Den här studien syftar till att synliggöra multimodal kommunikation mellan pedagoger och yngre barn vid rutinsituationer i förskolan. Dessutom synliggörs hur barnens agens kommer till uttryck vid dessa specifika situationer. De rutinsituationer som har studerats är måltiden samt på- och avklädning. Vid genomförandet av den empiriska datainsamlingen har videoobservation använts som metod, med kompletterande anteckningar. För att analysera den multimodala kommunikationen som framkom vid observationerna låg socialsemiotik som teori till grund. Inom socialsemiotiken studeras all typ av kommunikation, som exempelvis kan bestå av gester, ljud och blickar, varpå vi ansåg att den teorin var lämplig att använda i relation till vårt syfte. De huvudsakliga resultaten i studien visar att pedagoger och barn kommunicerar multimodalt genom att kombinera teckensystemen tecken som stöd (TAKK), bildstöd, tal och kroppsspråk, för att på så sätt skapa förståelse mellan de båda parterna. Vid analys av den multimodala kommunikationen mellan pedagoger och barn framkommer att barnen ständigt är deltagande i kommunikationen. I delstudie 1, måltiden, framkommer hur barnens varierande deltagande i varje situation gör att barnens utövande av agens framkommer på olika vis. Den gemensamma nämnaren är dock att barnen är aktiva deltagare i varje situation. I delstudie 2 som berör på- och avklädning synliggörs att barnens agens kommer till uttryck genom att de kommunicerar verbalt, kroppsligt, i relation till visuella bilder eller genom att inte svara. Dessutom har sättet barnen utövar agens vid på- och avklädning visat sig relatera till vilka semiotiska resurser de får tillgång till.

Syftet med vår uppsats är att synliggöra vilket kommunikativt innehåll som förekommer i applikationerna Babblarna och Tripp, trapp, träd som vi tolkat är vanligt förekommande i svensk förskola. Vi har genomfört en granskning och analys som vi delvis anpassat men som från början är utformad av socialsemiotikerna Anna Åkerfeldt och Staffan Selander. I samband med analysen tillämpas den socialsemiotiska teorin och valda relevanta begrepp. I arbetet med analysen framkom det att båda applikationerna uttrycker sig med varierade multimodala språk. För att kunna tyda dessa teckensystem så krävs det kunskap och förståelse om digital literacy för att barn och pedagoger ska kunna använda applikationerna både i ett självständigt och kollektivt lärande sammanhang. Tanken är att arbetet med digitala verktyg ska implementera den analoga undervisningen.

Syftet med studien var att lyfta fram lärares erfarenheter och uppfattningar om ett multimodalt arbetssätt i matematiken. Frågeställningarna i syftet behandlar på vilket sätt ett multimodalt arbetssätt i matematiken kan stödja andraspråkselevers lärande samt hur lärare använder modaliteter i undervisningen för andraspråkselevers delaktighet och inkludering. Studiens datainsamlingsmetod utgick med hänvisning till syftet från en kvalitativ metod med fokus på semistrukturerade intervjuer med fem lågstadielärare. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ inriktad IPA-analys som kunde identifiera sex teman, vilka redogör lärarnas uppfattningar. Resultatet av studien samt tidigare forskning visar att det finns främjande fördelar med ett multimodalt arbetssätt i matematiken, men att det kräver kompetens, tid och resurser. Analysen av intervjuerna visar att lärarna förespråkar en inkluderande undervisning med varierat innehåll samt framhåller vikten av att låta eleverna möta innehållet med flera olika sinnen för att finna sitt bästa sätt att lära.

Studien utgår från ett socialsemiotiskt perspektiv och syftet är att undersöka samspelet mellan bild ochskrift i svenska läromedel. För att ta reda på detta ligger fokus på hur semiotiska resurser och modaliteteranvänds samt på vilket sätt bild- och skriftrelationen är meningserbjudande. Studien förhåller sig även tilldet sociokulturella perspektivet som menar att eleven lär sig i samspel med omgivningen.Frågeställningarna besvaras genom en multimodal textanalys av två arbetsböcker. I resultatetframkommer det att semiotiska resurser och modaliteter används på ett varierat och betydelsefullt sätt iarbetsböckerna för att skapa ett meningsfullt lärande. Resultatet visar även att det finns samspel mellanbild och skrift som oftast är meningserbjudande. Ibland är samspelet otydligt på grund av avsaknad avnärliggande skrift, men bilden går då att tyda utifrån helheten. Utifrån resultatet sker det även enkomparativ analys av arbetsböckerna. Analysen visar på de likheter och olikheter som de bådaarbetsböckerna har.

Utifrån ett medie- och kommunikationsperspektiv är det både intressant och relevant att studera hur förpackningsdesign kan användas för att upprätthålla normer och strukturer i samhället (Stanfill, 2014). Syftet med denna studie är att undersöka människors inställning till, och uppfattningar om förpackningsdesign för lågprisvaror. Därtill hur de skulle kunna designas annorlunda för att utmana de rådande normerna för lågprisdesign och uppfattas mer lockande. Forskningen utgår från ett receptionsperspektiv för att få en fördjupad förståelse för studiens utvalda målgrupps uppfattningar om ämnet. Målgruppen består av personer som konsumerar lågprisprodukter, då de antas ha en begränsad ekonomi. Dessutom utgår studien från personer intresserade för god smak. Detta genom kvalitativa fokusgruppssintervjuer i samband med Luptons (2011) designprocess och arbetsprocessen Human-centered design (IDEO, 2015). Genom en analys av informanternas resonemang och uppfattningar har en förpackning för ett lågpris-te inom dagligvaruhandeln tagits fram. Studien är grundad i relevant teori och tidigare forskning som innefattar bland annat Bourdieus kapitalteori (1989), Bergströms designlära (2019), och Goffmans teori om självframställning (2020/1959). Undersökningens empiriska data visar att normerna för lågprisdesign uppfattas otilltalande, stigmatiserande och är möjliga att utmana. Dock krävs ett genomtänkt designarbete då förpackningen fortfarande ska ingå i lågprissegmentet. Projektet resulterar i att skapa en förpackning som bryter rådande normer för lågprisdesign och strävar efter att vara estetiskt tilltalande för studiens målgrupp.

No description available.

Information and communication technologies (ICT) are constantly evolving in today's information society. The school uses ICT as a teaching tool and it begins to be included at the leisure-time in school by the educators. Aim of this study is to examine how educators describe their perceptions and experiences of using ICT in the leisure activities. The questions is about how the educators use ICT, what they believe children learn of ICT, and which advantages and disadvantages they see with ICT at leisure-time in school. Through a qualitative approach, I have had my questions answered by six trained educators, five of whom are recreational educators and one who is a preschool teacher. These have individually answered my interview questions as an interview took place over a phone call, while the others answered the same questions by e-mail. The interview questions were open-ended questions that were formulated so the educators could respond so freely and fulfilling as possible. The survey shows that teachers use ICT in multimodal approach at leisure-time in school, both in informing parents and in activities with the children. The children use ICT tools as Smartboards, computers and Ipads. With these tools, they listen to music, play games and use various utility programs, which are helping them to develop in different knowledge topics. They also developed in interaction with each other as they learn to work together, take into account and listen to each other and to wait for their turn. The educators see benefits of ICT as it doubles as a great and practical support, both for the children and for themselves. The drawbacks they see with ICT are that the activities are mostly sedentary, and that schools have poor access to equipment.

Den här studien syftar till att granska vad Systembolaget förmedlar i sina reklamfilmer och hur det förmedlas. Genom en kvalitativ utgångspunkt, den multimodala kritiska diskursanalysen och semiotiska resurser urskiljs dolda budskap i reklamfilmerna. De teoretiska utgångspunkterna i studien är social marknadsföring och den socialsemiotiska teorin vilka stärker och lyfter resultaten. Analysen av reklamfilmerna visar att Systembolaget använder sig av humoristisk, informativ och berättande strategi, samt att deras samhällsuppdrag enbart förmedlas till en viss del. Andra budskap som analysen urskiljer i de tre reklamfilmerna är Systembolagets syn på kvalité och deras värdering om kapitalism.

This study concerns digital stories told by five young Romani students and one teacher from Roma Culture Class in Stockholm, Sweden. The theoretical framework draws from theories concerning identity, culture, Romanipe, the Romani value system and social semiotics. The material for the study is the digital stories that were analyzed qualitatively. The results show that the young Roma in the study demonstrate pride in their Romani background and culture, but also signs of changes and development in their culture. Some of the participants do not show external signs of Romani traditions, for example in the ways of dressing. However, they show their Romani descent through other signs and symbols as for example through images where the Romani tea table is especially emphasized. The study indicates that the use of multimodality seems to give the participants in the study more power over their own representations.

I ett historiskt perspektiv kan skolmatematiken betraktas som traditionstyngd. Forskning visar att lektionstid ofta ägnas åt elevers eget arbete och att elever förlorar sin lust att lära matematik. Detta står i kontrast till forskning om bl.a. resonemangs- och kommunikationskompetens, samt kamrat- och självbedömning som kan öka motivation och vara viktigt för lärande. Uppsatsen vill öka kunskapen om kommunikationen som sker när elever och lärare samtalar om problemlösningar i matematik samt vilka aspekter av elevernas lösningar som erkänns i samtalet. Undersökningen har ett socialsemiotiskt och multimodalt perspektiv på kommunikation, samt ett designteoretiskt perspektiv på lärande. Datan har samlats in genom videografi av två matematiklektioner i en skolklass med 14 elever i årskurs 4. Den multimodala kommunikation har transkriberats. Resultatet visar att elever och lärare använder semiotiska resurser i samspel i sin kommunikation som blottlägger aktörernas meningsskapande. Analysen sker med hjälp av begreppen erkännande och erkännandekultur. Tre kategorier av erkännande skapas och visar hur elever och lärare betonar olika men också samma aspekter under bedömningen. Slutsatserna är att lärare bör vara uppmärksamma på vilka erkännandekulturer eleverna och lärarna själv ger uttryck för, att enkla bedömningsaktiviteter kan bygga upp positiva sociomatematiska normer, hjälpa eleverna resonera och kommunicera i matematik, bidra till att utveckla kamratbedömning och att eleverna kan (och bör) vara delaktiga i framtagandet av bedömningskriterier.