Ljudlandskap återfinns i såväl natur som film, både naturligt och syntetiskt. Dessa ljudlandskaps effekter har länge studeras ur ekologiska perspektiv och ibland med samband i taktila upplevelser. De har även studerats ur ett perspektiv med narrativt fokus. Den här studien svarar däremot på hur ljudlandskap skapar en immersiv funktion i audiovisuella gestaltningar och hur användare av dessa uppfattar den. Ett inläst manus av Ronja Rövardotter har skickats ut tillsammans med en enkät och kompletterande intervjuer. Dessa frågar informanterna om ljudlandskapens immersiva funktioner. Resultat visar på att ljudlandskapens närvaro är vad som är immersionsskapande, med förutsättningen att de håller en hög modalitet.

Denna studie syftar till att att undersöka hur modegenren kan framställa könsneutral reklam.Detta görs genom en visuell bildanalys av tre könsneutrala reklambilder från det svenskamodeföretaget HOPE. Den visuella bildanalysen sker med hjälp av Roland Barthes begreppom denotation, konnotation och myt, samt med hjälp av utvalda analysverktyg. Här tittasspecifikt på följande semiotiska resurser: subjekt, utseende, kläder, färger, posering ochkroppshållning. Målet med studien är att få en djupare förståelse kring, och kunna ge ettexempel på hur modereklam kan framställa könsneutral visuell kommunikation istället för attanvända sig av könsnormer och stereotyper. Det teoretiska ramverket består av socialsemiotikoch performativitetsteori, samt en diskussion angående normer och stereotyper gällandereklam. Resultatet av studien visade på att det i materialet som framställde könsneutralitetfrämst kom från modellerna, som tydligt visade på att kön inte är stabilt utan är någonting vihandlar utifrån. Detta tolkades genom att materialet inte endast förespråkade manligt ochkvinnligt ideal utan även vad tolkas som neutrala genus. Även modellernas utseende,posering, de val av färger som används och val av kläder visade på könsneutralitet då demkonnoterade till alla genus och därav inte förespråkade eller följde könsnormer. Vidare visaderesultatet på att det könsneutrala i materialet framhävde versioner av gemenskap,likvärdighet, jämställdhet, befrielse och framtidsanpassning. Materialet visade därmed på enmodernitet och öppenhet för sociala konstruktioner av kön som bryter mot normen om ettbinärt könssystem. Vidare hade det varit intressant att forska mer djupgående på hur reklaminternationellt, och då inte bara inom modebranschen, använder sig av framställning avkönsneutralitet i deras marknadsföring och sociala medier.

Abstract: Arbetet är en läromedelsanalys som med hjälp av multimodal textanalys undersöker innehåll och utformning av ämnesområdet ”språkförhållanden i Sverige och övriga Norden” i läromedel för gymnasiets Svenska 2. Studien ämnar besvara frågorna: 1. Hur ser urvalet av material ut i de undersökta läromedlen när det gäller området nordiska språk? 2. I vilket sammanhang presenteras nordiska språk i de undersökta läromedlen? 3. Vilka modaliteter används i läromedlen? Resultaten visar att texter på de nordiska språken lyser med sin frånvaro i de delar av läroböckerna som rör språkförhållanden i Norden. I den mån texter på originalspråk används förekommer de oftast i en litteraturhistorisk kontext, och i urvalet framträder Henrik Ibsen som den oftast citerade författaren på originalspråk, genom främst utdrag ur Et dukkehjem men också Gengangare. Läroböckerna kombinerar ofta de nordiska grannspråken med de nationella mino-ritetsspråken, och det är således svårt att skilja på dessa moment. En av läroböckerna utmärker sig genom att ha en global inramning och börja i världens språk, för att sedan zooma in på de nordiska språken och minoritetsspråken. Resterande böcker tar avstamp i Sverige och det svenska språket. De modaliteter som används är bilder (fotografier och teckningar), skrift samt hänvisningar till internetsidor som inte hör till läroböckerna. Dessa internetsidor kan vara exakt hänvisade genom utskrivna länkar och namn eller enbart bestå av upp-maningar till att söka vidare på internet. Syftet är oftast att låta eleverna fördjupa sig i ett ämne, det saknas däremot tillgång eller hänvisningar till ljudfiler eller andra källor som skulle kunna illustrera den verbala delen av språken.Studien visar att läroböckerna i huvudsak är förenliga med ämnesplanen för Svenska 2 på gymnasiet. De olika läroboksvalen innebär dock olika konsekvenser för eleverna, i huvudsak i form av kompromisser mellan djup i ämnet och variation av materialet, samt hur mycket eget bestämmande eleverna kan utöva.

Mot bakgrund av att vi under vår VFU-tid liksom under vår tid som obehöriga lärare i tyska respektive italienska har lagt märke till att ordinlärningen utgör en stor utmaning för många elever, samt att ordförrådet ofta är begränsat när det kommer till muntliga och skriftliga framställningar, har vi i detta arbete valt att närmare granska ordkunskapsövningar i en en tysk lärobok för gymnasiebruk ämnad för steg 3, Lieber Deutsch 3/2.0. Givet det ökade intresset för multimodalitetsbegreppet vi sett på senare tid valde vi att undersöka dessa ordkunskapsövningar utifrån ett socialsemiotiskt och även psykolingvistiskt perspektiv. Frågorna vi ställde oss var:Vilka typer av ordkunskapsövningar är dominerande i boken?Vilka tendenser kan vi se gällande användning av semiotiska resurser ia. de dominerande ordkunskapsövningarna?b. andra delar av boken?Vad har intern/extern visualisering för betydelse när vi lär oss ett ord?Vilka språkdidaktiska slutsatser kan vi, som undervisande lärare, dra från vårt arbete?I teoridelen belyste vi olika för vårt arbete relevanta aspekter. Till exempel redovisade vi olika typer av ordkunskapsövningar utifrån den tyske didaktikern Storch. Därutöver tydliggjordes relevansen av ett varierat ordförråd, och det fördes även en fördjupande diskussion kring multimodalitetsbegreppet – huvudsakligen baserad på Kress.Analysdelen bestod av att vi i ett första steg visade fördelningen av ordkunskapsövningarna i Lieber Deutsch 3/2.0, mer konkret: Vilka sorters ordkunskapsövningar var dominerande i läroboken? Därefter diskuterades den mest dominerande typen av övning mer ingående – utifrån ett multimodalt perspektiv. För att sätta ordkunskapsövningarna i kontext betraktade vi även andra delar av boken ur ett multimodalt perspektiv, med fokus på användning av semiotiska resurser.Resultatet visade att de dominerande ordkunskapsövningar var sådana utifrån paradigmatiska relationer. Därutöver framgick att författarna bakom Lieber Deutsch i stort sett helt avstod från att inkludera bilder såväl inom dessa ordkunskapsövningar som inom övriga. Även i bokens resterande delar användes semiotiska resurser på ett sätt om premierade alfabetisk text över bild. Arbetet avslutades med en diskussion kring multimodalitet och psykolingvistik inom ramen för ordinlärning.

I dagens samhälle är flödet av information i form av texter och bilder stort och elever behöver en god läsförståelse samt verktyg för att tolka dessa. Ett av de tidigaste möten elever har med samhällsinformation är genom skolan och de läromedel som används för att förmedla kunskap. Läraren ansvarar många gånger för att välja ut och granska läromedlet för användning innan detta möter eleverna då det inte finns någon statlig granskning. I denna studie är syftet att granska ett av dessa läromedel vid namn ABC-Klubben för årskurs 3 som består av flera böcker med tre läsnivåer genom ett multimodalt perspektiv. Analysen av böckerna utgår från den socialsemiotiska teorin. Med hjälp av denna teori försöker vi besvara hur läsnivåerna kan jämföras med varandra, vilka semiotiska resurser som samspelar för att bygga en multimodal text och hur läsförståelsen kan öka genom detta samspel. Resultatet visade att de semiotiska resurserna bildade semiotiska modaliteter i samspel med varandra för en ökad förståelse. Detta med vissa undantag där samspelet var otydligt vilket kan innebära en minskad läsförståelse på grund av iscensättning, textbindning, tematisk orientering eller val av resurser.

Syftet med studien har varit att inventera och jämföra materialen bildstöd och TAKK som multimodala och inkluderande verktyg i förskolan samt att undersöka vilket meningsskapande materialet kan ge barn i förskolan. I studien har fotografier av bildstöd och TAKK insamlats och en tematisk analysmetod i kombination med ett socialsemiotiskt perspektiv har använts. Resultaten visar att barns möjligheter att kommunicera och skapa mening påverkas av materialens olika utseende och egenskaper. Materialen från de olika förskolorna föreställer främst rutinsituationer och ofta förekommande föremål/material såsom mat och leksaker medan det saknas andra situationer såsom fri lek och spontana sociala samspel. Representation av olikheter, såsom hudfärger och kön, är också något som lyser med sin frånvaro i flertalet av materialen. Fotografiernas stora variation i utseende i både färgsättning, figurer och text tyder på att valen kring materialen inte alltid är genomtänkta. Förskolor skulle därför kunna erbjuda bildstöd och TAKK på många olika sätt och med stor variation, där medvetna val i utformandet av materialet möjliggör för större användningsområde, ökad inkludering samt ökade möjligheter till meningsskapande.

Syftet med denna uppsats är att identifiera mönster för hur Försvarsmakten arbetar med att framställa kvinnor i deras kampanjfilmer. För att kunna uppfylla studiens syfte formuleras följande frågor: Vilka diskursiva grepp använder Försvarsmakten för att framställa kvinnor i deras kampanjfilmer? och Hur kan representationen av kvinnor förstås utifrån ett intersektionellt perspektiv?. Genom en multimodal kritisk diskursanalys tillsammans med en kombination av analysverktyg behandlar undersökningen tre kampanjfilmer hämtade från Försvarsmaktens hemsida; Vi låter Sverige vara i fred (2017), Vi låter Sverige vara i fred (2018) och Kom som du är (2019). I försök att dessutom nå en övergripande förståelse för den sociala kontextens betydelse i Försvarsmaktens framställning av kvinnor bygger uppsatsens teoretiska ramverk på forskning kring socialsemiotik, intersektionalitet samt feministisk poststrukturalism. Undersökningen identifierar fyra återkommande mönster, medan en del mönster visar på Försvarsmaktens progressiva arbete i framställningen av kvinnor visar andra på motsatsen då en traditionell struktur inom verksamheten fortsätter att bekräftas genom de roller som kvinnor tilldelas, respektive inte tilldelas.

Den här studien ämnar undersöka hur försäkringsbolaget Hedvig representerar sig själva som annorlunda via sitt Instagramkonto, med tonvikt på vilka semiotiska resurser respektive positioneringsstrategier Hedvig använder i sina Instagraminlägg. Studien utgår ifrån teorier inom marknadskommunikation samt socialsemiotik. Det empiriska materialet består av åtta Instagraminlägg från Hedvigs Instagramkonto som valts ut genom ett målstyrt urval. För att analysera materialet används metoden multimodal kritisk diskursanalys (MCDA). Studiens resultat visar att Hedvig använder sig av flera visuella och textuella semiotiska resurser såväl som flertalet positioneringsstrategier för att representera sig själv som annorlunda. Detta görs dels genom att Hedvig påvisar en avslappnad inställning till försäkringsobjekt, dels genom att företaget förmedlar en stor tillit till sina kunder samt anammar deras livsstil. Detta resulterar i att Hedvig rekontextualiserar vad försäkringar respektive försäkringsbolaget Hedvig är. Hedvig lyckas därmed differentiera sig från andra försäkringsbolag, möjligen till den grad att de själva inte längre upplevs som ett sådant. / This study aims to analyse how the insurance company Hedvig uses Instagram to represent itself as different, with emphasis on which semiotic resources and positioning strategies Hedvig uses in their Instagram posts. The study draws from market communication theories as well as social semiotics. The material consists of eight posts from Hedvig’s Instagram account selected through purposive sampling. These are analysed using the method multimodal critical discourse analysis (MCDA). The results show that Hedvig uses several visual and textual semiotic resources as well as multiple positioning strategies to represent itself as different. This is done through Hedvig showcasing an unbothered and relaxed attitude towards insured objects and by conveying a great deal of trust in its customers and embracing their lifestyle. This results in a recontextualization of insurances and of Hedvig as an insurance company. Hedvig thereby successfully differentiates itself from other insurance companies. This is, however, done to an extent where Hedvig is possibly no longer seen as an insurance company.

I följande studie undersöks hur realityserien True Love Sverige konstruerar könsroller. Syftet är att få insyn i hur media kan påverka vår identitet, samt blottlägga hur en produktion går till väga för att kommunicera ett visst budskap. De metoder och teorier jag har använt mig av är multimodal kritisk diskursanalys, socialsemiotik, könsrollsteorin och Yvonne Hirdmans genuskontrakt. Resultatet visar att deltagarna konstrueras genom produktionsbolagets val av setting, attribut, perspektiv, ljud och musik. Analysen visar att programmet till stor del (re)producerar traditionella könsroller, men att vissa deltagare – främst de av manligt kön – bryter dem.

Maier, Susanna (2016). Språkliga möjligheter, Elevers erfarenheter av att bli till i skolans ram, en multimodal intervjustudie (Linguistic possibilitys, Pupils experiences of self confirmation in the context of school, a multimodal interview study) Specialpedagog-programmet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskolaProblemområdet i detta examensarbete är hur estetiska lärprocesser och ett vidgat språkbegrepp används och utnyttjas i elevers kunskapande i grundskolan så att elevers olika vägar till kunskapande kan tas till vara.Syftet med studien är att få ta del av hur gymnasielever på estetiska programmet upplever att deras identitet, förmåga och särskilda kompetens mötts och utnyttjats (använts) i kunskapandet i deras tidigare skolgång. I läroplanen står ”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga.” (Skolverket, 2011, s 9). Hur upplever elever att skolan mött deras olika teckenskapande kompetenser i deras lärprocesser?Den teoretiska ramen för examensarbetet spänner över en rad olika teorier kring bland annat identitet, estetiska lärprocesser, kunskap och bedömning, inkludering och demokrati. I grunden hålls den teoretiska ramen samman av den socialsemiotiska teorin som behandlar frågor kring hur människor använder sig av semiotiska tecken och texter i ett socialt sammanhang.Undersökningen har en narrativ ansats där elevers berättelser har vuxit fram dels genom intervjuer, men även genom en gestaltningsuppgift kring frågan om vem man kan bli som elev i skolan. Metodvalet i undersökningen styrs delvis av teoriramen där den estetiska lärprocessen används som ett verktyg i berättelsernas tillblivelse.Resultat och analys visar att skolan domineras av en bedömningskontext, både i det kunskapande arbetet och i det sociala sammanhanget. Denna bedömningskontext har en stark påverkan på vem man blir som elev i skolans ram. Elevernas berättelser vittnar om att möten med de andra eleverna och hur man förhåller sig i relation till dessa möten, är viktiga för elevers känsla av sammanhang och därmed i deras kunskapande processer. Det framkommer att skolans kunskapssyn av eleverna uppfattas som att kunskap är något utifrån kommande och formaliserat. Vidare framkommer det, i de intervjuade elevernas berättelser, att estetiska uttrycksformer som kunskapande processer, inte värdesatts i någon större utsträckning under deras tid på grundskolan, utan att de skriftspråkliga uttrycksformerna nästan alltid värderats högre enligt elevernas upplevelse. I ett av elevernas gestaltningsarbeten visas skolan som en ogenomtränglig yta av skrivna texter, både vad gäller de texter som styr skolans innehåll och de texter som visar elevers kunskapsproduktion. I elevernas berättelser framkommer även att de upplevt att lärares kompetens i att använda andra språkliga resurser än de skriftspråkliga varit bristfälliga.Arbetets mål har inte varit att komma fram till någon tydlig konklusion, utan snarare att lyfta fram några elevers perspektiv på vad det kan innebära att bli elev i skolans ram. En slutsats är dock att det är viktigt att forskningen ger utrymme för elevers perspektiv och upplevelser kring vad det kan innebära att vara elev i skolan.En specialpedagogisk implikation är att skolsystemet, där de estetiska uttrycksformerna får en större viktighetsgrad och används med mer kompetens från lärarkåren, kan bidra till att skapa en mer inkluderande lärmiljö för fler elever.Nyckelord: estetiska lärprocesser, identitet, inkludering, kunskapssyn, multimodal narration, socialsemiotik