Syftet med studien är att synliggöra hur lärare arbetar med högläsning som ett pedagogiskt verktyg för språkutveckling samt om det finns en medveten progression i högläsningsarbetet mellan förskoleklass till årskurs 3. Studien bygger på fem lärares arbete och uppfattningar gällande högläsning som språkutvecklande arbetssätt. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande där språk och interaktion har en central roll. En kvalitativ forskningsmetod användes där materialet samlades in genom observationer och intervjuer. Den analysmetod somanvändes för att bearbeta den insamlade empirin var tematisk analys. Resultatet visar att lärarens medvetenhet om högläsningens samtliga aspekter påverkar dess möjlighet till språkutveckling. Arbetet med högläsning kan se väldigt olika ut men ändå vara framgångsrik ur ett språkutvecklande perspektiv.

Tidigare forskningsresultat visar olika språkutvecklande metoder som en pedagog kan använda sig av i relation till förskolans utbildningsinnehåll. Musik, högläsning, fysisk aktivitet är exempel på sådana. Vid analys av tidigare forskningsresultat kring språkutvecklande metoder upplevdes en svaghet inom området då förskollärares upplevelser av språkutvecklande metoder faller i skuggan av hur de språkutvecklande metoderna kan påverka barnens språkutveckling. Studiens syfte är att, genom kvalitativ metod, undersöka förskollärares upplevelser kring språkutvecklande metoder. Målet med studien är således att bredda våra kunskaper samt bidra till forskningsfältet språkutvecklande metoder och att vi, genom resultatet, kan agera utefter djupare vetenskaplig grund i våra kommande yrkesroller. Fyra frågeställningar ligger till grund för intervjuguidens utformning. • Vilka språkutvecklande metoder beskriver förskollärare i studien att de använder sig av? • Hur beskriver förskollärare i studien att de använder metoderna? • Varför använder förskollärare, i studien, metoden/metoderna? • Finns det metoder som förskollärare i studien är bekanta med, men inte använder sig av? Om så, varför? Förskollärares upplevelser har därför fokus i den kvalitativa studien. Nio förskollärare intervjuades med avstamp i den sociokulturella teorin. Insamlade data har analyserats genom Giorgis metodanalys, tagen ur den fenomenologiska metodologin. I resultatet går att utläsa en variation av språkutvecklande metoder, bland annat högläsning, TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) och GAKK (Grafisk Alternativ och Kompletterande Kommunikation). Även andra språkutvecklande metoder som inte används av förskollärarna går att utläsa. Bakgrunden till användandet av de språkutvecklande metoderna varierar. Fortbildningar samt kollegialt arbete lyfts av flera förskollärare som bakgrund till användandet av de olika språkutvecklande metoderna, likväl beprövad erfarenhet. Likaså framkommer, i resultatet, varierande upplevelser kring de språkutvecklande metoderna GAKK och Bornholmsmodellen

Syftet med denna uppsats var att försöka förstå hur barn uppfattar att bild kan ge stöd för deras lärande. Vi har undersökt vilka uppfattningar elever i åk 4 har kring ämnet bild samt vad de i så fall tycker att de lär sig genom bild. Vidare undersökte vi om estetisk pedagogik med inriktning bild är något som hjälper elever i deras lärande och utveckling. För att förmedla elevperspektivet valde vi att arbeta utifrån en kvalitativ metod där empirin samlades in genom intervjuer. När vi analyserade resultatet använde vi oss av tidigare forskning kring ämnet, stöttabegreppet samt Lev.S Vygotskijs sociokulturella teori med fokus på den proximala utvecklingszonen. Vi gjorde ett sannolikhetsurval som innebär att alla elever i klassen har en chans att bli utvalda till intervjun. Vi valde att göra parintervjuer för att de deltagande skulle kunna stödja varandra. Resultatet visade att eleverna såg bild som något de gör t.ex. klippa, måla, rita osv. De upplever att bild förekommer i andra ämnen som, att läraren använder sig av White boarden för att konkretisera kunskap eller att de jobbar med olika teman där de får möjlighet att använda sig av bild. Eleverna uttrycker att de förstår bättre med hjälp av bild i undervisningen och på fritiden. Slutsatsen blir att eleverna uppfattar att bild ger stöd för lärande.

Föreliggande examensarbete syftar till att ge en bild av hur ett antal elever som tidigare gått i waldorfskola upplever att flytta över till gymnasiet. Den metod som använts är den kvalitativa forskningsintervjun, där sex före detta waldorfelever djupintervjuats om sina erfarenheter från skolbytet. Intervjumaterialet har delats in i sex teman: övergången, förkunskaper och prestationer, betyg och bedömning, lärarna, miljön samt kritik mot waldorfskolan. Dessa teman har sedan satts in i ett teoretiskt sammanhang med hjälp av sociokulturell teori, där de sociala sammanhangen betonas och därför är särskilt lämpade för en studie där upplevelsen står i centrum. Vad studien tydligt visar är att samtliga elever på förhand oroat sig för övergången till en annan skola men att ingen av dem beskriver att de sedan upplevt några egentliga problem. Analysen fokuserar på hur eleverna upplever sig som delar i ett sammanhang och hur detta påverkar dem. Slutsatsen blir att de sociala sammanhangen är väsentliga för hur man anpassar sig till den nya skolgången; om de sociala omständigheterna är tillfredsställande så fungerar även skolarbetet i stort. Det framgår också att man inte upplever det man beskriver som stora skillnader i skolmiljö och undervisningsmetoder som avgörande för hur övergången i sig fungerat, utan även här är de relationella omständigheterna centrala.

Syftet med denna uppsats var att undersöka huruvida lärarutbildningen i Malmö förbereder lärarstudenter inför det framtida arbetet med språkutveckling. För att uppnå detta syfte och få svar på våra frågeställningar använde vi oss av en kvalitativ, hermeneutisk textanalys av Lgr11:s kursplaner i svenska och svenska som andraspråk. Som grund för analysen använde vi oss av en mall bestående av tre frågor baserade på den kunskapssyn och de arbetssätt vi bär med oss från lärarutbildningen, vilka vi redogör i den teoretiska bakgrunden och inledningsvis i analysavsnittet. Vår undersökning visade att vi i flera avseenden, exempelvis gällande arbete med skönlitteratur, getts förutsättningar att utveckla den kunskap och de verktyg som krävs för att arbeta språkutvecklande i dagens skola. Undersökningen har dock även visat att det finns punkter under det centrala innehållet i Lgr11 som utbildningen inte behandlat i större utsträckning och i vissa fall inte alls, de flesta kopplade till språkets struktur och grammatik.

För att utveckla barns språk är det viktigt att förskolläraren har en nära kontakt med barnen och får dem att känna sig sedda och förstådda. Barn utvecklar sitt språk genom att vara tillsammans med engagerade vuxna och andra barn som lyssnar och samtalar med dem. Vi ville se om barns etniska bakgrund kan vara av betydelse för pedagogernas olika sätt att arbeta med språkutveckling genom att intervjua och observera pedagogerna. Vi lyfter speciellt Säljös tolkning av Vygotsky. Genom att barn känner meningsfullhet för de nya erfarenheterna blir kunskapen verklig och en del av dem själv. En grundtanke i den sociokulturella teorin när det gäller kommunikationen, är att språk och tänkande hänger ihop. Samt att språket är det som styr tänkandet. Enligt pedagogerna handlar språkutveckling om skrift- och talspråk, både på svenska och på annat modersmål. Men de tar även upp att det handlar om kroppsspråk, babyspråk och teckenspråk. Pedagogerna använder sig av t.ex. sångpåsar, ordkort och sagopåsar för att konkretisera språket.

SammanfattningProblemområdeSpecialpedagogiken kännetecknas som kunskapsområde av komplexitet och det förekommer stor variation när det gäller hur specialpedagogik diskuteras och beskrivs (Ahlberg, 2013). I min studie vill jag undersöka vilka synsätt det finns på specialpedagogisk kompetens och på handledning som verktyg för en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolans verksamhet. Lutz (2013) menar att alla pedagoger behöver insikt i specialpedagogiska förhållningssätt. Som blivande specialpedagog vill jag kunna bidra till en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolan och jag undersöker i min studie, vilka synsätt det finns på specialpedagogisk handledning som verktyg för en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolans verksamhet. Syfte och frågeställningarMin utgångspunkt är att det behövs en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolans verksamhet, för att möta de utmaningar som finns i förskolans pedagogiska verksamhet samt för att bemöta de mål som står i skollag och läroplan. Syftet för studien är att öka kunskapen om vilka synsätt det finns på begreppet specialpedagogisk kompetens och på handledning som verktyg för att bidra till en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolans verksamhet. Studiens preciserade frågeställningar är: Vilka synsätt finns hos några förste förskollärare och några förskolechefer på vad begreppet specialpedagogisk kompetens innebär? Vilka synsätt finns hos några förste förskollärare och några förskolechefer på specialpedagogisk handledning som verktyg för att bidra till en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolan?MetodJag har i min studie valt att använda mig av halvstrukturerade intervjuer, då syftet för studien är att undersöka vilka synsätt som finns kring begreppet specialpedagogisk kompetens och handledning som verktyg för ökad specialpedagogisk kompetens i förskolan. Jag har intervjuat tre förskolechefer och fyra förste förskollärare i min studie. Studiens metodansats har inspirerats av en fenomenografisk ansats då jag i studien vill undersöka hur fenomenen, specialpedagogisk kompetens och handledning upplevs av olika människor. Fejes och Thornberg (2015) framhåller att fenomenografins syfte är att beskriva människors sätt att förstå fenomen i sin omvärld, där fokus är på den variationen det finns i människors sätt att uppfatta omvärlden. I analysen av det empiriska materialet har jag tagit inspiration från den hermeneutiska tolkningsläran, för att söka ytterligare innebörder genom att tolka och söka förståelse. Fejes och Thornberg (2015) menar att i den hermeneutiska tolkningsläran finns fokus på förståelsen i ett budskap och inte i förklaringen.Teoretisk ramSom teoretisk utgångspunkt har jag valt ett sociokulturellt perspektiv, den Säljö (2014) framhåller som att mänskligt lärande bör förstås i ett kommunikativt och sociohistoriskt perspektiv. En annan teoretisk utgångspunkt i studien är systemteoretiskt perspektiv, då jag belyser olika påverkansprocesser i handledning. Öquist (2008) framhåller att systemtänkande handlar om att förstå världen i termer av helheter, relationer, funktioner, sammanhang och mönster. Gjems (1997) menar systemteorin riktar sin uppmärksamhet mot relationer mellan människor, det är då en god utgångspunkt för handledning i yrkesgrupper där man jobbar nära i team och med människor.Resultat och specialpedagogiska implikationerResultatet från min empiriska undersökning visade att det fanns en variation av synsätt hos några förskolechefer och några förste förskollärare kring begreppet specialpedagogisk kompetens, däremot fanns liknande synsätt kring fenomenet specialpedagogisk handledning. Samtliga informanter i studien ansåg att specialpedagogisk handledning kan bidra till en ökad specialpedagogisk kompetens hos pedagoger. Specialpedagogisk kompetens sågs av informanterna som något som först och främst är förknippat med specialpedagogens yrkesroll. Som blivande specialpedagog anser jag att det är viktigt att ha kunskap och vara medveten om de olika synsätt som finns på specialpedagogisk kompetens och på handledning. En ökad kunskap om de olika synsätt som finns kan öka förståelsen för förskolans specialpedagogiska verksamhet.SlutsatsPerspektiven på specialpedagogik är många och som kunskapsområde hoppas jag att forskning som är riktad mot förskolan vidareutvecklas. Jag anser att det behövs en ökad specialpedagogisk kompetens i förskolans verksamhet för att kunna förverkliga ”en förskola för alla”. Det specialpedagogiska uppdraget måste angå alla i förskolan och inte bara specialpedagogerna. Nyckelord: förskola, handledning, sociokulturell teori, specialpedagogisk kompetens, systemteori

Sammanfattning/abstrakt Henriksson Petra (2017). Speciallärares och lärares syn på språkutvecklande arbetssätt – En kvalitativ intervjuundersökning. Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap. Lärande och samhälle. Malmö högskola. 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Med denna studie vill jag bidra med kunskap om vad speciallärare och lärare framhåller som betydelsefullt i deras språkutvecklande arbete i klassrummet och om deras uppfattningar är forsknings grundade samt om speciallärare och lärare som arbetar tillsammans har samma syn på språkutvecklande arbete. Jag vill även synliggöra speciallärares och lärares syn på deras samarbete och föra fram det som de ser som det mest betydelsefulla i samarbetet för att kunna skapa språkutvecklande arbetssätt för elever i språklig sårbarhet. Syfte Syftet med detta examensarbete är att få kunskap om vilken syn några speciallärare och lärare har på språkutvecklande arbetssätt och hur de beskriver samarbete kring språkutvecklande arbetssätt med elever i språklig sårbarhet.Preciserade frågeställningar Frågeställningarna i studien är följande: Vilken syn har speciallärare och lärare på språkutvecklande arbetssätt? Hur samarbetar speciallärare och lärare för att kunna utveckla språkutvecklande arbetssätt i klassrummet för elever i språklig sårbarhet?Teori Studiens teoretiska perspektiv är baserat på sociokulturell teori där människan ses som lärande i en miljö tillsammans med andra samt att det finns en utvecklingszon som är individuell för varje enskild individ. I de specialpedagogiska perspektiven poängteras de individinriktade och relationella perspektiven. Metod Denna studie har genomförts med kvalitativ ansats genom halvstrukturerade intervjuer av speciallärare och lärare. Resultat Speciallärarna och lärarna i studien anser att det är av vikt att lära i samspel med andra, enligt det sociokulturella perspektivet samt att vi behöver utgå från elevernas proximala utvecklingszon och då också måste veta var eleverna befinner sig kunskapsmässigt just nu. Dock tar en speciallärare upp svårigheter med att utveckla eleverna individuellt då de befinner sig på olika nivåer. Förförståelsen som fungerar som en stödstruktur kommer också fram som betydelsefull för språkutvecklingen samt att relationen mellan lärare och elev gör att eleverna känner tillit och vågar använda språket under lektioner. Speciallärarna och lärarna som arbetar tillsammans har ibland olika syn på vad som är språkutvecklande arbetssätt. Samarbetet mellan speciallärare och lärare uppfattas av de flesta speciallärare och lärare som bra och de verkar ha en gemensam syn på hur samarbetet ska se ut samt att de får tips på hur de kan arbeta språkutvecklande i kassrummet. En speciallärare upplever svårigheter med att komma som ny speciallärare på en skola och försöka genomföra förändringar tillsammans med lärarna. En annan speciallärare önskar att träffarna med läraren mer fokuserade på elever i språklig sårbarhet. Specialpedagogiska implikationer Resultatet av den här studien har fått mig att vilja organisera språkutvecklande diskussioner i arbetslagen på skolorna då gällande forskning ska vara en viktig del av diskussionerna. Ibland utgår specialläraren och läraren från samma pedagogiska utgångspunkter vid intervjuerna men inte alltid och detta kan de behöva reflektera över. Specialläraren som hade svårigheter att samarbeta med några lärare behöver backa något för att på det sättet få med alla lärarna i utvecklingsarbetet. Deras relation behöver bli bättre. Specialläraren skulle kunna göra detta själv tillsammans med berörda lärare men det kan eventuellt bli aktuellt med stöd från ledningen.

Syfte och förväntat kunskapsbidragSyftet med fallstudien är att få en uppfattning om vad en rektor, en SVA-lärare och en studiehandledare i en kommunal grundskola anser att språkutvecklande undervisning är och hur lärarna arbetar språkutvecklande i alla skolämnen för nyanlända elever. Studien är betydelsefull eftersom lärare behöver kunskap om språkutvecklande arbetssätt och skolor behöver en fungerande organisation som kan möta nyanlända elevernas språkliga behov. FrågeställningarFallstudien ämnar besvara följande frågeställningar:•Hur beskriver informanterna språkutvecklande undervisning i alla skolämnen med nyanlända elever? •Vad anser informanterna och vad framkommer i praktiken vara betydelsefullt och motiverande i den språkutvecklande undervisningen för nyanlända elever? •Vilka möjligheter och hinder i den språkutvecklande undervisningen framkommer ur ett organisatoriskt perspektiv?Teoretisk förankringEfter analysen av resultatet blev det ett naturligt val att utgå från sociokulturell teori (Vygotskij, 1934/1999). Anledningen till valet av denna teori var att det under fokusgruppsintervjun och observationerna framkom att lärandet på skolan sker genom samarbete, interaktion och stöttning. I studien kom det även fram att undervisningen på skolan utgår från den pedagogiska modellen cykeln för undervisning och lärande (Martin & Rose, 2013). Den pedagogiska modellen och sociokulturell teori ingår i genrepedagogik. Även språkteorin systemisk funktionell grammatik (Halliday, 2004) ingår i genrepedagogik. Därav blev den teoretriska förankringen sociokulturell teori (Vygotskij, 1934/1999.) och systemisk funktionell grammatik (Halliday, 2004).MetodFallstudien utgick från en kvalitativ ansats för att besvara syftet och frågeställningarna. Valet av metod var fokusgruppsintervju och observationer. Vid analys och bearbetning av fokusgruppsintervjun användes en innehållsanalys där mönster och teman på ett strukturerat sätt kom fram. Ett observationsprotokoll (Dockrell, Bakopoulou, Law, Spencer & Lindsay, 2012) användes vid analys och bearbetning av observationer där utgångspunkten var de teman och kategorier som protokollet är indelat i. ResultatStudiens resultat beskrev att språkutvecklande undervisning i alla skolämnen för nyanlända elever är tydlighet och struktur. Studien visade vidare att det finns flera motiverande faktorer för att verka för en språkutvecklande undervisning för nyanlända elever. Det ansågs betydelsefullt att nyanlända elever får olika former av stöd och kognitiva utmaningar. Vidare belyste studien att det är av betydelse att nyanlända elever får möjlighet att använda båda språken. Studien pekade på att en möjlighet som främjar språkutvecklande undervisning för nyanlända elever är att det finns en tydlig organisation. I detta sammanhang är det av vikt att studiehandledning på modersmålet finns att tillgå. Det visade sig även ha betydelse att lärare har rätt kompetens och att det finns möjlighet till samarbete mellan olika professioner för att undervisa nyanlända elever. Specialpedagogiska implikationerDet behövs specialpedagogisk kompetens och en organisation med ett tydligt pedagogiskt ledarskap kring hur skolor kan organiseras för att möta nyanlända elever. I detta sammanhang ska speciallärare och specialpedagog bidra med kunskap och stöd genom kompetensutveckling, pedagogiska diskussioner och handledning kring språkutvecklande undervisning för nyanlända elever. Nyckelord: genrepedagogik, nyanlända elever, sociokulturell teori, språkutvecklande undervisning

SammanfattningBarn möter idag populärkultur både i leksaksaffärerna och klädesaffärerna men även i TV-reklamen. Populärkulturella leksaker blir något barnen har ett gemensamt fokus till och skapar gemenskap kring. Leksakerna kan därför bidra till att barns tankar och kunskaper i förskolan blir till ett gemensamt intresse. Barns erfarenheter bildas till stor del i förskolan där de tillbringar mycket tid. Förskolan blir därför en social och kulturell mötesplats där barns intressen kan tas tillvara. Vårt arbete syftar därför till att studera hur pedagoger förhåller sig till och arbetar med populärkultur i förskolan. Undersökningen behandlar också hur pedagogerna uppdateras inom barns populärkultur. Studien genomsyras av den sociokulturella teorin vilken framhåller att människan lär i samspel med andra. Vi har i vår undersökning använt oss av en kvalitativ metod genom pedagogintervjuer, observationer och löpande anteckningar. Intervjuerna utfördes på två förskolor, två pedagoger från varje förskola deltog.Utifrån resultatet av vår undersökning har populärkultur en självklar och väl etablerad plats på förskolorna vi utgått ifrån. Pedagogerna har en positiv inställning till barns populärkulturella livsvärld. De hanterar populärkulturen på olika sätt och utifrån olika intressen. Populärkulturen som barnen berättar om och visar pedagogerna, är fokus för det förhållningssätt pedagogerna har till att uppdatera sig i ämnet. De säger att de följer upp barnens uttryck om fenomenet populärkultur även på eget initiativ. Pedagogerna säger sig vilja utgå ifrån barnens intressen och behov på olika sätt, vilket är avgörande för hur de väljer att arbeta. Skillnaderna är att pedagogerna på den ena förskolan använder populärkulturellt lekmaterial i den fria leken, medan pedagogerna på den andra förskolan använder materialet både i den fria leken och som medel i lärandesituationer. Undersökningen visar hur pedagogernas personliga viljor och intressen, samt de förutsättningar som finns avgör hur populärkulturen hanteras i förskoleverksamheterna.