Detta examensarbete, som skrivits inom området media vid Konstfack ägnas åt tonårskillars sociala lärande i strategispelet League of Legends. Jag har undersökt hur ungdomarna kommunicerar med varandra och vilka olika metoder de använder för att inskaffa kunskap som är nödvändigt för att utvecklas som League of Legendsspelare. Jag har utgått från kvalitativa intervjuer med tre femtonåriga killar och etnografiskt orienterade videodokumentationer som bas för min undersökning. Socialsemiotisk teori med ett multimodalt perspektiv används. Begrepp som jag använder mig av för att förstå och analysera min empiri är lärande och design. Analysen av intervjuer och videodokumentationerna vägleds av mina frågor kring hur ungdomarna lär sig av varandra och vilka resurser de skapar tillsammans. Resultatet visar att det sker en ständig läroprocess som styrs av ungdomarnas intresse och deras strävan efter att bli bättre League of Legends spelare och social tillhörighet. Samarbete kring hur strategiska val diskuteras mellan ungdomarna och formar dem att bli multikonstnärer som behärskar skrift, tal och gester. Min undersökning via videodokumentationerna blev mitt dubbla perspektiv, det jag inte kunde finna via skrift och intervjuer såg jag via filminspelningen. Jag har jag valt att klippa ihop en film om mitt sökande på svar kring hur ungdomarna kommunicerar. Denna film visas som min gestaltande del på Konstfacks vårutställning 2014.

Studiens syfte är att undersöka verksamma 1-3-lärares uppfattning om användningen av multimodala texter i undervisningen och hur multimodala texter kan stödja elevers läsförståelse. För att kunna besvara syftet har följande forskningsfrågor besvarats: ·         Vilka medier förekommer i lärarnas undervisning? ·         Vilka modaliteter förekommer i multimodala texter som lärarna använder? ·         Hur integrerar lärarna multimodala texter för att utveckla elevers läsförståelse? Studien utgår från ett socialsemiotiskt perspektiv som har som utgångspunkt i tecken och deras egenskaper och funktioner. Studien är kvalitativ och materialet har samlats in med semistrukturerade intervjuer. I intervjuerna har tre lärare från en stor kommun deltagit och två från en mindre kommun. Resultatet visar på att samtliga lärare använde multimodala texter i undervisningen däremot var det bara en av lärarna som hade förkunskaper om begreppet. För övriga lärare var multimodala texter ett nytt begrepp. De deltagande lärarna använde sig av multimodala texter för att bland annat kunna variera undervisningen och på det visset kunna nå ut till alla elever. De multimodala texterna användes även för att förstärka undervisningens syfte genom att kombinera olika sociala modaliteter. Resultatet visade även på att de multimodala texter som förekom mest inrymde de semiotiska modaliteterna bild och typografisk text. / The aim of this study is to examine how primary teachers use multimodal texts in their Swedish education and how they can be used to further pupils reading comprehension in order to elucidate how multimodal texts can be used to enhance pupils reading comprehension. To answer this aim the following questions has been answered: ·         Which kind of media do teachers use in their education? ·         Which semiotics modes are used in multimodal texts that teachers use in their education? ·         Howe dose the teachers integrate multimodal texts to enhance pupils reading comprehension? The study proceeds from a social semiotics perspective which assuming signs and their characteristic and functions. The study is based on qualitative method and the material was collected with semi-structured interviews. Three teachers from a larger municipality and two teachers from a smaller municipality. The result shows that all the teachers used multimodal texts in their education, but it was only one of the teachers that had previous knowledge about the word multimodal texts. To the rest of the teachers was the word multimodal texts new. The teachers used multimodal texts in their education to crate variation and to reach out to all de pupils.  Multimodal texts are also used for   strengthening the educations purpose with help of various modes. The result also show that the most common multimodal texts consisted of the modes image and typographic text.

Vi befinner oss i en föränderlig värld med stor rörlighet, där vi förflyttar oss, möter nya språkoch kulturer och andra former av texter än tidigare. Såväl nyanlända som kommer till Sverige,som svenskfödda på resande fot i olika delar av världen, möts av nya blandade uttrycksformeroch förmågan att hantera dessa utmanas. Som flerspråkig elev, och som lärare i grupper medflerspråkiga elever, ökar behovet av att hantera multimodala texter och att se multilitteracitetsom resurs och möjlighet i en undervisning på hög kognitiv nivå.Med inspiration av aktionsforskning har denna undersökning sin grund i bildundervisning,med metodutveckling, språkutveckling och språkutvecklande arbetssätt i fokus. Studiengenomfördes på en gymnasieskola med elever på språkintroduktionsprogrammet.Kunskapsområdet som studeras inom ramen för undervisningen är bildanalys ochrelationsskapandet mellan text och bild. Utifrån ett designteoretiskt perspektiv och utprövningav didaktiska metoder, såsom cirkelmodellen och genrepedagogik, undersöks hurundervisningen kan organiseras och med vilka hjälpmedel kunskapen ges form. Syftet är attutveckla metoder inom bildundervisning som språkutvecklande arbetssätt. Dokumentation avplanering och genomförande av undervisningen redovisas. Som tolkningsram bearbetasmaterialet utifrån socialsemiotiskt perspektiv och multimodala aspekter, med syfte att titta påtecken för lärande, vilken form av kunskap som kan ses, i en specifik social inramning. Medelever som möjliga medforskare, med ett rikt material avseende deras egenproducerade texteroch bilder, visas kvaliteter och multimodala tecken på lärande inom bildundervisning ochspråkutveckling. Med bilden som utgångspunkt och som semiotisk resurs, visar studien påbildämnets specifika utmaningar och möjligheter, då bildundervisning och språkutvecklandearbetssätt integreras.

Abstract Föreliggande studie syftar till att genom multimodal analys synliggöra hur en lärare i sin undervisning på olika sätt kan kommunicera med sina elever för att i förlängningen uppfylla kravet om en individanpassad undervisning. Studien kan ses som en fallstudie (eng. case study) eftersom enstaka situationer, i detta fall musiklektioner, studeras samt eftersom endast en lärare medverkar och en skola är iblandad under en begränsad tid. Denna studies generaliserbarhet är relativt hög eftersom omständigheterna och förutsättningarna den medverkande musikläraren jobbar utifrån inte är något utöver det vanliga. Skolan som deltar i denna undersökning verkar heller inte vara en skola utöver det vanlig. Den medverkande skolan är en kommunal, ordinarie skola utan några speciella inriktningar. Datainsamlingen skedde via observationer av musiklektioner, videodokumentationer av musiklektioner samt en kvalitativ intervju inklusive stimulated recall med undervisande musiklärare. I studien deltog även två skolklasser från årskurs fem och två skolklasser från årskurs nio. Studien genomsyras av ett socialsemiotiskt perspektiv, vilket även bidragit med analysverktyg i form av olika så kallade semiotiska resurser, eller modaliteter. Resultaten visar att musikläraren kommunicerar undervisningsstoff genom flera olika kombinationer av modaliteter, det vill säga arbetar multimodalt på flera olika sätt, vilket ger eleverna ett brett utbud av modaliteter. Ett brett utbud av modaliteter i undervisningen ger eleverna flertalet valmöjligheter gällande vilken eller vilka modaliteter eleverna kan inhämta kunskap genom, vilket därigenom ökar chanserna att eleverna får en undervisning anpassad till deras individuella behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Sammanfattningsvis, i termer av modaliteter, har tal, bilder, färger, skrift, symboler, gester, ljud och musik varit kombinerade på olika sätt för att möjliggöra elevernas meningsskapande. Kroppsspråk, röstkvalitet och typografi användes också av läraren i syfte att kommunicera undervisningsstoff, men dessa resurser användes i huvudsak för att förstärka andra modaliteter.

I den här uppsatsen genomförs en multimodal textanalys av sju stycken valkampanjsfilmer till riksdagsvalet 2018 från sju stycken svenska politiska partier. Syftet är att undersöka hur dessa partier väljer att representera Sverige i sina valkampanjsfilmer. Med utgångspunkt i socialkonstruktivismen, Benedict Andersons teori om den föreställda gemenskapen samt   socialsemiotiken analyseras valkampanjsfilmerna. Resultatet visar att det finns stora skillnader på hur partierna väljer att representeras Sverige. Det finns exempel på när samma semiotiska resurs används för att representera Sverige men som får olika betydelser beroende på kontexten resursen befinner sig i. Att man går olika långt i sin kritik till hur Sverige har skött och vart Sverige befinner sig i beror på att partierna antingen sitter i regeringsställning eller är opposition.

Den här studien har undersökt visuella semiotiska resurser på klassrumsväggar med utgångspunkt i hur de har introducerats och använts samt vilka anledningar som fanns till att de placerades på väggarna i klassrummen. Centrala begrepp i studien har varit visuella semiotiska resurser, semiotiska resurser samt socialsemiotik. De centrala begreppen i vår studie har definierats i avsnitt 2.2 och 4. Socialsemiotik var förutom ett centralt begrepp även det teoretiska perspektiv som studien hade sin grund i. Den tidigare forskningen som vi har relaterat vår studie till berörde den sociokulturella traditionen, barns minne, andraspråkselever samt elever i behov av särskilt stöd. Kvalitativa intervjuer har använts som metod. Underlaget till studien bestod av insamlade data från fyra lärare i olika årskurser på samma skola. Det visade sig att de visuella semiotiska resurser som undersöktes i studien kunde kategoriseras utifrån tre olika sätt att introducera dessa för eleverna. Visuella semiotiska resurser som har introducerats genom att: eleverna själva har fått upptäcka dem de har presenterats för eleverna eleverna har fått arbeta med dem Att introducera visuella semiotiska resurser genom att presentera dem för eleverna visade sig vara närmare sammankopplat med en fortsatt aktiv användning av den visuella semiotiska resursen än när något av de andra två introduktionssätten användes. Resultatet visade även att anledningarna till att de visuella semiotiska resurserna sattes upp på klassrumsväggarna var för att dessa skulle fungera som inspiration och motivation, eller för att påminna eleverna om vad som hade gjorts eller vad som förväntades av dem. En slutsats som har dragits av studiens resultat var att samtliga lärare har utgått från deras respektive klasser som helhet när de har satt upp de visuella semiotiska resurserna, som omfattats av studien, på klassrumsväggarna.

Title: I saw it on Facebook – Youth presentation of self on Facebook Authors: Nicole Dreher & Anders Skoglund Presented: 01.06.2010 Purpose: The purpose of this thesis was to examine how the, in the study, participating youths make their presentation of self on their Facebook profiles. Methodology: The method used in the thesis was a social semiotic analysis focusing on the social semiotic concepts: semiotic resource, semiotic potential, affordance, denotation and connotation. A social semiotic analysis of composition was also used with the purpose to gain a deeper knowledge of the social semiotic affordances of Facebook’s composition. Theoretical perspectives: The theoretical base of this thesis consists mainly of Erving Goffman’s theory on presentation of self in everyday life as well as relevant theories to youth culture in sociology and identity in social psychology. Conclusions: The results show that the youth’s presentations of selves mostly takes place in their profile picture, status updates, groups, fan pages and through their communication with other users on their wall. The borders between front and back stage on Facebook entirely depends on the norms that the reader expects the profile owner to uphold. The most frequent reason for impression management among the participating youths seemed to be to uphold a façade on front stage, i.e. Facebook, amongst their friends. Most of the participants’ use of Facebook confirms theories from previous research on the Internet generation – that they use it to communicate, network and to express opinions. The results also showed that the profile owner, through their status updates, can revise and reform their presentation of self at any time. / Denna uppsats undersöker hur de deltagande ungdomarna gör självpresentationer på sina Facebook- profiler. Detta kommer att undersökas genom en socialsemiotisk metod med fokus på begreppen semiotisk potential, affordance, konnotation, denotation. Det teoretiska ramverk som ligger till grund för uppsatsen är Goffmans dramaturgiska perspektiv som liknar livet vid en teater. Alla sociala interaktioner sker på en scen och individen har olika roller beroende på kontexten. Varje framträdande har, likt teatern, en bakre och främre region, där den främre är den roll du har vid uppträdandet och den bakre är den privata regionen. Goffmans perspektiv tar även upp intrycksstyrning vilket används för att styra det som släpps ut på scenen, den främre regionen. Det teoretiska ramverket innehåller även socialpsykologins identitetsbegrepp samt ett avsnitt om ungdomar, deras kultur och hur de förhåller sig till Internet. Uppsatsen undersöker även, med en socialsemiotiskmetod hur scenen Facebook är komponerat för att se vilka möjligheter av självpresentation det finns. Scenen Facebook är komponerat med tre olika spalter, där den mittersta är störst och har den primära funktionen. Den västra spalten innehåller profilbilden med kompletterande information, i syfte att påvisa vem profilägaren är. Mittenspalten har två olika innehåll, den ena är informationssidan som återger biografiska uppgifter om profilägaren samt vilka grupper och pages denne tillhör. Den andra är wall:en, Facebooks centrala del, här kartläggs de aktiviteter profilägaren gör, till exempel: skriva på någons wall, kommentera på bilder, lägga upp egna bilder eller bli taggad i bilder. Det undersökningen kom fram till var självpresentationen sker främst genom grupper och pages, statusuppdateringar, profilbild och kommunikation på wall:en samt att den varierar beroende på aktivitet. Vid hög aktivitet är det klarare vad som är menat att publicera och vad som regleras med intryckskontroll. Vid låg aktivitet var det ett problem att se vad som var intrycksstyrning och vad som var ett slentrianmässigt användande av Facebook. Det kom även fram att den profilbild som visas ofta är representativ utifrån materialet. Den som hade en humoristisk profilbild hade även en profil med ett humoristiskt tema. Humor var även det mest genomgående temat bland profilerna och ofta med subkultur kopplat till detta.

A Familiar Context - a survey and comparison of mathematical language in the most widely-used mathematics textbook and in the standardized national tests for grade 6 students in Sweden. Studies have shown that language has a crucial role when students learn mathematics but there is a lack of empirical surveys mapping how mathematical language is used in different practices. One aspect of mathematical language called personification, which is associated with something that generates personal interest or contributes with a familiar context, seems to affect low-performing students in a negative way in their problem solving in the subjects of algebra and geometry. The overall aim of this study is to perform an empirical survey and analysis over how the personification of the mathematical language is used in the most commonly used mathematics textbook and the standardized national tests for students in grade 6 in Sweden. To answer this purpose, two research questions have been formulated: To what extent are natural language, mathematical imagery and mathematical symbols personalized in the field of algebra and geometry? How do typical mathematical tasks differ in the subjects of algebra and geometry? Method: Selected mathematical tasks from the most commonly used mathematics textbook and the national tests were analyzed in regards to personification. These selected tasks were also analyzed in regards to the concepts, metonymy and metaphor which can be used to distinguish the core of natural language in mathematical tasks. Results: There are differences between the uses of personification in the subjects of algebra and geometry. Personification was also found to be more common in the national tests than in the mathematics textbook. A comparison between the typical tasks from each subject area in the mathematics textbook and the national tests also showed that metaphorical form, a concept like personification associated with familiar context, is used more in the national tests than in the mathematics book. Conclusions: A clear difference in the use of personification and metaphorical form between textbooks and standardized national tests in mathematics for year 6 students was identified. Such differences in language usage may impair mathematics knowledge assessment. It is therefore important to make authors aware of how language use can affect a student's problem solving ability and raises the question as to whether personification and metaphorical form should be included in testing mathematical knowledge?

Denna studie undersöker antalet av den multimodala resursen som kan kategoriseras som fotografi som finns representerat i fyra stycken läromedel för kursen Svenska 1 på gymnasiet. Undersökningsmaterialet avgränsas till de arbetsområden som behandlar de fiktivt berättande genrerna lyrik, epik och dramatik i läromedlen. Med ett urval av tre stycken fotografier från varje läromedel analyseras också samspelet mellan den multimodala resursen och den tillhörande texten. Dessutom undersöker studien om det råder några likheter eller skillnader för fotografierna gällande deras kommunikationssyfte och potential som meningsskapande. Undersökningen tar avstamp i den socialsemiotiska teorin på multimodalitet och genom både en kvantitativ och kvalitativ metodansats besvaras frågeställningarna. Studien visar att antalet fotografier som används som multimodal resurs är jämt i tre av fyra undersökta läromedel. Ett av läromedlen använder en mindre mängd fotografier som multimodal resurs. Undersökningen visar också att det råder ett samspel mellan fotografiet och den tillhörande texten i de flesta av exemplen med ett fåtal undantag. Studien uppmärksammar dessutom likheter och skillnader mellan fotografiernas kommunikationssyften och potentialer som meningsskapande.

Denna studie presenterar ett preliminärt ramverk för analys av lärande i bråk inom ramen för transformationer mellan olika former av representationer. Ramverket används i en empirisk studie där åtta 10-åriga elever genomför uppgifter i bråk, som utvecklats för att utmana dem att reflektera över olika sätt att representera aspekter av begreppet bråk. Ramverket bygger på socialsemiotikens multimodala perspektiv. Analysen belyser hur ramverket hjälper till att strukturera förståelse för samspelet mellan representationer i inlärningen av bråk. Specifikt såg vi hur konkret fysiskt material och gester kompletterar symboliskt representation och talat språk i elevernas lösningar. / This study presents a tentative framework for the study of learning fractions in the context of transformations between different forms of representations. The framework is used in an empirical sample of how eight 10-year-old students express understanding of mathematics tasks, which were developed to challenge them to reflect on different ways to represent aspects of the concept of fractions. The framework is based on a social semiotic perspective of multimodality. The analysis discloses how the framework helps in structuring understanding of the interplay between representations in the learning of fractions. Specifically we saw how concrete physical material and gestures complemented the symbolic and spoken language in the students’ solution strategies of different tasks.