Syftet med denna studie är att undersöka hur sex elever med fallenhet i matematik upplever sin matematikundervisning. I grundskolans läroplan står det att varje elev ska utvecklas efter sina förutsättningar. Detta gäller oavsett om det är elever i svårigheter eller elever med fallenhet i matematik. I litteraturbakgrunden redogörs det för begrepp som begåvning, fallenhet och särbegåvning. I denna studie bedöms dessa begrepp som likvärdiga. I studien kommer nio förmågor hos elever med fallenhet i matematik att lyftas fram, utifrån Krutetskiis teori. Studien handlar om elever med fallenhet i matematik och att deras förmågor bör tas tillvara på. Elever med fallenhet i matematik besitter olika förmågor som gör att de kan lösa uppgifter mer effektivt jämfört med andra elever. I teoriavsnittet presenteras Vygotskijs sociokulturella perspektiv och utifrån det beskrivs även centrala begrepp, medierande redskap och artefakter, till denna studie. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer med elever har data samlats in. Frågeställningarna vi valt har fokus på att lyfta fram vilken matematikundervisning elever med fallenhet uppskattar, hur de karaktäriserar den undervisning som främjar deras lärande i matematik bäst och hur de ser på sina egna matematikkunskaper. För att kort sammanfatta resultatet har det framkommit att elever med fallenhet i matematik önskar få komplicerade uppgifter som är utmanande för att utvecklas, enligt de intervjuade eleverna i denna studie. / Syftet med denna studie är att undersöka hur sex elever med fallenhet i matematik upplever sin matematikundervisning. I grundskolans läroplan står det att varje elev ska utvecklas efter sina förutsättningar. Detta gäller oavsett om det är elever i svårigheter eller elever med fallenhet i matematik. I litteraturbakgrunden redogörs det för begrepp som begåvning, fallenhet och särbegåvning. I denna studie bedöms dessa begrepp som likvärdiga. I studien kommer nio förmågor hos elever med fallenhet i matematik att lyftas fram, utifrån Krutetskiis teori. Studien handlar om elever med fallenhet i matematik och att deras förmågor bör tas tillvara på. Elever med fallenhet i matematik besitter olika förmågor som gör att de kan lösa uppgifter mer effektivt jämfört med andra elever. I teoriavsnittet presenteras Vygotskijs sociokulturella perspektiv och utifrån det beskrivs även centrala begrepp, medierande redskap och artefakter, till denna studie. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer med elever har data samlats in. Frågeställningarna vi valt har fokus på att lyfta fram vilken matematikundervisning elever med fallenhet uppskattar, hur de karaktäriserar den undervisning som främjar deras lärande i matematik bäst och hur de ser på sina egna matematikkunskaper. För att kort sammanfatta resultatet har det framkommit att elever med fallenhet i matematik önskar få komplicerade uppgifter som är utmanande för att utvecklas, enligt de intervjuade eleverna i denna studie.

Syftet med denna studie är att redogöra och analysera hur sex förskollärare talar om musiken i förskolan med fokus på dess lärandepotential, hur den kan användas för kreativt skapande, vilka kommunikativa möjligheter konstformen besitter samt vilka svårigheter och möjligheter som musikundervisningen kan medföra. Detta gjorde vi genom att utföra en intervjustudie där vi intervjuade sex stycken förskollärare. Förskollärarna berättade att musiken kan tillföra lärande inom många olika ämnen i förskolan samt att musiken har stor potential för skapande och kreativitet. Musikämnet beskrevs av förskollärare som ett medel för att öppna upp för konversation samt en kommunikativ konstform i sig. Förskollärare berättade att musikundervisningen är enkel att bedriva i förskolan såvida man har rätt inställning, men att ytterligare kunskap och färdigheter kring musiken är fördelaktiga. Som slutsats visade det sig att alla förskollärare vi intervjuade uttryckte att de höll musiken levande i förskolan och inte hade några problem med att motivera och hålla i musikundervisningen.

Bedömningsportfölj, en studie om elevers reflektioner över ämnet musik i årskurs5 och 6, behandlar mellanstadieelevers arbete med portföljer under en period iskolan. Syftet är att studera hur elevernas reflekterande förmåga kan utvecklas närde skriver en bedömningsportfölj. För att göra detta har elever fått föraportföljanteckningar under varje vecka projektet pågått. Till studien hör ocksåfokusgrupper som arrangerats i slutet av perioden, för att ge en mer allmän inblicki elevernas upplevelse av att arbeta med portföljer. Resultatet visar på djupareförståelse hos eleverna för sitt musikaliska arbete och på förmågor att identifieraoch lösa problem. De kan även formulera förbättringsområden hos sig själva och igruppen, samt föreslå förbättringar. Dessutom kan eleverna identifiera det som deuppskattar i sina arbeten. Vikten av det sociala samspelet mellan eleverna och hurdet kunde påverka lärandet kom också fram i studien. Portföljerna ger en brainblick i elevernas tankegångar och kompletterar det som hörs och syns pålektionerna.

Hur lärande sker ses på olika sätt i olika teorier. Detta får till följd att tecken på att lärande sker eller har skett kan ses på olika sätt. Synen på kunskap och lärande blir således en avgörande faktor för hur läraren undervisar inom ämnet och hur läraren ser på kunskap och lärande hos eleverna. Syftet med denna studie är att undersöka hur olika teoretiska utgångspunkter för lärande påverkar planering, genomförande och bedömning av kunskap. Studien har genomförts i två arbetsgrupper i en klass där eleverna har fått tagit del av olika undervisningsaktiviteter samt bedömningar med utgångspunkt i det sociokulturella- respektive det konstruktivistiska perspektivet. I resultatet av studien presenteras empiriska implikationer av en viss skillnad i planering, genomförande och bedömning utifrån de två teorierna. En slutsats utifrån studien är att en lärare bör ha en bred kompetens i teoriers syn på lärande och kunskap och måste vara medveten om hur de tillämpar dem för att en lyckad undervisning ska kunna ske.

Fritidshemmet är en social arena där människor möts och tar del av varandras tankar, känslor och erfarenheter, vilka bidrar till att olika typer av relationer skapas och upprätthålls. Studiens syfte var att söka kunskap om vad barn beskriver viktigt för att skapa och upprätthålla relationer med kamrater och pedagoger på fritidshem. I studien fokuseras följande forskningsfrågor; Hur beskriver barn trygghet? Vad beskriver barn är viktigt för att bygga och bibehålla trygga samt förtroendefulla relationer med fritidslärarna och andra barn? Hur arbetar fritidslärarna för att främja trygga och förtroendefulla relationer med barn och mellan barn på fritidshem? Teoretiska utgångspunkter i den här studien är sociokulturell teori och Vygotskijs tankar om lärande och utveckling. Studien genomfördes med kvalitativ forskningsmetod genom en etnometodologisk ansats. Vid analysen skapades följande teman: Trygghet och att vara tillsammans, Vänskap och intressen, Att förhålla sig till regler och normer, En bra pedagog.   Resultatet visar att trygghet och att vara tillsammans innebär att ha någon nära, det kan vara en vän med ett gemensamt intresse eller en pedagog som finns till hands.

Skolan är den institution genom vilken vi alla ska fostras och bildas för att kunna bli en del av dagens globaliserade kunskapssamhälle. Skolan ska utgöra den plattform där vi tillägnar oss den kunskap som ska förbereda oss för livet. Språket i tal och skrift är det viktigaste verktyget för denna kunskapsförmedling och blir genom skolan en förutsättning för lärande och utveckling. Det blir på detta vis tydligt hur viktigt läs- och skrivkunnighet blir för att individen ska kunna deltaga men också uppleva sig vara inkluderad och accepterad inte bara i skolan utan också i samhället. Genom semistrukturerade intervjuer med sex lärare i två olika skolor i en medelstor kommun i mellan Sverige, undersöktes lärares upplevelser om deras roll gällande att upptäcka, förebygga och åtgärda läs- och skrivsvårigheter i en tidig ålder. Förhoppningen var kunna bidra med mer kunskap om hur lärares arbete kring läs- och skrivsvårigheter kan belysas och förbättras. Resultatet visade att det inte finns någon enhetlig definition av vad läs- och skrivsvårigheter är. Det finns en utbredd medvetenhet kring läs- och skrivsvårigheters betydelse för elevers fortsatta skolgång och att åtgärder och insatser bör verkställs fortast möjligast. Dessa insatser och åtgärder skiljer sig något åt mellan skolorna men dock inte själva metoden som består i intensivsatsningar i läsning och skrivning under en kortare period. Resultatet av intensivsatsningarna är uteslutande av positiv karaktär. Men trots åtgärder och insatser visar bland annat internationella kunskapstester att elever till följd av bristande läs- och skrivkunskaper i stor utsträckning presterar undermåligt. En diskussion om ansvar blir här aktuell. Skolan kan ses som den institution som genom sitt uppdrag, via Skollagen och Läroplanen, kan och bör definiera läs- och skrivsvårighet för att vidare i ett ännu tidigare skede kan utföra kartläggningar i syfte att upptäcka och åtgärda en eventuell problematik. Det blir också en diskussion om obalans mellan behov av stöd och åtgärder, och obefintliga resurser. Att få tillgång till de åtgärder och resurser eleven är i behov av är inte en självklarhet vilket blir en fråga om jämlikhet, rättvishet och slutligen en fråga om demokrati. / <p>Godkännande datum: 2017-06-02</p>

Högläsning är en viktig del av barns vardag. Vi ser i undersökningar att barns ordförråd samtläsförståelse har minskat. Undersökningar som Läsrörelsen har gjort visar att högläsning intealltid prioriteras varken i hemmen eller på förskolorna runt om i landet. Då utredningarna intevisar vad det beror på vill vi undersöka om högläsningen i förskolan påverkas av rummetsmiljö. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod där vi observerar med hjälp av löpandeprotokoll. Då vårt fokus är miljöns betydelse har vi blivit inspirerade av en etnografisk ansats. Syftet med undersökningen är att skapa större förståelse för vilken betydelse miljön har vidhögläsningssituationer. Resultatet visar att miljön har större betydelse än vad vi tror när det kommer till högläsning iförskolan.

Den stora ökningen av nyanlända barn under de senaste åren har inneburit stora utmaningar för skolan. Syftet i studien är att skapa kunskap om hur fritidslärare beskriver sitt arbete med integration av nyanlända barn i fritidshemmets verksamhet. Hur beskriver fritidslärare det första mötet med det nyanlända barnet? Hur beskriver fritidslärare att de förbereder sig för att ta emot nyanlända barn? Hur beskriver fritidslärare vilka resurser de har tillgång till på fritidshemmet för integration av de nyanlända barnen? Ett sociokulturellt perspektiv på lärande, språk och utveckling har tillämpats i studien. Studien bygger på en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har använts som metod. I resultatet framkommer det att det första mötet med ett nyanlänt barn har stor betydelse. Den största svårigheten som beskrivs är kommunikationen i mötet med nyanlända barn och vårdnadshavare. Ytterligare resultat som framkommit i studien är att resurser såsom modersmålslärare ska finnas tillgängligt i fritidshemsverksamheten för att stödja det nyanlända barnets språkutveckling.

Syftet med denna studie var att undersöka hur dessa förskollärare arbetar när de vill få in barnens kultur och modersmål i verksamheten. Vad för aktiviteter har de och vad för material använder de sig av för att uppnå detta. Semistrukturerad intervju var den intervjuform som användes i denna studie, där all data analyserades sedan med tematiskt analys. Resultaten visade att dessa förskollärare inte hade några större svårigheter med att inkludera barnens modersmål och kultur i verksamheten. De hade olika aktiviteter och material som gjorde det möjligt för dem. Slutsatsen visar att förskollärare kan skapa en miljö där barnen kan utvecklas i sitt modersmål samt dela med sig av sin kultur. För att uppnå detta så behöver de få kunskaper om flerspråkighet, samt visa barnen att de är intresserade av deras kultur och modersmål.

Forskning och egna erfarenheter tyder på att högpresterande elever inte utmanas tillräckligt. Syftet är att undersöka hur lärare differentierar svenskundervisningen med högpresterande elever i åtanke, och vilka förutsättningar som krävs för att genomföra en sådan undervisning. Frågeställningarna är: 1) Hur beskriver lärare i årskurs 4–6 att de differentierar svenskundervisningen med högpresterande elever i åtanke? och 2) Vilka förutsättningar anser lärare i årskurs 4–6 är viktiga för att de ska kunna differentiera svenskundervisningen med högpresterande elever i åtanke? Studiens inriktning är kvalitativ med kvantitativa inslag. En enkätundersökning gav resultat som analyserades utifrån begreppen berikning, acceleration, scaffolding och proximal utvecklingszon respektive ramfaktorteorin. Resultatet visar att lärarna använder olika differentieringsstrategier, framför allt berikning, och flertalet differentieringsmetoder, såsom att erbjuda valfrihet eller utmana genom fördjupning eller svårighetsgrader. Därtill är framför allt tillräckligt mycket tid och lärarkompetens förutsättningar för att kunna differentiera undervisningen för högpresterande elever.