Abstract Detta examensarbete undersöker förskollärares erfarenhet och tankar om användning av icke-verbal kommunikation som verktyg för att stärka barns kommunikation och samspel i förskolan. Syftet är att få veta mer om hur väl rustade förskollärarna känner att de är när det gäller icke-verbal kommunikation. Upplever förskollärarna att de har den kunskap de behöver för att kunna använda icke-verbal kommunikation som verktyg? Vår teoretiska utgångspunkt har vi tagit i det sociokulturella perspektivet och Roger Säljös tolkningar av grundaren till den sociokulturella traditionen, Lev Vygotskij.  Materialet till undersökningen har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med  sju  utbildade förskollärare. Studiens resultat visar att förskollärare efterfrågar mer kunskap inom icke-verbal kommunikation. I dagsläget upplever förskollärarna att det är ett viktigt ämne men att det saknas en medvetenhet i hur den icke-verbala kommunikationen används i förskolan.

Den här studien syftar till att tillföra ny kunskap om pedagogiskt ledarskap i förskola. Den behandlar hur förskolechefer uttrycker sig om kontextens betydelse för ett pedagogiskt ledarskap, hur interaktion kan leda till ett förändrat kunnande och olika verktygs betydelse för att nå ett sådant kunnande. Studien har genomförts med individuella kvalitativa intervjuer. Studiens resultat visar att möten, relationer, tillåtande atmosfär, olikheters värde, vikten av att vara påläst, organisationens betydelse och att leda som förebild är grundläggande faktorer för pedagogiskt ledarskap i de olika kontexterna. Studiens resultat indikerar att interaktion kan leda till förändrat kunnande. Studien påvisar också att artefakter såsom: samtal, olika nätverksformer, kompetensutveckling, lekdagar, majoritetsbeslut, pedagogisk dokumentation, loggböcker, Årsplan, Läroplan för förskolan, vetenskaplig litteratur och forskning, internet, Skolverkets hemsida och IT teknik är viktiga för att ett pedagogiskt ledarskap som är förenligt med förskolans styrdokument och lagar ska kunna utövas. Det skulle vara relevant att utifrån den här studiens resultat fortsätta forska omkring vilka uppfattningar förskollärare har om förskolechefers betydelse för det pedagogiska ledarskapet och det skulle även kunna vara av intresse att vidare undersöka på vilket sätt distribuerat ledarskap påverkar den pedagogiska verksamheten.

I takt med att samhället utvecklas så utvecklas även förskolläraryrket, i och med det ska barnen enligt läroplanen få en adekvat digital kompetens. Denna studie syftar till att studera vilka kunskaper och kompetenser pedagogerna i förskolan har inom digitala verktyg och synliggöra uppfattningar och inställningar pedagogerna har inom detta ämne. Vi undersöker även hur pedagoger ser på barnens involvering i användandet av de digitala verktygen i förskolan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer där vi gör en respondentundersökning för att få en ökad förståelse för vilka upplevelser pedagoger i förskolan har i arbetet med digitala verktyg. Studien genomförs i Uppsala kommun, med fyra pedagoger från tre olika förskolor. En förskolelärare och en barnskötare från två olika kommunala förskolor och en förskollärare och en barnskötare från en privat montessori inspirerad förskola. Denna studie har sin utgångspunkt från den sociokulturella teorin och studiens resultat analyseras efter denna teori. Resultaten av studien visar att pedagogerna upplever vissa begränsningar för användandet av digitala verktyg på grund av otillräckliga kunskaper hos sig själva, men de visar positiva inställningar till fortbildningar inom digitalisering i förskolan. Studien visar därmed att pedagogerna skapar en stimulerande, lärorik och meningsskapande miljö med hjälp av digital teknik i undervisningen på förskolan. Det sker även ett samspel mellan barn och barn samt barn och vuxna, där pedagogerna stöttar barnen i deras digitala lärande, men de låter även barnen uppleva digitala verktygen på egen hand. En central aspekt som pedagogerna uttrycker är hur viktigt det är med arbetslagets samarbete, genom det skapar dem ett pedagogiskt syfte för användandet av digitala verktyg.    Tack   Först vill vi tillkännage vår handledare Farzaneh Moinian samt tacka för allt stöd och förtroende vi fått under hela arbetet. Vidare vill vi tacka de medverkande pedagoger som hjälpt till att möjliggöra våra samtalsintervjuer. Vi vill även tacka varandra för att vi gjort ett utmärkt arbete under hela skrivprocessen och för det stödet vi gett till varandra. Arbetet under denna skrivprocessen har varit krävande, men samtidigt har det varit en lärorik och rolig resa.

Syftet med denna studie är att studera pedagogernas uppfattning om och vilka arbetssätt de anser sig använda sig av i arbetet med barn med utagerande beteende. Detta examensarbete är en kvalitativ studie som bygger på sex semistrukturerade intervjuer med pedagoger från två förskolor. I studien antas ett sociokulturellt perspektiv på lärande och ett salutogent perspektiv på utveckling av barns sociala förmågor.Resultatet i studien visar på att pedagogernas förhållningssätt till barn med utagerande beteende är en ständigt aktuell fråga. Det innebär ett arbete med kartläggning på gruppnivå i verksamheten; förskolans fysiska, pedagogiska och sociala miljö. Rutiner och anpassningar av olika slag fyller hela dagens olika aktiviteter. Arbetet på de olika förskolorna har flera likheter än olikheter. Många pedagoger vittnar om liknande erfarenheter och flera använder sig av en repertoar av lösningar att ta till när det inte fungerar. Signifikant är att pedagogerna på de olika förskolorna hittat ett arbetssätt där barn ges tillfälle att lära sig av varandra genom att barnen delas in i mindre grupper för olika typer av samtal. Det kan vara samtal om vad som hände eller bara att det just vid det tillfället hjälper det barn som har svårt för att hantera många intryck just då. Anledningen till att barn uppvisar ett utagerande beteende kan vara flera: hemförhållanden, miljö, vuxnas förhållningssätt eller att barnen inte förstår vilka lekregler som gäller för att få vara med i gemenskapen. Många pedagoger som ingått i studien anser att ett samarbete med hemmet tidigt är avgörande för att barnet ska få en bra start i förskolan och det som väntar. Pedagogerna arbetar för ett gemensamt förhållningssätt men flera upplever att tiden till gemensam planering ofta inte räcker till.

Engelska har påverkat det svenska språket sedan 1200-talet och har med tiden fått en större del i både det svenska samhället och skolväsendet. Syftet med denna studie är att undersöka vad lärare anser påverkar deras beslut att börja med engelskundervisning i årskurs 1 och hur de genomför denna undervisning. Genom semistrukturerade intervjuer, där frågorna har sin utgångspunkt i Vygotskijs sociokulturella teori, har lärare själva fått beskriva och reflektera över engelskundervisningen och sin roll i klassrummet, och detta analyserades sedan utifrån teman. Resultatet visar på att de faktorer lärare beskriver påverkar beslutet gällande engelskundervisning i årskurs 1 är timplanen, mer tid till att tillägna sig engelska och att barn har lättare för att lära sig språk. Det visar också på att den här tidiga undervisningen genomförs med fokus på repetition, enkla ord och fraser, och kreativa inslag som ramsor och sånger.

Matematikundervisningen i dagens skola ska planeras med hänsyn till flera olika aspekter. En sådan aspekt är att många elever är flerspråkiga och kommer med olika bakgrunder och erfarenheter. Det ställer krav på att lärare ska utforma en utvecklande undervisning som kan tillgodose elevers olika kunskaper och språk. Syftet med studien är att undersöka hur verksamma lärare arbetar med flerspråkiga elevers matematikinlärning utifrån ett didaktiskt perspektiv. Arbetet utgår från tre teman; språk, kommunikation/interaktion samt sociokulturell bakgrund. Studien utgår från en kvalitativ metod i form av intervjuer. Sex lärare valdes ut på olika grundskolor i samma kommun. Undersökningen avgränsades till grundskolor för att analysen skulle få ett bredare perspektiv med fokus på lågstadiet och mellanstadiet. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där interaktionen mellan elever och lärare står i fokus och där lärandet sker i samspel med andra. Det är något som är särskilt viktigt för de flerspråkiga eleverna. Resultatet visar att språk, kommunikation och interaktion samt sociokulturell bakgrund är tre områden som alla lärarna tyckte var betydelsefulla för flerspråkiga elevers kunskapsinlärning. Lärarna gav en bild av att mycket ansvar läggs på den enskilde läraren då skolor generellt sett inte har några gemensamma arbetssätt eller strategier för att utforma matematikundervisning för flerspråkiga elever. Lärarna upplever dock att de saknar tillräckligt med kunskap för att skapa denna typ av undervisning. Ytterligare aspekter som lärarna lyfte fram var att socioekonomisk bakgrund och föräldrars utbildningsnivå påverkar elevers attityd till skolan och studier. Studiens slutsats är att lärare behöver få betydligt mer kunskaper inom flerspråkiga elevers matematikinlärning. De behöver få fler verktyg för att kunna möta dessa elever och för att bedriva en kvalitativ undervisning.

Studien ämnar granska hur lärare förhåller sig till deras läromedels problemlösning och hur deras synsätt präglas av att arbeta med problem. Utifrån ett sociokulturellt teoretiskt ramverk analyseras intervjuer med fyra matematiklärare i Skåne och deras tankar angående arbete med problemlösning, samt hur problemlösning stödjer elevernas matematiska utveckling. Studiens resultat visar att lärarna upplever brister i kvaliteten på deras läromedels problemlösningsuppgifter. Studien visar även att majoriteten av medverkande lärare använder sig av andra problem än de från läroböckerna. Slutsatsen för fram att lärare aktivt behöver arbeta med att utveckla sina lektioner i problemlösning och föreslår att arbeta mer med problemlösning. Genom att överge uppfattningen av att eleverna behöver arbeta med lärobokens rutinuppgifter, krävs det en gedigen planering för att stärka lärarna i hur och när stöd skall ges till elever under arbetsprocessen för en optimal matematikutveckling.

SammanfattningAidan, Alia (2022). När svårigheter omvandlas till nya möjligheter, en studie om anpassning av lärmiljö för flerspråkiga elever med språkstörning i årskurs 4–6.(When difficulties are transformed into new opportunities, a study on adaptation of learning environment for multilingual students with language in grades 4 - 6).  Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Fakulteten för Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.  Förväntat kunskapsbidrag Min förhoppning är att studien bidrar med utökad kunskap kring de dagliga utmaningar som flerspråkig elever med språkstörning möter samt hur speciallärare kontinuerligt arbetar för att individanpassa lärmiljön för flerspråkiga elever med språkstörning. Jag hoppas även att genom den studien kunna synliggöra olika arbetssätt som speciallärare använder för att främja och stimulera lärandet för flerspråkiga elever med språkstörning.  Syfte och frågeställningar Syftet är att beskriva hur fyra speciallärares undervisning och anpassning av lärmiljön för flerspråkiga elever med språkstörning i årskurserna 4–6. För att kunna få svar på det formades nedanstående frågeställningar:  -       Hur uppfattar och beskriver speciallärare språkstörning respektive flerspråkighet? -       Vilka konsekvenser för lärandet medför språkstörningen hos flerspråkiga elever? -       Hur anpassar speciallärare den pedagogiska och sociala lärmiljön och stödjer flerspråkiga elever med språkstörning?   Teori Den teoretiska utgångspunkten för studien är sociokulturell teori med fokus på begreppen, artefakter (språkliga och intellektuella), mediering, appropriering och proximal utvecklingszon.MetodEn kvalitativ studie inspirerad av fenomenografisk metodansats och halvstrukturerade intervjuer. I undersökningen intervjuades fyra speciallärare från fyra olika grundskolor i samma kommun i södra Sverige. Resultat Resultatet av undersökningen visade att flerspråkiga elever med språkstörning har expressiva och impressiva svårigheter, i undervisningssituationen samt i social interaktion med andra i elevgruppen. Resultatet betonar även vikten av det kollegiala samarbetet och betydelsen av samverkan med vårdnadshavare. Resultatet bekräftade även till en stor del att speciallärarna använder sig av anpassat material för att stötta och individanpassa den pedagogiska och sociala lärmiljön för flerspråkiga elever med språkstörning. Material som erbjuds var bland annat bildstöd och tillgång till digitala hjälpmedel.  Specialpedagogiska implikationer Det är viktigt att individanpassa stödet för flerspråkiga elever med språkstörning, men samtidigt inte glömma bort att våga utmana eleven ett steg över elevens eget nivå. Det för att kunna främja och stimulera utveckling av lärandet. En implikation av studiens resultat har visat att det saknas stöttning av en studiehandledare som behärskar elevernas modersmål, vilket resulterar i att eleven inte blir stimulerad på sitt modersmål i undervisningen. Vad som berör den sociala aspekten av lärmiljön rekommenderas en konkret handlingsplan som omfattar ett gemensamt förhållningssätt och som följs upp och utvärderas.

Högpresterande elever tenderar att lämnas ensamma i undervisningen samtidigt som Skollagen påpekar att dessa elever ska ges möjligheten att utvecklas så långt som möjligt. Det finns en brist på forskning i en svensk kontext inom området och därför är förhoppningen att denna studie ska bidra med mer kunskap inom området. Studien syftade till att undersöka lärarstudenters beskrivningar av sina kompetenser kring en utmanande skrivundervisning för högpresterande elever i årskurs 4–6. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes sex intervjuer med lärarstudenter som läser sin sista termin på lärarutbildningen. Intervjuerna kategoriserades tematiskt utifrån ett differentierat arbetssätt och delar ur den sociokulturella teorin. Studiens resultat visade att lärarstudenterna hade generell kompetens om en utmanande skrivundervisning för högpresterande elever inom den ordinarie undervisningen. Däremot upplevde de kompetensen som otillräcklig och analysen av deras svar indikerade att de behöver mer kompetens kring undervisningsstrategierna accelerering och berikning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i åk F-6 ger elever möjlighet attutveckla sin matematiska begreppsförståelse. Kvalitativa intervjuer har genomförtsmed två förskoleklasslärare, en 1 – 3-lärare och två 4 – 6-lärare, där data sedan bearbetats, analyserats och kategoriserats genom ett induktivt tillvägagångssätt. Resultatetvisar att variation av arbetssätt och konkretisering av matematiska begrepp användsför att eleverna ska befästa begrepp. Teori och praktik länkas samman och flera olika,konkretiserande verktyg exemplifieras i studien. Den matematiska terminologin används av vissa lärare tillsammans med vardagsbegrepp. Resultatet visar dock att dettainte gäller samtliga lärare då andra anser att den matematiska terminologin hör samman med begreppsförståelse och är så pass viktig att introducera tidigt att de enbarttillämpar den.