crisis. Not only because you could not go to God's house to pray, but because many isolated themselves during the pandemic, which led to poor health, specifically among families with children and the elderly.

Detta examensarbete undersöker de svenska riksdagspartiernas valprogram för att analysera de diskursiva uttrycken gällande utbildningspolitik med särskilt fokus på skolans syften. Uppsatsens utgångspunkt är att samhället befinner sig i en tid som kan benämnas som ett senmodernt samhälle, varvid den inriktar sig på valprogram för tiden 1998-2018. I analysen används en kritisk diskursanalys för att analysera texterna närmare och i uppsatsen tillämpas teorier om skola och senmodernitet av Zygmunt Bauman, Gert J.J. Biesta samt Tomas Englund. I analysen har synliggjorts att den senmoderna skolan främst präglas av tre tydliga. diskurser som möts i de svenska riksdagspartiernas valprogram. Främst syns begrepp ommätning och resultat , nostalgi och tillbakagång till det gamla samt ett klassiskt liberalt frihets- och förnuftsideal i texterna. / This master thesis examines the electoral manifestos of the Swedish parliamentary parties in order to analyze the discursive expressions regarding education policy, with a particular focus on the purpose of education. As the thesis finds its starting point in the concept of late modernity, it focuses on the electoral programmes from the time period of 1998-2018. The analysis uses a critical discourse analysis to analyze the texts in closer detail. Theories on school and late modernity by Zygmunt Bauman, Gert J.J. Biesta and Tomas Englund form the theoretical framework. The analysis establishes that the late-modern school is primarily characterized by three clear categories of discourse which intersect in the electoral programmes of the Swedish parties. Primarily, notions of measurement and results are visible in the texts, along with nostalgia and a desire to return to the past, as well as a classical liberal ideal of freedom and reason. / <p>Examensarbetet är en del av den samordnade lärarutbildningen mellan Lunds universitet och Högskolan Kristianstad. </p>