En självreflexiv humor, som den satiriska genren mockumentärfilm bygger på, skulle kunna erbjuda möjligheter för människor att “klä av sig sina pretentioner”. Som kejsaren utan kläder så kanske människan blir våldsamt påmind om sin egen världs- och självbild i jämförelse med andra människors föreställningar om världen. Denna studie syftar till att reflektera kring hur filmtittaren blir till genom tittandet på mockumentärfilmer, men även aktiviteten att titta på filmer och rörlig bild överlag. Uppsatsen faller inom en bild- och mediepedagogisk forskning där jag i min roll som bild-och medielärarstudent använder mig av analysmetoder för att teoretiskt utforska mockumentärfilmen och dess meningsfullhet för bildelever. Mina frågeställningar kring sanningsanspråk och mediepedagogik relateras till bildämnets centrala syften kring bildkommunikation, bildskapande och kunskaper om omvärlden. Denna uppsats kan ses som ett bidrag för framtida bild- och medielärare som finner spänning och lust i att utforska omvärldens politiska, existentiella och populärkulturella sammanhang med sina bildelever. Jag har själv implementerat detta i min bildundervisning med mina bildelever för att jag ser stora resurser i hur bild- och mediaämnet möjliggör att vi kan analysera våra kunskaper om vår samtid genom filmtittande, analytiska reflektioner och historiska nedslag i filmverk samt egna filmskapande moment. Frågeställningarna i min uppsats har gestaltats i ett grupprojekt med två andra medielärarstudenter från Konstfacks bildlärarutbildning. Grupprojektets gestaltning tog formen av en slags interaktiv installation på Konstfacks vårutställning. Gestaltningens parallella arbetsprocess i samband med mitt uppsatsskrivande blev ett sätt för mig att kollaborativt utveckla filmpedagogiska redskap. Sammanfattningsvis så vill min studie visa på de spännande och problematiska möten som kan uppstå mellan rörlig bild, människor och omvärlden där alla tre är i konstant tillblivelse, förändring, rörelse. Mitt arbete ser relationen mellan detta till min nyfikenhet att tillsammans med framtida bildelever utforska och reflektera kring deras egna maktpositioner som elever i en skolinstitution och medborgare i ett samhälle med demokratiska ideal.

Sport coverage is a large part of the traditional media's content, and soccer is the sport that is covered the most. Today, social media offers a new arena where football is monitored, and football clubs now have the opportunity to construct their own coverage. The aim was to study the representation of soccer players in social media from a gender perspective. The essay is structured through a case study design, thematic and semiotic analysis of Djurgården IF's Instagram account with three themes that were identified as Matchpresentation, Goalcelebration and Victory celebration. Through a theoretical framework consisting of social semiotics, gender theory, and gender stereotypes, the meaning of the images. Using the study's selected semiotic resources which were camera angle, distance, attributes and surroundings, posing, individually and groups, gaze and colour.  The result has been made and demonstrated that Djurgården IF tends to both challenge and (re)produce stereotypes and that there are indications that social media offer an opportunity to prevent stereotypes. In this way, it is made visible what representation soccer players should get, regardless of gender. The study's conclusion visualizes that there is ambivalence about social media having the potential to challenge and (re)produce gender stereotypes from a gender perspective. Media still contributes to strengthening norms and stereotypes in society. / Sportbevakning är en stor del av de traditionella mediernas innehåll och fotbollen är den sport som bevakas mest. Idag erbjuder sociala medier en ny arena där fotbollen bevakas, och fotbollsklubbarna har numera möjlighet att konstruera sin egen bevakning. Syftet var att studera representationen av fotbollsspelare i sociala medier utifrån ett genusperspektiv. Uppsatsen är uppbyggd genom en fallstudiedesign, en tematisk och semiotisk analys av Djurgården IF:s Instagramkonto med tre teman som identifierades som Matchpresentation, Målfirande och Segerfirande. Genom ett teoretiskt ramverk bestående av socialsemiotik, genusteori och könsstereotyper tolkas bildernas mening. Med hjälp av studiens utvalda semiotiska resurser som var kameravinkel, avstånd, attribut och omgivning, posering, individuellt och grupper, blick och färg.  Resultatet har analyserats och påvisat att Djurgården IF tenderar att både utmana och (re)producera stereotyper samt att det finns indikationer som visar på att sociala medier erbjuder en möjlighet att förhindra stereotyper. På så sätt synliggörs det vilken representation fotbollsspelarna ska få oavsett kön. Studiens slutsats visualiserar att det sker en ambivalens kring att sociala medier har potential att utmana och (re)producera könsstereotyper utifrån ett genusperspektiv. Medier bidrar fortfarande till att stärka normer och stereotyper i samhället.

The aim of this thesis is to gain an understanding in children’s librarians usage of multimodal tools and different methods for expression in their work regarding promoting reading activities, in a public library context, and what effect these methods and tools have on the children participating in such activities. Empirical content was gained in the vein of qualitative studies through semi structured interviews with five children’s librarians. To analyze the results of the findings multimodal social semiotic theory and sociocultural theory were used. Our results show that the physical book – despite storytelling from other media –remain the common aim of promoting reading. And although many activities contain multimodal expressions, it isn’t something that most of the respondents are actively thinking about. Expressions seem to emerge by themselves, mostly because of – connected to younger children that don’t know how to read – how children's literature is composed: the combination of written words and pictures. The use of expressions seems to be mainly used for clarifying or amplifying purposes. Social contexts and social gatherings are regarded as even more important than the use of different expressions, though the analysis show that there is a collective understanding of the multimodal expressions beneficial aspects when it comes to the aim of getting children to gain interest towards books and reading. The red thread running through the promoting reading activities, according to the empirical findings, is interaction, social gatherings, making reading a joyous experience, communication and activities centered around creating.

Ämnet svenska som andraspråk är ett ämne vars relevans dikteras av elevernas behov. I detta kvalitativa arbete görs en multimodal läromedelsanalys i syfte att analysera vilka språkliga, innehållsmässiga samt kulturella förkunskaper som krävs av elever som befinner sig på svensklektioner. Arbetet har ett svenska som andraspråksperspektiv med en socialsemiotisk teori och svarar på följande frågeställningar: vilka innehållsliga och språkliga förkunskaper förutsätts inom området skönlitteratur i två svenska läroböcker i ämnet svenska för årskurs 7 - 9? Vilka explicita samt implicita värderingar, kopplade till kultur, förekommer inom området skönlitteratur i två svenska läroböcker i ämnet svenska för årskurs 7 - 9? Resultatet av analysen visar att läroböckerna kräver att elever har specifika typer av språkliga samt innehållsmässiga kunskaper. Även vissa kulturellt förankrade kunskaper krävs för att eleverna ska tillägna sig de nya kunskaperna. Läroböckerna förutsätter att elever har kulturellt förankrade förkunskaper. Detta med avseende på innehållsmässiga kunskaper såsom svenska författare som Selma Lagerlöf. Läroböckerna förutsätter även att läsaren har en språklig referensram som är förankrad i den svenska kulturen.

Syftet med studien är att undersöka hur modeföretagen Djerf Avenue och Victoria’s Secret PINK konstruerar diskurser om kvinnor i sin marknadsföring på Instagram. Vidare analyseras huruvida dessa diskurser om kvinnor kan ses autentiska eller inte i relation till femvertising och kommodifierad feminism. Studiens teoretiska utgångspunkter är socialsemiotik, postfeminism och kommodifierad feminism. Dessa teoretiska utgångspunkter används i studien för att undersöka hur postfeministiska budskap kommer till uttryck genom semiotiska resurser, som ett sätt för modeföretagen att konstruera diskurser om kvinnor. Det empiriska materialet består av två inlägg från vardera modeföretags instagramkonto och analyseras med hjälp av en multimodal kritisk diskursanalys. Resultatet av studien synliggör att Djerf Avenue och Victoria´s Secret PINK konstruerar kvinnor genom tre olika diskurser; individualisering, kvinnlig egenmakt och stereotypisering. Modeföretagen konstruerar både kvinnor i likhet med femvertising, men även i likhet med kvinnliga västerländska stereotyper, och således både utmanar och reproducerar kvinnliga stereotyper i reklam. Resultatet påvisar vidare att modeföretagen använder postfeministiska budskap som självständighet och att kvinnor agerar enskilt för ett kommersiellt syfte och därmed kommodifierar feminismen. Detta innebär att modeföretagens användning av femvertising inte anses helt autentiskt.

Syftet med denna uppsats var att skapa en djupare förståelse för hur olika modelläsare konstrueras i externkommunicerande texter från Försäkringskassan ur ett diakront perspektiv. Modelläsaren är en prototypisk läsare som är inbyggd i texter och besitter en viss social identitet. Studien har undersökt både förändringar och likheter i läsarens identitet mellan Försäkringskassans informationsbroschyrer publicerade mellan 1969 och 1980, samt den modelläsare som framträder på Försäkringskassans sociala mediekonto "forsakringskassan.se" idag. Genom att analysera ämnena föräldra- och sjukförsäkring undersökte studien hur modelläsarens identitet har utvecklats över tid och därmed erbjudit medborgararna olika identiteter. Med vetskapen om att texter alltid är multimodala tar studien avstamp i socialsemiotiken som studerar hur skriftspråkliga och visuella resurser samverkar och används för att skapa mening. För att identifiera textens modelläsare och relationen mellan avsändaren och läsaren använder studien sig av analysverktyg från den interpersonella metafunktionen inklusive språkhandlingar, bildhandlingar och modalitet samt distans och formalitetsgrad. Resultaten visade på både likheter och skillnader mellan modelläsare som konstrueras över tid, främst observerades skillnader i materialet från sjukförsäkring. Modelläsarens roll övergår från den formella och auktoritärt styrda till den sociala modelläsaren som utvecklats till att aktivt identifiera sig med “Du” i relation till Försäkringskassan. Modelläsaren i sjukförsäkringen går från att vara en orolig person som gärna har en översikt på kostnader, till att vara förebyggande i sitt mående. Modelläsaren i föräldraförsäkringen har en mer konsekvent visuell framställning som en föräldraledig pappa, medan den skriftliga framställningen emellertid visar en förändring från frånvarande förälder med begränsad kunskap till en aktiv och närvarande förälder som har utvecklat sin förståelse över tid.

I denna kvalitativa studie undersöks det hur pedagoger kan använda Utbildningsradions (UR) som ären gratistjänst i lärande syfte. Vi har intervjuat pedagoger i vilken utsträckning de har fått stöd av UR:s utbud i matematik för att kunna stötta barnen och få mer förståelse för matematik genom digitala verktyg eller de hinder som kan uppstå i barnens matematiska lärande. Vi vill också synliggöra pedagogernas ursprungliga kompetens i matematik och digitalisering för att få en bredare förståelse om pedagoger blir säkrare i deras undervisning och om de har fått tillräckligt med handledning i det här två ämnen. För att undersöka detta tog vi hjälp av den socialsemiotiska teorin och en tematisk analys för att kunna komma fram till studiens resultat. Resultatet visade att UR:s utbud i matematik kan ha en gynnsam inverkan på barns lärande i matematik när pedagoger organiserar varierad matematikundervisning. Sålunda att barnen får ta del av både UR:s utbud och vanlig matematikundervisning för att kunna få en större begreppsuppfattning i matematik. För om pedagogers syn på matematik är negativ kan det till följd utav detta påverka barnens lärande ogynnsamt och bli ett hinder för barnen om de endast får likadan undervisning utan variation. Det visade sig att om pedagogerna hade fått tillräckligt med undervisning i matematik och handledning i digitalisering förenklades arbetet ute på förskolorna.

I denna kvalitativa studie undersöks det hur pedagoger kan använda Utbildningsradions (UR) som är en gratistjänst i lärande syfte. Vi har intervjuat pedagoger i vilken utsträckning de har fått stöd av UR:s utbud i matematik för att kunna stötta barnen och få mer förståelse för matematik genom digitala verktyg eller de hinder som kan uppstå i barnens matematiska lärande. Vi vill också synliggöra pedagogernas ursprungliga kompetens i matematik och digitalisering för att få en bredare förståelse om pedagoger blir säkrare i deras undervisning och om de har fått tillräckligt med handledning i det här två ämnen. För att undersöka detta tog vi hjälp av den socialsemiotiska teorin och en tematisk analys för att kunna komma fram till studiens resultat. Resultatet visade att UR:s utbud i matematik kan ha en gynnsam inverkan på barns lärande i matematik när pedagoger organiserar varierad matematikundervisning. Sålunda att barnen får ta del av både UR:s utbud och vanlig matematikundervisning för att kunna få en större begreppsuppfattning i matematik. För om pedagogers syn på matematik är negativ kan det till följd utav detta påverka barnens lärande ogynnsamt och bli ett hinder för barnen om de endast får likadan undervisning utan variation. Det visade sig att om pedagogerna hade fått tillräckligt med undervisning i matematik och handledning i digitalisering förenklades arbetet ute på förskolorna.

Återkommande aspekter relaterade till diagnosen adhd visualiseras i memes som används för intern kommunikation i en sluten grupp på Facebook. Dessa memes är grunden för en socialsemiotisk analys som utifrån Halls beskrivning av representation, ska undersöka mottagargruppen med ett fenomenologiskt perspektiv på upplevelsen av vad de olika aspekterna innebär. Reflektioner kring hur memes som medie kan fungera som ett verktyg för information i relation till hyperverklighet, hur de kan exkludera genom stereotyper eller bidra till känsla av grupptillhörighet, hur de kan verka identitetsbyggande och underlätta för acceptans av diagnos är uppsatsens utgångspunkt. Uppsatsen undersöker hur ett urval av memes visualiserar aspekter av att som kvinna leva med diagnos adhd, samt vilka budskap bild och text genom samverkan i dessa memes formulerar.  Analysen upptäcker hur samspelet mellan text och bild fungerar som en gränsdragning mellan vad mottagargruppen upplever på insidan och vad som kan observeras utifrån. Detta samspel visar även att avsändare och mottagargrupp delar konceptuella kartor och en förståelse för vad upplevelsen av att leva med adhd som kvinna innebär. Aspekter av att leva med adhd som kvinna visualiseras genom semiotiska tecken som i materialet motsäger stereotypen adhd. Memesens budskap blir en bekräftelse på grupptillhörighet och upplevelser relaterade till problem diagnosen kan innebära. Genom att motsäga den stereotypa bilden av adhd och i stället visa förståelse för gruppens upplevda verklighet definierar memesen en skiljelinje mellan diagnos och person och kan underlätta för acceptans och förståelse för den egna diagnosen.

<p><strong>Title: </strong>I saw it on Facebook – Youth presentation of self on Facebook</p><p><strong>Authors: </strong>Nicole Dreher & Anders Skoglund</p><p><strong>Presented: </strong>01.06.2010</p><p><strong>Purpose: </strong>The purpose of this thesis was to examine how the, in the study, participating youths make their presentation of self on their Facebook profiles.</p><p><strong>Methodology: </strong>The method used in the thesis was a social semiotic analysis focusing on the social semiotic concepts: <em>semiotic resource</em>, <em>semiotic potential</em>, <em>affordance</em>, <em>denotation </em>and <em>connotation</em>. A social semiotic analysis of composition was also used with the purpose to gain a deeper knowledge of the social semiotic affordances of Facebook’s composition.</p><p><strong>Theoretical perspectives: </strong>The theoretical base of this thesis consists mainly of Erving Goffman’s theory on presentation of self in everyday life as well as relevant theories to youth culture in sociology and identity in social psychology.</p><p><strong>Conclusions: </strong>The results show that the youth’s presentations of selves mostly takes place in their profile picture, status updates, groups, fan pages and through their communication with other users on their wall. The borders between front and back stage on Facebook entirely depends on the norms that the reader expects the profile owner to uphold. The most frequent reason for impression management among the participating youths seemed to be to uphold a façade on front stage, i.e. Facebook, amongst their friends. Most of the participants’ use of Facebook confirms theories from previous research on the Internet generation – that they use it to communicate, network and to express opinions. The results also showed that the profile owner, through their status updates, can revise and reform their presentation of self at any time.</p> / <p>Denna uppsats undersöker hur de deltagande ungdomarna gör självpresentationer på sina Facebook- profiler. Detta kommer att undersökas genom en socialsemiotisk metod med fokus på begreppen semiotisk potential, affordance, konnotation, denotation. Det teoretiska ramverk som ligger till grund för uppsatsen är Goffmans dramaturgiska perspektiv som liknar livet vid en teater. Alla sociala interaktioner sker på en scen och individen har olika roller beroende på kontexten. Varje framträdande har, likt teatern, en bakre och främre region, där den främre är den roll du har vid uppträdandet och den bakre är den privata regionen. Goffmans perspektiv tar även upp intrycksstyrning vilket används för att styra det som släpps ut på scenen, den främre regionen. Det teoretiska ramverket innehåller även socialpsykologins identitetsbegrepp samt ett avsnitt om ungdomar, deras kultur och hur de förhåller sig till Internet. Uppsatsen undersöker även, med en socialsemiotiskmetod hur scenen Facebook är komponerat för att se vilka möjligheter av självpresentation det finns.</p><p>Scenen Facebook är komponerat med tre olika spalter, där den mittersta är störst och har den primära funktionen. Den västra spalten innehåller profilbilden med kompletterande information, i syfte att påvisa vem profilägaren är. Mittenspalten har två olika innehåll, den ena är informationssidan som återger biografiska uppgifter om profilägaren samt vilka grupper och pages denne tillhör. Den andra är wall:en, Facebooks centrala del, här kartläggs de aktiviteter profilägaren gör, till exempel: skriva på någons wall, kommentera på bilder, lägga upp egna bilder eller bli taggad i bilder.</p><p>Det undersökningen kom fram till var självpresentationen sker främst genom grupper och pages, statusuppdateringar, profilbild och kommunikation på wall:en samt att den varierar beroende på aktivitet. Vid hög aktivitet är det klarare vad som är menat att publicera och vad som regleras med intryckskontroll. Vid låg aktivitet var det ett problem att se vad som var intrycksstyrning och vad som var ett slentrianmässigt användande av Facebook. Det kom även fram att den profilbild som visas ofta är representativ utifrån materialet. Den som hade en humoristisk profilbild hade även en profil med ett humoristiskt tema. Humor var även det mest genomgående temat bland profilerna och ofta med subkultur kopplat till detta.</p>