Nyliberala idéer har på många sätt ersatt den socialdemokratiska ideologi som tidigare präglat det svenska samhället. Likaså, har den svenska opinionsjournalistiken som en del av samhället, också rört sig från vänster till höger opinions- och ägarmässigt. Under våren 2020 sprider sig viruset Corona globalt och den svenska opinionsbildande journalistiken uttrycker kritiska idéer om Sveriges krishantering och beredskap. Främst kritiseras privatiseringen av, och bristen på, sjukvårdsproduktion samt statens brist på åtgärder. I uppsatsen undersöks dessa opinionsjournalistiska idéer om statens roll under Coronakrisen. Detta studeras för att bidra till forskning om den samhälleliga ideologiska utvecklingen, vilket opinionsjournalistiken är en del av. Idéer från Sveriges tre största nyhetstidningar analyseras för att undersöka huruvida idéerna kan kategoriseras som nyliberala eller socialdemokratiska. Den ideologiska kategoriseringen utav idéerna utförs med hjälp av idealtyper; nyliberalism och socialdemokrati. Resultatet visar att materialet kan kategoriseras som främst socialdemokratiskt då de flesta idéer uppvisar likheter med idealtypen socialdemokrati. Resultatet urskiljer socialdemokratiska idéer i en förhållandevis nyliberal opinionsjournalistik, vilket bidrar till forskning om samhällelig ideologisk utveckling.

No description available.

Why are social democratic parties losing voters to right-wing populist parties? For decades, social democratic parties across Europe have been in decline. Much of this decline can be attributed to voters leaving in favor of right-wing populist parties. Despite extensive research on the growing support for these parties, researchers are yet to agree on even the most fundamental causes. In Sweden this phenomenon is seen in the voter flow from the Social Democrats to the Sweden Democrats. In this study, Sheri Berman's theory of social democratic success factors is used to explain the decline of the Social Democrats in favor of the Sweden Democrats, by conducting interviews with Sweden Democrat politicians who used to be Social Democrats. Results suggest that respondents' decisions to leave the Social Democrats were preceded by prolonged disappointment with the Social Democrats' political direction. According to respondents, the Social Democrats have lost focus on social unity within the Swedish population, down-prioritized social democratic politics and ideology in favor of political power and become an elite party lacking representatives that workers can identify with. Interestingly, respondents' decisions to leave the Social Democrats are not attributed to any essential shift in their personal values, but to the social democratic party abandoning social democracy. Migration, while mentioned by some respondents, is tied to welfare and economic politics as well as a lost sense of community. While social democracy used to be the only ideology combining communitarianism, the primacy of politics and democratic ideals, results indicate that these earlier social democratic traits now constitute success factors for today's right-wing populist parties.

This study is a qualitative analysis of the ideas of the Swedish Social Democratic Party and the Danish Social Democratic Party, and where I compare these two parties with the ideology of Social Democracy. The main purpose of this study is to examine if these parties today differ from Social Democracy. The material used is based on the two different latest “party-programmes” from the Swedish Social Democratic Party and the Danish Social Democratic Party, but also contemporary people on Social Democracy, but also on researchers on Social Democracy. In order to investigate and make this comparison, the key words Freedom, Equality, Solidarity, Class, Reformism and Welfare are used to construct the ideal type of Social Democracy. The constructed idealtype, thus is the basis of this study. The conclusion of this study is that the ideas expressed in the party programme in the Swedish Social Democratic Party are very much similar to Social Democracy, while there are some differences on how The Danish Social Democratic Party portrays Freedom and Class.

The Sweden Democrats describe themselves as a social conservative party with a nationalistic view, others consider the Swedish democrats as a populistic party. Research on the Sweden Democrats describes the party as a nationalistic, populistic, and conservative party, but very little research has been conducted on the party’s ideological connection to the social democratic ideology or the social conservative ideology. The aim of this essay is therefor to examine if the Sweden Democrats’ politics is rooted in the social democratic ideology or in the social conservative ideology and if so to which extent. This is done through a qualitative idea analysis. The analysis is based on the Sweden democrats’ 2022 election manifesto on the basis of the ideologies social conservatism and social democracy. The analysis is based on the analysis of the Sweden Democrats’ standpoints on freedom, equality, and community in both the state and the civil society. Subsequently the analysis is made based on the analysis schemas for both social conservatism and social democracy to see if the Sweden Democrats’ politics can be connected to any of these ideologies. The result of the analysis shows that the Sweden Democrats 2022 election manifesto is largely rooted in the social conservative ideology, but there are parts of the election manifesto that fall into the social democratic ideology. The conclusions that can be made based on the result shows that more social conservative incentives can be found in the party’s election manifesto rather than social democratic incentives, even though some social democratic elements occur they are a lot less prevalent than the social conservative ideology.

Protesterna i samband med WTO mötet i Seattle, USA, 1999 är allmänt betraktade som startskottet för våld i samband med stora demonstrationer rörande globalisering. I juni 2001 stod Göteborg, Sverige, som värd för EU:s ministermöte samt George W Bush besök. I dessa samt ett flertal andra stora demonstrationer rörande globalisering kom våld att överskugga mötets såväl som demonstranternas sakfrågor. Våldet utövades både av aktivister samt av polisen som statens ordningsmakt. Denna uppsats fokuserar på våldsproblematiken från statens sida; hur polisen kan upprätthålla statens säkerhet och samtidigt fungera som medborgarnas garanti för att skydda deras rättigheter. Sverige har haft socialdemokratiskt styre under nästan hela 1900-talet och att säga att det har påverkat samhällsutvecklingen torde knappast vara en överdrift. USA å andra sidan benämns ofta som Frihetens land och liberalismens principer kan sägas vara inbäddade i det amerikanska samhället. Med anledning av detta syftar denna uppsats att undersöka om det är möjligt att i Seattle och i Göteborg förstå staternas agerande i våldsproblematiken från ett liberalt respektive socialdemokratiskt perspektiv. Uppsatsen har formen av en kvalitativ idéanalys med fallstudie som metod. Fallstudien har passat mycket bra i denna uppsats då den fokuserar på relationer och processer samt präglas av ett holistiskt synsätt. Syftet kan sägas vara besvarat då flera exempel tas upp för att visa hur man kan förstå statens agerande med hjälp av ideologierna. Exempelvis försvarades användningen av våld i Göteborg med att säkerheten ansågs bli bättre. Detta hänvisas i uppsatsen till den socialdemokratiska idén om statens funktion att se till det gemensamma goda. Även i Seattle försvarades användningen av våld, genom de undantagstillstånd som inrättades, av att säkerheten höjdes. Denna gång hänvisades istället till den liberala idén om staten som främjare av den individuella friheten. Slutsatsen är därmed att denna uppsats ej kanförklara USA:s eller Sveriges ageranden med hjälp av liberalismen eller socialdemokratin, man kan däremot förstå dem. Ideologier är idéer som man med rätt medel kan urskilja där man letar efter dem.

The citizen is freer in a society that is perceived as open, but this leaves the individual to manage on the market by itself. When the liberation of the collective opens for the individuals to create their own welfare and the market thereby gaining greater influence in the individual's different lifeworld’s, we wonder if it can be seen in politics and, if so, how does the policy how does the policy respond to this development?We are looking for a comprehensive overall picture of modern sociology's view of individualization in order to use the driving forces and consumerism in a survey of how it is expressed in welfare policy. To see how individualization is expressed in welfare policy, we have used party platforms from Socialdemokraterna (the Social Democratic Party). Through the layout we have divided the work into two explanatory analysis parts, which we use to compile a result of the purpose of the work. The result clearly shows how the development towards individualization follows welfare policy developments, but since the policy has contributed to increased individualization, it will also focus on balancing the unfair social differences that become the consequences of an individualized society. / Medborgaren är friare i ett samhälle som framställs och uppfattas som öppet men individen utelämnas i och med detta allt mer till att självständigt klara sig på marknaden. När friställelsen från det kollektiva öppnar för individerna att skapa sin egen välfärd och marknaden därmed får större utrymme i individens olika livsvärldar, undrar vi om det kan ses i politiken och i så fall hur politiken svarar på denna utveckling?Vi söker efter en sammantagen helhetsbild av den moderna sociologins syn på individualisering för att använda drivkrafter och konsekvenser i en undersökning hur det yttrar sig inom välfärdspolitiken. För att se hur individualiseringen yttrar sig i välfärdspolitiken har vi använt oss av partiprogram från det Socialdemokratiska partiet. Vi har genom uppläggningen delat arbetet i två redogörande analysdelar som används för att sammanställa ett resultat av arbetets syfte. Det resultatet visar tydligt hur utvecklingen mot individualisering följer den välfärdspolitiska utvecklingen men att politiken sedan den bidragit till en ökad individualisering också kommer att inrikta sig på att utjämna de orättvisa sociala skillnader som blir konsekvenserna av ett individualiserat samhälle.

The purpose of this essay is to determine how the two former prime-minister of Sweden Olof Palme and Stefan Löfven speak of economic equality in their proclamations of government. Furthermore the essay investigates if there has been a shift in socialist ideology between the two prime-ministers from reformist socialism towards the third way. To investigate this the essay analyzed proclamations of government using ideology analysis to find how they spoke of economic equality. Ideal-types were also used to find if parts of their proclamations of government were closer to reformist socialism or third way socialism. In short the essay concluded that both prime-ministers spoke extensively of economic equality, Palme more so than Löfven, furthermore I found that Löfven cloud be considered closer to third way socialism in the area of economic equality. This study is an addition to the field of study on economic equality and the shift towards third way socialism among social democratic parties in Europe.

This paper strives to answer a question most anyone remotely involved with education has encountered: what is the relationship between the content taught and its purpose? In this case, the question is in the context of the Workers’ Education Association in Sweden (ABF) and other educational efforts made by the Swedish labour movement. In order to answer such a question one must first outline in some detail what the content to be taught was, and what purpose the association itself saw as the important one. But the matter is also further explored: the Swedish labour movement appears to view education and culture in a rather non-Marxist manner, which poses a question to be untangled in order to fully understand the connection between content and purpose, namely that of what view they did in fact hold. Here, it will be argued that the Swedish labour movement held a proto-Bourdieuan view of culture as a form of societal and cultural capital which must be distributed in order for the emancipatory and egalitarian efforts to succeed.

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka reformisternas kamp mot kommunister och syndikalister inom fackföreningsrörelsen. Materialet består av protokoll från LO-kongresserna 1922, 1926 och 1931. De slutsatser som dras är att reformisternas styrka ökat under perioden. Samtidigt har kommunisternas styrka minskat och inflytandet från syndikalisterna begränsats.</p><p>Det konstateras att samtidigt som maktförskjutning skett mellan grupperna reformister, kommunister och syndikalister så har LO som organisation förändrats. Detta avseende LO:s mål och syfte, synen på staten och parlamentarismen, centralism - decentralism och demokratin inom LO, samt förhållandet till partier och andra fackliga organisationer.</p><p>I undersökningen har även olika strategier som grupperna använde sig av iaktagits.</p>