Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka nyanländas lärande ur ett specialpedagogiskt perspektiv. För att belysa detta har jag tagit del av vad specialpedagoger, lärare och nyanlända elever har för tankar och erfarenheter i ämnet. Utifrån den bild som växer fram av lärandet, ville jag se hur språkutveckling och därmed måluppfyllelse kan stärkas. Hur ser kartläggningen av nyanlända elever ut? Vilket samarbete finns i skolan kring nyanlända elever? Hur upplever nyanlända elever sitt eget lärande? Hur ser specialpedagoger på måluppfyllelsen för nyanlända elever?Teoretisk förankringEfter att analysen av resultatet av undersökningen, framkom ett mönster med sociala samband, snarare än språkliga. Den teoretiska förankringen bygger på resultatet och analysen som kommit fram genom en fördjupning i undersökningen. Det föreföll därför som ett självklart val att utgå ifrån ett sociokulturellt perspektiv, där socialt samspel är i fokus. Eftersom undersökningen är att undersöka hur lärandet ser ut för nyanlända elever genom intervju och observation i verksamheten, blir det sociala samspelet och interaktionen i fokus.MetodDen metodologiska utgångspunkten är ett humanistiskt- hermeneutisk förhållningssätt. Det innebär att syftet inte är att hitta en enda sanning eller ett enda svar, utan för att få en större och djupare förståelse för ämnet enligt tolkning av den (Patel & Davidsson, 2014). Metodvalet som ligger till grund för undersökningen är intervjuer, observationer och informella samtal. För att uppnå syftet och därmed behandla frågeställningarna så föreföll det sig naturligt att använda sig av en kvalitativ ansats.Analysen av metoden är en latent och manifest innehållsanalys med delresultat och delanalys. Det innebär dels att tolkningen görs mer textnära, för att hitta samband. Det innebär också att analysen och tolkningen av materialet bildar kategorier, som bildar en underliggande, djupare mening (Barajas Eriksson, Forsberg, & Wengström, 2013).ResultatResultatet och delanalyserna av undersökningen visar följande mönster och teman:4 Kartläggning Samarbete Måluppfyllelse Individanpassad undervisningFör att en nyanländ elev ska ha förutsättningar för en bra lärmiljö i sin språkutveckling, behövs en grundläggande kartläggning över hans eller hennes styrkor och möjligheter. Skolverket har utarbetat ett nytt kartläggningsmaterial kring nyanländas lärande, som kommer i januari 2016, vilket skolorna är i stort behov av. Lärarna uttrycker en stor oro och osäkerhet kring att möta de nyanlända elevernas efter deras förutsättningar och behov. De menar att det råder en brist på resurser och kompetenser bland lärare och övrig skolpersonal, vilket även den tidigare forskningen och litteraturgenomgången betonar. Svenska som andraspråk och modersmål har präglats av en låg status i skolan. Det i sin tur har inneburit att skolan inte är förstått hur viktig kartläggningen är för de nyanlända elevernas lärande och språkutveckling (Hyltenstam, Axelsson & Lindberg, red, 2012, Lorentz 2013).Det klara sambandet som studien visade är att det råder en brist på ett helhetstänkande kring nyanlända elever. Att kartläggning är viktigt enades både skolorna om, men båda är osäkra på hur arbetet ska se ut i praktiken. Det som saknas är ett samarbete kring elevernas situation och lärmiljö, där elevens bakgrund, hälsa och nuvarande situation strålar samman. Båda skolorna är fokuserade och stressade över måluppfyllelsen och alla krav som följer med det. De känner att de inte har resurser, tid och kompetens för att möta de nyanlända elevernas behov. För att det ska bli verklighet behöver lärarna ha ett närmare samarbete, med kommunikation, samtal och handledning.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogerna menar att det finns en vilja hos lärare att möta elever i ett inkluderande förhållningssätt men att det finns brister i kompetensen för att göra det fullt ut. Skolorna i undersökningen har ett behov av att specialpedagogerna får ett övergripande ansvar kring lärarnas förhållningssätt, med gemensamma mål. Kartläggningens betydelse är viktig för att veta hur eleverna ska kunna bemötas efter individuella förutsättningar och behov, på väg mot måluppfyllelsen. Samarbete mellan lärare och specialpedagog men även skolledning behöver prioriteras. En väg att nå gemensam förståelse är specialpedagogens samtal och handledning med lärarna.Nyckelord: Förberedelseklass, inkludering, nyanlända elever, sociokulturell teori

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka drama- och dansaktiviteter som är möjliga i förskolemiljön. Syftet tillkom efter en upptäckt i förskolans läroplan, där de estetiska ämnena är tydligt underrepresenterade till förmån för naturvetenskap och matematik. Studiens teoretiska utgångspunkt är den sociokulturella teorin, baserat på Vygotskij och, tolkad och utvecklad av Säljö. Empiri samlades in med passiv observation och intervju på två förskolor i Malmö. Resultatet är transkriberat och analyserat utifrån ett sociokulturellt perspektiv och visar en större närvaro av drama och dans i verksamheten än vad som tidigare antagits. Drama och dans har en plats i förskolemiljön som inte alltid är lätt definierad eller går att identifiera i förskolans styrdokument.

SammanfattningOttosson Cågård, Ulrika (2017), Digitala verktygs egenskaper och dess användning i matematik, enligt eleverna. (Digital Tools Characteristics and its use in Mathematics, according to the Pupils). Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien bidrar till kunskap om hur några elever ser på användningen av digitala verktyg i matematikundervisningen och hur den kan förändras i syfte att stötta lärandet med hjälp av verktygens egenskaper. Som speciallärare behövs kunskap om elevers olika uppfattningar gällande digitala verktygs möjlighet till stöttning i matematik.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att öka kunskapen om elevens syn på hur digitala verktyg kan förändra matematikundervisningen samt att ta reda på stöttande egenskaper som verktygen bör ha. Studiens preciserade frågeställningar är: Vilka egenskaper hos ett digitalt verktyg ses som stöttning enligt några elever samt hur kan användningen av digitala verktyg förändra undervisningen?TeoriSom teoretisk utgångspunkt har jag valt ett sociokulturellt perspektiv, den Säljö (2011) använder som förklaring till hur kunskap skapas. Tillsammans i kommunikation med omgivningen och med kulturella redskap så kallade artefakter utvecklas kunskap hos individen. Säljö (2014) förklarar att lärandet är mer beroende av artefakter för att stegvis bygga upp sammansatt kunskap, än biologiska förutsättningar hos individen.MetodJag har i min studie valt att använda mig av semistrukturerade intervjuer, då syftet med studien är att öka kunskapen om elevens syn på hur digitala verktyg kan förändra matematikundervisningen samt att ta reda på stöttande egenskaper, som verktyget bör ha.Åtta stycken elever i årskurs sju deltog i intervjun. Inför de individuella intervjuerna genomfördes fokusgruppsintervjuer. Detta för att erhålla en förförståelse för elevernaserfarenhet av digitala verktyg i matematik. I analysen har en hermeneutisk ansats använts för att söka en förståelse av respondentsvaren och för att söka ytterligare innebörd, för att tolka dess mening som Kvale och Brinkmann beskriver (2014).ResultatScaffoldingen beskrivs som betydelsefull i användningen av verktygen för att eleven ser sig kunna agera mer självständigt då stegvisa instruktioner kan följas. I motsats till självständigheten uppskattas samarbete och kommunikation med hjälp av verktygen.De digitala verktyg som används i matematikundervisningen har betydelse för det kollaborativa arbetet (Levin & Wadmany, 2006) och det pedagogiska resonemanget spelar roll (Ilonmäki, 2008). Merparten av eleverna var av uppfattningen att de stöttande egenskaperna hos ett digitalt verktyg var att de ska vara manövrerbara, innehålla tävlingsmoment och ha skapandemöjligheter. Skapandemöjligheter i verktyget visades som en önskvärdhet och likaså motsatsen, där dessa sågs som distraktionerFilmerna inom ett ämnesområde uppskattades av de flesta på grund av möjligheten att repetera. En jämförelse mellan en lärargenomgång och en genomgång på film gav motsatta responser. Där å ena sidan yttrandet grundar sig i filmens kvalitetsbrister och, å andra sidan, att olika elever har olika förmågor att klara av distraktioner i klassrummet. Genom att skapa egna filmer skulle det kunna tolkas som om att flertalet respondenter anser det ge stöttning, i sitt lärande på grund av att kommunikationen stödjer lärandet.En elev kopplar ihop att olika individer lär sig olika och önskar sig olika förslag på digitala verktyg för respektive matematikmoment. Det framkommer, genom tolkningen, att användningen av artefakterna förändrar matematiken genom att ämnet blir roligare.ImplikationerJag anser att det är viktigt för specialläraren att ha en förståelse för hur elevernas synpunkter och kunskaper kan användas för att tillsammans skapa ett lärande där de digitala verktygen kan stötta lärandet. När framtidens skola genomför digitaliseringen, behövs en kritisk granskning av varför och hur de digitala verktygen ska användas inom matematiken. Kunskapssystemet håller på att förändras och där ska speciallärarna vara med.Nyckelord:digitalisering, matematik, sociokulturell teori, specialpedagogik, stöttning

Detta examensarbete handlar om hur kommunikationen på en Reggio Emiliainspirerad förskola kan se ut i den dagliga verksamheten. Vi har tagit inspiration utifrån Vygotskijs teorier om att barns språkutveckling sker genom interaktioner med andra. Vi synliggör därför också vad det är som påverkar kommunikationen såsom samspelet och bemötandet. Vårt syfte med detta arbete är att undersöka hur pedagogerna interagerar med barnen i språkliga situationer som sker dagligen på förskolan. Vi vill också undersöka barnens kommunikation med varandra i olika leksituationer på den här specifika förskolan. Det är vår förhoppning att, genom vårt examensarbete, synliggöra det språkliga bemötandet i barngruppen.Resultatet visar att i kommunikation mellan pedagoger och barn på denna förskola är bemötandet en viktig del för hur den fortsätta kommunikationen ser ut. Om lyssnaren visar ett genuint intresse inför det berättaren säger kan dialogen utvecklas. En annan avgörande faktor, enligt vår undersökning, för vidareutveckling av kommunikationen är att bägge parter förstår orden och samtalsämnena det talas om. Vår undersökning visar även att kroppsspråket är en väsentlig del i kommunikationen. Genom att kunna se den man kommunicerar med minskar risken för missförstånd då gester, ansiktsuttryck och blickar är en stor del av kommunikationen. Resultatet visar även att i stressade situationer, till exempel när en pedagog är ensam med många barn som alla vill ha uppmärksamhet, tenderade kommunikationen att försämras.

AbstractExamensarbete: 15 hpProgram: Specialpedagogprogrammet SPHEH14 Nivå: Avancerad nivåDatum: 2016-01-13Titel: Lärares och specialpedagogers syn på arbetet med särbegåvade elever i grundskolan - Teachers and special educators view regarding gifted children in Elementary schoolFörfattare: Sofia Fagerberg och Sandra IsakssonHandledare: Lisa HellströmExaminator: Kristian LutzSyfte och frågeställningarSyftet med studien är att belysa lärares och specialpedagogers syn på förutsättningar för och arbetet med särbegåvade elever i grundskolan.•Hur ser lärare och specialpedagoger på begreppet särbegåvning?•Hur ser arbetet med särbegåvade elever ut i grundskolan?•Hur ser lärare respektive specialpedagoger på sitt uppdrag i relation till de särbegåvade eleverna?•Hur ser lärare och specialpedagoger på särbegåvade elever ur ett samhällsperspektiv?TeoriDe teorier som ligger till grund för studien är den sociokulturella teorin och teorin om de sju intelligenserna. I den sociokulturella teorin lyfts bland annat den proximala utvecklingszonen och dialogiskt samarbete. Teorin om de sju intelligenserna beaktar att det finns en mångfald av intelligenser där ingen intelligens är överordnad någon annan.MetodVi inspireras av en fenomenografisk ansats i studien. Undersökningsmaterialet samlas in genom halvstrukturerade intervjuer. Respondenterna består av tre lärare och tre specialpedagoger från grundskolan. ResultatRespondenterna hade olika sätt att se på definitionen av särbegåvning och särbegåvade elever. De lyfte även att man kan vara särbegåvad inom många olika områden. Andra aspekter som framkom var att fokus i dagens skola ligger på de akademiska ämnena och att det är viktigt att vidga begreppet och se det ur ett vidare perspektiv där även praktisk - estetiska ämnen och sociala aspekter finns med. Respondenterna gav olika exempel på hur de arbetade för att möta de särbegåvade eleverna på deras nivå. De nämnde bland annat att elever får läsa kurser med äldre elever och att de fritt får fördjupa sig inom ett ämnesområde. Respondenterna tog upp att de hade förståelse för att de särbegåvade eleverna också kan behöva extra anpassningar för att utvecklas i sitt lärande. Respondenterna menade att det till största del fokuseras på extra anpassningar för de elever som har svårigheter att nå målen. Värdegrundsarbetet togs upp som en viktig del i det pedagogiska uppdraget. Respondenterna lyfte vikten av ett gott klassrumsklimat vilket grundas i acceptans för varandras likheter och olikheter. Bristen på tid lyftes som problematiskt vad gäller att hinna med att hjälpa alla elever. Respondenterna menade att de särbegåvade eleverna får stå tillbaka för de elever som inte når målen. Flertalet respondenter poängterade att det var viktigt att ge särbegåvade elever förutsättningar att lyckas i skolan. De menade att det ger vinster för samhället i framtiden. ImplikationerGenom studien framkommer vikten av kunskap och kompetensutveckling för pedagoger i skolan, kring särbegåvning och särbegåvade elever. Detta kan ske genom föreläsningar, i handledningssamtal eller i pedagogiska diskussioner. Kunskapen kan användas i uppdraget att se och uppmärksamma alla elever.SlutsatsVi anser att vikten av kompetensutveckling för pedagoger, ett inkluderande synsätt och ett accepterande klimat i klassrummet är av stor betydelse för särbegåvade elever. Ett accepterande klimat underlättar för den särbegåvade eleven att tillåtas vara särbegåvad, dra nytta av sin särbegåvning för att utvecklas så långt det går och på så sätt även bidra med sin kunskap till samhället framöver. Vi ser även att det är av stor vikt att pedagoger får tid för att kunna individanpassa undervisningen för eleverna och tid till kompetensutveckling.

I vårt examensarbete har vi intervjuat och observerat två lärare på två skolor, en på vardera skola, då syftet är att undersöka hur samtalet används i sociala samspel i två klassrum, såväl mellan lärare och elev som mellan elev och elev.Våra frågeställningar är Hur ser de två lärarna på det sociala samspelet i klassrummet och vilka tankar har de om samtalets roll och plats? och Vilka olika former av samtal framträder i den sociala klassrumsmiljön?För att kortfattat beskriva vårt problemområde kan vi säga av egna erfarenheter att en del klasser har brist på samtal och här existerar mycket enskilt arbete. På grund av det vill vi närgranska två skolor för att undersöka hur samtalet ter sig i dessa klassrum.Arbetets utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet där vi främst utgår från Vygotsky men även Dysthe. Därmed är den klassrumsmiljö som studien handlar om, det samspel som sker mellan individerna i klassrummet.Resultatet visar på att båda intervjuade lärarna anser att dialogen är den eftersträvande samtalsmetoden. Den visar även på vikten av goda relationer för att ett samtal ska vara så givande som möjligt. I analysen som behandlas i resultatet kan vi se att dialogen är just den eftersträvande metoden men att de båda lärarna använder den olika mycket. Efter att de båda lärarna anser att de har goda relationer i klassrummet, kan vi då vi analyserar se att det stämmer. Vi ser tydligt att majoriteten av eleverna har goda relationer med varandra och med lärarna genom att de hjälper varandra, pratar med varandra och respekterar varandra.I vår slutdiskussion skriver vi om hur vi anser att monologen och dialogen bör samspela i undervisningen och att samtalet är viktigt. Det här samtalet bör därför ges utrymme för, och det i en lugn klassrumsmiljö.Vi avslutar med en tanke kring vidare forskning som rör det fysiska klassrummets betydelse för samtalet.

I det här examensarbetet har tidigare forskning används i ett försök att skapa den ”perfekta” matematikläxan. Forskning har haft ett stort fokus på att generalisera negativa och positiva effekter som läxor kan ha på elever. Därmed har vi valt att konstruera en matematikläxa som tar hänsyn till det forskning säger om eventuella risker som finns i läxor samt vikten i vad som kan ge ökat resultat. I arbetet har två läxor konstruerats och testats på varsin skola i Skåne. Eleverna som genomfört läxorna har blivit intervjuade och resultatet har analyserats med hjälp av det sociokulturella perspektivet, kopplat till den proximala utvecklingszonen och Hellstens (1997) sex syften en läxa kan ha. Resultatet visar att den ”perfekta” matematikläxan inte är så perfekt av sig trots att den har baserats på tidigare forskning. Matematikläxorna som konstruerades gav dock både ett positivt och negativt resultat. Det positiva var att strukturen verka fungera bra men det negativa var att själva matematikläxans innehåll behöver bearbetas bättre så att den tar mer hänsyn till elevers behov och årskurs.

AbstractTitel: Hur barn beter sig i konflikter Författare: Fristedt, Anna-Lena & Lindberg, Annika Fristedt, Anna-Lena & Lindberg, Annika (2008). Hur barn beter sig i konflikter. (How children react in a conflict). Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Syftet med studien är att undersöka om yngre skolbarns konfliktbeteende förändras samt om de är medvetna om sitt eget beteende i en konflikt. Vi har studerat konfliktbeteendet genom att intervjua elever och pedagoger. För att svara på den frågan har vi intervjuat elever om hur de själva anser att de reagerar i en konflikt, samt pedagoger som har haft ansvar för eleverna från 2004 - 2007. Vi har under en treårsperiod träffat eleverna under vår verksamhetesförlagda tid. Vår undersökning utfördes på två f – 9 skolor. Intervjuerna genomfördes med elever i skolår två respektive tre om hur de själva ser på konflikter. Därefter valdes tre elever ut från vardera skolår. Valet föll på de elever som vi ansåg gav de mest uttömmande och intressanta svaren. På skola 1 intervjuade vi förskollärare på elevernas tidigare förskola, förskollärare i förskoleklass, nuvarande lärare samt fritidspedagog. På skola 2 intervjuades två förskollärare i förskoleklassen, en förskollärare som arbetar med eleverna på fritids och i idrott samt elevernas nuvarande lärare. Vi har i vårt arbete valt en kvalitativ studie genom att använda intervjuer som en metod. I vår analys har vi tolkat vårt material med den sociokulturella teorin som utgångspunkt. Vi har sammanställt en del av det empiriska datamaterialet i schema för att få bättre översikt, som vi därefter analyserat. Vi återger också pedagogernas svar och analyserar detta. Vår undersökning visar att elevers beteende i en konflikt kan vara föränderligt och att yttre påverkan som t.ex. den fysiska miljön och de olika pedagogernas personlighet påverkar eleverna.

Brädde, L & Ramstorp, C (2013). Öppna frågor i geometri i ett specialpedagogiskt perspektiv (Open-ended questions in geometry within special pedagogic perspective). Speciallärarexamen 90hp matematikutveckling, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.ProblemområdeBåde internationella och nationella undersökningar visar att elevernas matematikkunskaper har försämrats. Ahlberg (1995; 2001) anser att flertalet forskare är eniga om att elevernas problemlösningsförmåga måste utvecklas. Vi blev inspirerade av de positiva effekter som Ingmar Holgersson från högskolan i Kristianstad framförde (18/2 2012) om öppna frågor i matematik. Vi inriktade oss på att se i vilken utsträckning som speciallärare/specialpedagoger använder sig av öppna frågor och hur detta arbetssätt påverkar elevernas lärande? Eftersom ämnet matematik är så brett valde vi att avgränsa oss inom området geometri. Med begreppet öppna frågor menar vi uppgifter som kan ha flera olika svar.SyfteEn av den specialpedagogiska forskningens uppgifter är att visa på vilka pedagogiska val som kan/bör göras samt vilka konsekvenser dessa val kan få för eleverna. Därför är syftet med vårt examensarbete att se om speciallärare/specialpedagoger använder sig av öppna frågor inom området geometri. Om öppna frågor används vill vi se om effekterna upplevs som positiva eller mindre positiva av speciallärarna/specialpedagogerna.Teoretisk ramDe teoretiska utgångspunkterna har vi hämtat från Vygotskijs sociokulturella teori, samt känslan av sammanhang och kommunikativ relationsriktat perspektiv, KASAM.MetodGenom enkäter har vi tagit del av speciallärares/specialpedagogers användning av öppna frågor inom geometri. Vi valde att skicka ut enkäterna i tre olika kommuner. I enkäten fick pedagogerna ange exempel på en öppen fråga inom geometri. Dessa exempel har vi analyserat tillsammans med enkäten.Resultat med analysSammanfattningsvis pekar vår studie på att speciallärare/specialpedagoger ibland använder sig av öppna frågor inom geometri. Speciallärare/specialpedagoger upplever att öppna frågor gör eleverna aktiva. Samarbetet med andra blir tydligt och de reflekterar över sina lösningar. De blyga och tysta elevernas röster hörs mer. Det som upplevs mindre positivt är att detta arbete är tidskrävande och att pedagogerna känner svårighet att formulera öppna frågor. Vi kan inte dra en generell slutsats då vi upplever att svarsfrekvensen är låg. Våra resultat indikerar att oberoende av antal yrkesverksamma år eller utbildning så använder speciallärarna/specialpedagogerna öppna frågor inom geometri. Flest svarande har arbetat upp till tio år som speciallärare/specialpedagog. Öppna frågor används mest i de lägre skolåren med undantag för förskoleklass. Av pedagogerna som deltagit i undersökningen hade endast fem av tjugosju en matematisk utbildning. Samtliga pedagoger som använde sig av öppna frågor var kvinnor. Det var fler som var utbildade till specialpedagoger än till speciallärare, två hade dubbel kompetens.Pedagogiska implementeringarI det centrala innehållet i kursplanen kan eleverna arbeta på olika kunskapsnivåer med hjälp av öppna frågor. Genom öppna frågor har eleverna möjlighet att visa på sina förmågor vilket är det som bedöms enligt Lgr 11. Vår förhoppning är att öppna frågor kommer att användas mer oberoende av årskurs och skolform i framtiden.Tyvärr finns det inte så mycket forskning om öppna frågor inom matematiken. Runt om i världen används öppna frågor, men det kallas inte alltid för just öppna frågor. För den forskning som är gjord inom detta område har forskarna påvisat att öppna frågor gynnar eleverna positivt i deras kunskapsutveckling. Vår fulla övertygelse är att öppna frågor inomgeometri kan utveckla elevernas kunskaper. Genom öppna frågor kan eleven motivera sina lösningsstrategier och genom diskussioner kan de ta del av andras tankegång vilket kan leda till ett lärande, både nu och för framtiden.

No description available.