Denna studie undersöker den socialdemokratiska migrationsdiskursen mellan år 2015– 2020. För att göra så har diskursanalys, ett socialkonstruktionistiskt teoretiskt ramverk och teori om nation, identitet och etnicitet tillämpats. Analysen visar hur Socialdemokraternas migrationsdiskurs på många sätt är ambivalent även om det finns en tydlig linje i hur diskursen utvecklas. I inledningen av den granskade tidsperioden framställs Sverige som en nation som vill hjälpa dem som drabbats av den så kallade flyktingkrisen. Dessa individer framställs som en tillgång för Sverige och som en grupp människor som är kompetenta och utbildade. Tämligen omgående förändras diskursens karaktär och migration börjar också förstås som något som innebär problem för Sverige som nation. De som tagit sig till Sverige genom migration börjar även skildras på andra sätt, exempelvis som outbildade och inkompetenta. Dessutom beskrivs nationen Sverige som ett offer för den så kallade flyktingkrisen, men även som en brottslig aktör och rasistisk. Specifikt under år 2020, men till viss del även tidigare, förknippas migration även med kännetecken som kriminalitet, våld och extremism och gruppidentitet konstrueras efter sådana attribut. Samtidigt finns det ett ständigt spår av skilda meningskonstruktioner genom hela den undersökta tidsperioden, vilket visar att det alltid finns en kamp om vilken verklighetsbild som ska gälla som den ”rätta”.

Sammandrag Carl-Fredrik Olsson, Självständigt forskning- och utredningsarbete, Ht 2019,   Handledare: Johanna Tangnäs, Nyliberalt idéskifte inom Socialdemokraterna: en idéanalys av det socialdemokratiska arbetarpartiets inställning till det fria skolvalet Syftet med studien är att undersöka om det inträffat ett idéskifte gällande frågan om det fria skolvalet inom det Socialdemokratiska arbetarpartiet (SAP) mellan åren 1988-1996. Givet partiets hegemoniska ställning inom svensk politik är även syftet att undersöka om partiets eventuella idéskifte lett till att idén om det fria skolvalet blivit hegemonisk. Undersökningen söker svar på frågorna om det går att urskilja ett idéskifte från en klassisk socialdemokratisk till en nyliberal syn på det fria skolvalet och dels om idén om fritt skolval blivit hegemonisk. Detta mellan åren 1988-1996. Metoden för att söka svar på forskningsfrågorna är idé och ideologianalys och analysverktyget idealtyper. Teoretiskt utgår studien utifrån att maktrelationer mellan grupper kan existera även då det råder samtycke kring politiska frågor givet att frågorna kan innebära en intressekonflikt mellan olika grupper. Detta definieras inom studien som hegemonisk maktutövning. Det empiriska materialet i studien består av de två Socialdemokratiska (SAP) propositionerna Om skolans utveckling och styrning och Fristående skolor m.m.  Studiens slutsatser är att det skett ett nyliberalt idéskifte med avseende på Socialdemokraternas (SAP) syn på det fria skolvalet. Detta med avseende på partiets syn på det offentligas roll och legitimeringen av friskolor. Ett idéskifte kunde inte utläsas med avseende på Socialdemokraternas jämlikhetssyn. Vidare har denna studie kommit fram till att idén om fritt skolval inte kan sägas blivit hegemonisk. Socialdemokraternas (SAP) förändrade inställning till frågan om fritt skolval visar dock på en klyfta mellan partiet och dess intressen.

Min studie handlar om hur kvinnor samarbetade för att förbättra sina levnadsvillkor, genom att använda sig av och engagera sig i politik. Som mödrar och hustrur fick de klarar sig ekonomiskt på mannens arbetslön av vilka de flesta arbetade på Skrombergaverken i Ekeby. Genom att analysera Skromberga Kvinnoklubbs mötesprotokoll ifrån åren mellan 1930 och 1940 var det min avsikt att titta närmare på vilka sorters frågor de intresserade sig för, samt titta på hur de använde sig av sitt nätverk. Genom att kartlägga kvinnornas frågeställningar har jag fått en inblick i deras drivkraft och vilka resultat de lyckades nå. Deras frågor har jag analyserat temavis under denna tioårsperiod. Teman blev hälsa, skola, politiska kvinnofrågor och upprustning inför kriget. Dessutom har jag analyserat hur Skromberga Kvinnoklubbs nätverk såg ut och hur de förändrades under tiden. Min avsikt med denna studie har varit framförallt att skildra hur vanliga kvinnor har samarbetat med varandra och hjälpt varandra inom en, för dem accepterad ram, för att förbättra sina möjligheter ekonomiskt, socialt och även kulturellt. Genom att engagera sig och ta tag i frågorna med hjälp och inspiration av det Socialdemokratiska partiet och Kvinnoförbundet, har de lyckats åstadkomma förändring i samhället. / This study deals with the way in which a group of women worked to improve their living conditions by getting involved in politics. As wives and mothers, they had to mange financially on their husbands’ salary from working at Skrombergaverken in Ekeby. By analysing the minutes of the Skromberga Women’s Club’s meetings between 1930 and 1940, my aim has been to look more closely into the type of issues they were interested in and to see how they used their network. By mapping the problems that these women identified, I have got an insight into their motivations and their achievements. I have analysed the issues which they raised over the ten year period under the following headings; health, school, women’s politics and wartime preparations. Furthermore, I have analysed Skromberga Women’s Club’s network and the way in which it has changed during this time. My principle goal with this study has been to describe the way in which ordinary women worked together and helped each other to improve their opportunities financially, socially and culturally, within the social framework acceptable in the 1930’s. By getting involved and addressing the issues with the help and encouragement of the Social democratic Party and the Womens Association, they have managed to change their community for the better.

Socialt medborgarskap har en särskilt stark koppling till sociala rättigheter och möjliggörandet att inkludera allt fler i samhällets gemenskaper. Uppsatsen undersöker hur olika medborgarskapsideal tar sig uttryck i en kommunal arbetsmarknadsåtgärd benämnd ”Resursjobb i Västerås stad”. Det är relationen mellan individ-samhälle-stat; rättigheter och skyldighet; samt frihet och jämlikhet som är de huvudsakliga medborgarskapsvärden som undersöks och det är nyliberalism, socialliberalism och socialdemokrati som får definiera och sortera hur dessa kommer till uttryck i en modell för resursjobb framtagen av Västerås stad. Genom idealtypsanalys har dessa värden kunnat identifieras och gestaltas i ett analysschema. Detta har sedan använts som analysverktyg i undersökningen. Resultaten visar att det främst är socialliberala och socialdemokratiska värderingar som kommer till uttryck i modellen för resursjobben; dock finns det spår av nyliberalism i vissa utsagor som varit intressant att kunna lyfta fram.

I min uppsats så har jag valt att studera den ideologi som ledde fram till skapandet av det svenska samhällets särart. Detta ämne har nu för tiden utvecklats till att i huvudsak vara historia, eftersom dess ursprung nu ligger så långt tillbaka i tiden. Mitt val av detta ämne beror huvudsakligen på att jag önskar öka förståelsen för hur välfärden och folkhemsidealet kom att utmärka Sverige. För att uppnå detta har jag främst studerat socialdemokratin, då den som det framgår i bakgrund och appendix var den drivande faktorn i denna utveckling. Jag har dock i den mån det påverkat det socialdemokratiska beslutsfattandet redovisat även andra faktorer. Därtill har jag valt att bege mig tillbaka till den tid då de första idéerna som skulle resultera i det socialdemokratiskt dominerade Sverige växte fram. Jag önskar nämligen också uppvisa hur socialdemokratins ideologi påverkades och förändrades under händelsernas inflytande för att därmed ge en mer heltäckande bild. Jag finner det även nödvändigt att beskriva den utveckling som ledde socialdemokratin fram till folkhemstanken för att ge en uppfattning om dess natur då dessa ideal började växa inom den. Naturligtvis så har jag bara kunnat täcka de mest basala delarna av ideologi och händelser, men jag har strävat efter att i den mån det är möjligt få med de viktigare tankegångarna. Mitt val av slutpunkt har bestämts delvis av det begränsade utrymmet i en studentuppsats, men också av övertygelsen att den värld som socialdemokratin samverkade med efter andra världskrigets slut hade förändrats fundamentalt. Mitt syfte med uppsatsen är att visa och analysera vad socialdemokrati betydde under tiden mellan 1928 och 1939 genom att analysera några av den tidens betydelsefulla socialdemokratiska tänkares uttalanden och skrifter. Min ambition är att i denna ideologianalys därmed kunna finna både deras gemensamma tankegångar och skillnaderna. Därtill har jag också för avsikt att undersöka de argument som socialdemokraterna använde sig av och därigenom få en uppfattning om vad de motsatte sig och varför. Min huvudfrågeställning är: Hur såg den socialdemokratiska ideologin ut under tiden mellan 1928 och 1939 tolkad genom olika socialdemokratiska röster? För att besvara den har jag valt att använda mig av följande frågor: Vad förespråkade socialdemokraterna? På vilka grunder kritiserade socialdemokraterna sina motståndare? Hur motiverade de det? I vilka sammanhang uttalade de sig? Kan skillnaden hänföras till personliga skillnader? Skälet till valet av dessa frågor är att jag finner att de i stort sett täcker den socialdemokratiska ideologin samtidigt som de bidrar till att placera den i sitt tidssammanhang.

The purpose of this study is to examine the effect the Nazi threat had on the swedish labour movement between 1932 and 1939 and to enrich what kind of pre-understanding they had about the fall of the Weimar Republic and the upcoming and effects of the Third Reich. Brought by the development in Germany, a debate and struggle took place in the Social Democratic journal Tiden over the meaning of concepts and there ability, in the hands of demagogs, to overthrow democratic structures. The concept of socialism and its concepts attribute play a major part in this investigation. By establishing fields of tension such as - nation vs internationalism, socialism in theory and in practice, political democracy vs evolved democracy and the diverse principles of neutrality, the first principle meaning the defending of national boarders, the other meaning not only defending your own country but taking an active part in defending democracy in the world - I was able to observe the movement and change of concepts within this fields. The result showing that the concept of socialism and near related attributes, in the hands of national socialists had undertaken a wast change of meaning, which applied in the Swedish debate threatened to undermine the power and force of the Social Democrats applied in the political discourse in Sweden. To defend itself and strengthening the Social Democratic hegemony as well as maintaining the goal of evolved democratic expansion, they were forced to win the confidence and votes of the middle class. To do that they had to revise and adapt and to some extent marginalize the socialistic ideology and the concepts attached to the Marxian legacy. Make it fit to the economic and social demands of the time. The understanding of the German development between 1918 and 1939 and the strategy and ideology of the Nazi movement in Tiden is explicit. A main reason for the democratic doom was considered the Treaty of Versailles.

Denna uppsats undersöker såväl den svenska som den europeiska socialdemokratins strävan efter att i första världskrigets kölvatten inleda socialiseringens av ekonomin. Denna strävan grundade sig på Andra internationalens tolkningar av Marx och utgjorde under socialdemokratins inledande decennier primärmålet för rörelsen. Uppsatsen syftar till att närmare utreda den politiska och teoretiska kontext inom vilken socialiseringsfrågan kom att aktualiseras mellan åren 1918-1920; vilka modeller som arbetades fram och varifrån dessa var sprungna, samt varför socialiseringsförsöken strandade.

This study analyzes the moral dimensions of the polemic rhetorics between the two youth organizations tied to Sweden’s Social Democratic Party in the years 1903–1907, ungsocialisterna, the Young Socialists and ungdemokraterna. the Young Democrats. The examined debate centers around which methods and tactics were best suited to achieve their common goal, the liberation of the workers. Instead of looking at the ideological connotations of their arguments, the study examines which underlying moral assumptions give meaning to the two groups line of reasoning, and how they formulated their own ethical structures in the critique of the other organization. The study positions the debate within the context of the older discussions within the Party about violence as a method in class struggle and also relates it, inter alia, to a broader European framework drawing on the worker movements experiences of the Paris commune in 1871. Results include that both youth organizations considered themselves being bearer of true socialism and that the ethical structure they adhered to was primarily natural and common sense. While the Young Democrats rhetorically created virtues around rationality and science the Young Socialists emphazised a youthfulness associated with an unadulterated feeling and action.

Bostadsbristen är ett ökande problem. I Eskilstuna kommun väljer den blocköverskridande politiska majoriteten (S, M och C) att avyttra delar av allmännyttan samt införa inkomstkrav på delar av sitt bostadsbestånd. Tidigare forskning visar att bostadspolitiken har blivit allt mer nyliberal. Därför är syftet med denna uppsats att undersöka hur den politiska majoriteten med Socialdemokraterna i sin spetts rättfärdigar avyttringen och införandet av inkomstkravet på delar av allmännyttan. För att undersöka hur politikerna har rättfärdigat dessa två beslut har en argumentationsanalys använts. Tillsammans med de politiska dokument som ligger till grund för beslutsfattandet ihop med artiklar ur den lokala dagstidningen, inslag från SVT samt genom andra medier som berör ämnet har en pro- och contra-lista tagits fram. Pro- och contra-listan ligger till grund för en idékritisk analys som kopplar ihop de argument som tagits fram tillsammans med en ideologisk koppling mellan socialdemokrati och nyliberalism. Argumentationsanalysen visar att de argument som Eskilstuna kommun använder sig av i avyttringen av allmännyttan är att de stärker kommunens ekonomi, välfärd, nybyggnation samt renovering. De argument som kommunen använder sig av i införandet av inkomstkrav är att det ska ses som ett verktyg för den satsningen som görs för att vända den trend med hög arbetslöshet och segregation i dessa områden. Uppsatsens slutsats är att argumenten kring de två olika besluten skiljer sig åt. Den politiska majoriteten för en allt mer nyliberal politik, där besluten kan leda till framtida ökade problem i Eskilstuna kommun med en socialblandning som kan få motsatt effekt.

Syftet med följande studie är att undersöka hur den socialdemokratiska och den nyliberaladiskursen inverkar på lärares praktiska arbete och vilka konsekvenser det får för en skola föralla. Detta eftersom att skolan, trots att både nationella och internationella styrdokument betonarvikten av att möta elever utifrån deras förutsättningar och behov, fortfarande verkar ha svårt attfrån teori till praktik genomföra en skola för alla. För att besvara problemformuleringen harstudien utgjorts av semistrukturerade intervjuer med lärare som är verksamma i södra Sverige.I analysen har empirin ställts mot Giddens syn på socialdemokrati och Browns syn pånyliberalism för att därigenom ta reda på hur de utbildningspolitiska diskurserna samspelar samtvilken följd det får för en skola för alla. Studiens resultat pekar på att den socialdemokratiskadiskursen är underordnad den nyliberala diskursen. Därtill, framkommer det att densocialdemokratiska diskursen har tagit en ny väg och bildat en tredje vägens retorik och därmedallt mer inlemmats i den nyliberala diskursen och dess marknadsanpassning. Därför visarstudien att en skola för alla enbart kan bli formellt och diskursivt garanterad.