Syftet med den här uppsatsen är att undersöka begripligheten i sex domar från Kammarrätten i Jönköping. Jag undersöker texterna med hjälp av Klarspråkstestet för domar, och belyser sedan testresultatet med textanalys. I textanalysen undersöker jag texterna med avseende på innehållskomponenter, textens yttre struktur, agentivitet, syntax och ordval. Ett annat mer allmänt syfte i denna del av min undersökning är också att utvärdera Klarspråkstestet för domar. Jag kompletterar även min analys av texten med intervjuer. Ett delsyfte i denna del av undersökningen är att ta fram en frågelista som Kammarrätten i Jönköping kan använda för liknande intervjuundersökningar i framtiden. Resultatet av Klarspråkstestet, textanalysen och intervjuerna visar att det finns begriplighetsproblem i de sex domarna. Problemen finns på olika nivåer i texten och berör framför allt texternas innehåll, yttre struktur, syntax och ordval. Min undersökning visar också att Klarspråkstestet för domar fångar upp dessa problem, men att det främst är vissa frågor i testet som har relevans. Det räcker därför inte att se till den samlade poängen på testet för att kunna bedöma textens begriplighet, utan det kräver en djupare tolkning av vad svaren visar.

Syfte: Enligt tidigare forskning tenderar företagsförvärv att misslyckas och inte ge det eftersökta värdet. Integrationen är en del av förvärvet som anses vara en svår uppgift och därmed är huvudsyftet i denna studie att ge en ökad förståelse för den sociokulturella integrationen efter ett företagsförvärv. Delsyftet blir därmed att belysa ledningens roll och faktorer som berör mänskliga aspekter som kan vara viktiga att beakta vid en integration. Metod: Studien har utgått från ett hermeneutiskt perspektiv där fenomenet som studerats ses vara av socialkonstruktivistisk art. Teori och empiri har arbetats fram iterativt med hjälp av abduktion där grunden för studien har varit i form av en fallstudie med ett kvalitativt angreppssätt genom halvstrukturerade intervjuer. Datainsamlingen och analysen i studien har använt grounded theory som inspirationskälla för tillvägagångssättet. Resultat & slutsats: Studien tyder på att det finns en balansgång mellan att besvara medarbetarnas frågor och bibehålla de långsiktiga målen. De främsta aspekterna som funnits under denna studie är att ledningen har en stor roll i att samordna alla delar för att möjliggöra en lyckad integration där kommunikation ses som en väsentlig aspekt att beakta. Förslag till fortsatt forskning: Integration av organisationskultur kan ses ur flera perspektiv och denna studie är avgränsad till sociokulturell integration ur ledningens perspektiv. Dessutom finns även fler forskningsområden inom organisationskultur som är intressanta att studera vidare inom. Uppsatsens bidrag: Studiens bidrag som kan användas inom andra områden är balansgången mellan att beakta individerna samt lyssna på dem och deras frågor, men att samtidigt försöka fokusera på det långsiktiga målet. Individerna är den stora nyckeln som inte får försummas för då riskeras allt eftersom jobbet inte blir utfört. / Aim: According to previous research acquisitions have a tendency not to provide the aimed value. Therefore the main purpose of this study is to give an enhanced understanding of the socio-cultural integration after a merger. The study also aims to illustrate the role of leaders and human aspects that can be important to consider when integrating. Method: This study has a hermeneutic perspective with a base of social constructivism. The theory and the empirical material have been approached iteratively with the help of abduction method. The design of the study is a case study with a qualitative approach using semi-structured interviews. When collecting and analyzing the empirical material the study has been inspired by grounded theory.          Result & Conclusion: The study indicates that there is a balance act between answering the employees’ questions while maintaining the long term goals. The main aspects in this study are that the management has a big role to coordinate and enable a successful integration, where communication has been seen as one of the most important aspects to consider.    Suggestions for future research: Integration of organizational culture can be seen from different perspectives and this study is defined to socio-cultural integration from a leader’s perspective. In addition there also exist several research areas within organizational culture that are of interest.         Contribution of the thesis: The contribution from this study is the balance act between consider employees’ and their questions, but at the same time try to maintain focus on the company’s long term goals. The individuals hold the key and cannot be neglected because the organization then is at risk of not performing.

Syfte med vår studie är att bidra med kunskap om den fysiska miljön som pedagogisk lärmiljö i förskolan. Våra frågeställningar fokuserar på pedagogernas och barnens erfarenheter av de fysiska miljöerna samt hur de miljöerna ser ut på olika förskolor. Vi använde kvalitativa intervjuer, gruppaktiviteter (gruppintervjuer) och observationer för att samla in data. Empirin analyserades utifrån våra teoretiska utgångspunkter, dvs. sociokulturellt perspektiv samt barnperspektiv och barns perspektiv.   Resultaten visar att barn, pedagoger och fysisk miljö är de tre aktörerna som samverkar i de pedagogiska läromiljöerna, vilket både skapar möjligheter och begränsningar. Hall, matrum, byggrum/bygghörna och ateljé/skapandehörna är bland de vanligt förekommande rummen/hörnor samt skapandematerial och konstruktion material är vanligt förekommande material på fem undersökta förskolor och detta var barnen också mest intresserade utav. Resultaten visar att arrangering av miljö påverkar barns lekar och aktiviteter när det gäller tydligt och otydligt avgränsade miljöer och utrymmen. Exempelvis var två av fem förskolor mindre uppstyrda och dessa hade också otydligare och större fria ytor, vilket syns på planritningar. Dessa två förskolor hade inte lika uppstyrda pedagogiska miljöer, vilket de tre andra förskolorna hade, som också hade mindre fria ytor. Med andra ord påverkar arrangeringen av miljö den pedagogiska verksamheten. När det kommer till delaktighet i miljöutformning var många barn positiva men alla barn upplevde inte att de är delaktiga i denna process. Framför allt ville de barnen som arbetade med projektarbete ha mer material som var relaterad till projektet, vilket vi tolkar som positivt i fråga om barns lärande. Barnen uttryckte också tydligt vad man inte fick göra i olika rum eller aktiviteter. När det kommer till tillgång till material upplevde många barn att det är svårt att nå till visst material på förskolan. Pedagogerna menade att de utformar miljön utifrån barns intressen och behov. Några pedagoger nämnde även trygghet, utveckling och projektarbete. Pedagoger anser att de gör barnen delaktiga i miljöutformning genom att observera barns intressen och några pedagoger brukar även ställa direkta frågor till barnen om hur barnen vill att miljön ska vara. När det gäller tillgång till material anser pedagogerna att det finns några hinder såsom barngrupp med blandade åldrar, brist på plats, ekonomi, slöseri.   De resultat som vi har kommit fram till gäller på fem förskolor. Resultatet ska inte ses som en generalisering som gäller för alla förskolor.

Studien syftar till att ta reda på vilken tillgång barn har till lärplatta i förskolan och hemmet och undersöka vilka användningsområden lärplattan får där. Syftet är även att undersöka vilken betydelse barnens samspel med andra, vid användning av lärplattan, kan ha för deras lärande och utveckling. För att ta reda på detta har vi genomfört fem halvstrukturerade intervjuer med förskollärare och sedan har barns vårdnadshavare fyllt i en enkät, för att ge oss en inblick i vårdnadshavares syn på digital teknik och hur lärplattan används i hemmet. Studien har visat att lärplattan kan vara ett medierande verktyg för lärande, när den används med syfte att gynna barns lärande och utveckling. Det förekommer ofta ett samspel vid användning av lärplatta både i hemmet och förskolan. Det uppstår även lärsituationer vid barns användning av lärplatta, omedvetet och medvetet, i samspel med andra barn eller vuxna.

InledningStudien behandlar musik i förskolan i relation till förskollärarens yrkesroll och förhållningssätt. Studien presenterar musik i barns utveckling och lärande och hur förskollärare resonerar kring att använda musik i förskolan. Relevant forskning i ämnet presenteras och sociokulturell teori sätts i relation till syfte och frågeställningar.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring att använda musik i förskolan.MetodStudien utgår ifrån en kvalitativ metod där intervju använts som redskap. All data som samlades in kategoriserades och analyserades för att se samband och mönster. Sju förskollärare har intervjuats på fyra olika förskolor.ResultatI studiens resultat framkommer det att förskollärarna förknippar musik främst med glädje och gemenskap. Det framkom att få förskollärare beskriver musik som enskilt ämne, istället benämns musik som metod för att utveckla teoretiska kunskaper och färdigheter. Samtliga respondenter förklarar att många planerade musikaktiviteter är traditionsbundna. Istället för att erövra nya musikaliska erfarenheter i musikaliska sammanhang.

Forskning har visat på att barns inlärning tillgodoses bäst i integrerad samvaro med andra barn då de får möjlighet att lära av varandra genom att prata, diskutera och skapa. Läroplanen säger att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Forskning visar på att drama som undervisningsmetod har förmågan att fånga upp elevernas intresse, öka deras självförtroende och få dem att lättare lära och minnas genom att de får integrera kroppen med sina sinnen. Dagens skola verkar ändå utgå från den traditionella undervisningsformen där eleverna huvudsakligen sitter stilla på sina platser för enskilt arbete. Syftet med denna studie tar en hermeneutiskt kvalitativa ansats att undersöka hur pedagoger praktiserar pedagogiskt drama i de teoretiska ämnena i skolorna. Mina forskningsfrågor är: Vilka erfarenheter har lärarna till drama som metod? Vilka faktorer påverkar lärarens val att använda eller inte använda sig av drama, integrerat i skolundervisningen? Resultatet av studien som utfördes genom intervjuer av sex olika pedagoger visar att alla har en positiv inställning till pedagogiskt drama och drama som undervisningsmetod. Anledningen att de inte praktiserade metoden i den utsträckning som de skulle önska är den ökade arbetsbelastningen som den nya läroplanen, Lgr.11 medfört. Den största delen utgör kunskapsbedömning och dokumentation. Slutsatsen av studien är att pedagogerna behöver mer resurser ifråga om tid, lokaler och personal för att bedriva pedagogiskt drama i undervisningen.

No description available.

No description available.

The purpose of this thesis is to investigate how students writing their master thesis seek information, how they reason about their information seeking behaviour and how their studies in LIS could have affected their information seeking behaviour. The result was analysed with Roger Säljö’s theory about the sociocultural perspective about how individuals learn in relation to their context and the social practice that they act in. The following conclusions were drawn from analysing the result. The students didn’t really reflect over their information seeking behaviour. Most students have an information seeking pattern, developed under an early stage in their studies in LIS, which they then follow for every task they do during their education, even their master thesis. Although the students can tell a difference in their own information seeking behaviour since they first began their LIS-studies. The students’ attitude to information seeking has to do with the social practice that consists of the LIS-subject. Säljö means in his theory that individuals are influenced and learn how to act and reason from the social practices that surrounds them. / Uppsatsnivå: D

The aim of this Master thesis is to study how management, teachers and librarians at the university college Swedish school of sport and health sciences (GIH) view information literacy (IL) as a standard in higher education. I have used a sociocultural theoretical perspective, as the focus being on co-operation within the institutional context. The following questions are focused on: Of what importance are the control documents concerning IL as a standard in the educational program? How do the respondents view the value of, and the responsibility for, IL as a standard in the educational program? What are the conditions for co-operation at GIH to reach the standards of the higher education act? The methodology used is qualitative case study. Six qualitative interviews were carried out in order to describe the attitudes of the management, teachers and librarians related to this subject. Qualitative content analysis was used to analyze the interviews. The results show that the respondents regard facilities and control documents as important tools for improving the schools strategies to meet IL standards. Improved co-operation between staff and improved IL among teachers, as well as embedding IL in subject courses, was seen as important factors for future development of students’ IL. My conclusion is that it, with a sociocultural perspective, is possible to create adequate prerequisites for learning, where students are seen as responsible for their own education, and where the focus is on preparing students for working life. / Uppsatsnivå: D