Den fysiska miljön, pedagogernas förhållningsätt, interaktion mellan barn och barn och mellan barn och vuxna påverkar barns språkutveckling. Det framhäver pedagogerna i denna undersökning. Förskolans verksamhet är en viktig språkutvecklande miljö och som pedagog i förskolan ska man arbeta aktivt för att utveckla flerspråkiga barns första- och andraspråk. Antalet flerspråkiga barn har ökat och det ställer nya kompetensbehov och didaktiska utmaningar för förskollärare. Syfte med undersökningen är att får mer kunskap om hur flerspråkiga barn stimuleras i svenska språket i förskolan. I undersökningen används begreppen proximal utvecklingszon, mediering, kognitiv teori, behaviorism samt sociokulturellt perspektiv.  I den valda förskolan i underökningen är hälften av barnen flerspråkiga. I studiens resultat framkom det att flerspråkiga barn stimuleras i svenska språket hela tiden i förskolan. Förskollärarna tror på det kompententa barnet. Pedagogerna använder sig av bilder som stöd, kroppsspråk och mimik som en del av medierat lärande för att stärka språket och för att underlätta för de flerspråkiga barnen. / The physical environment, the pedagogical attitude and interaction between children and between children and adults affect children's language development. The teachers in this study emphasize this. The preschool's activities are an important language-developing environment and as an educator in the preschool and one must work actively to develop the first and second languages ​​of multilingual children. The number of multilingual children has increased and this demands new skills and pose a didactic challenge for preschool teachers. The purpose of the study is to gain more knowledge about how multilingual children are stimulated in the Swedish language in preschool. The study uses the terms proximal development zone, mediation, cognitive theory, behaviorism and socio-cultural perspective. In the chosen preschool in the examination, half of the children are multilingual. In the study's results, it emerged that multilingual children are stimulated in the Swedish language all the time in the preschool. Preschool teachers believe in the competent child. The educators use images as support, body language and mimicry as part of mediated learning to strengthen the language and to make it easier for the multilingual children.

The purpose of this study is to contribute to an increased awareness of how students perceive the subject of history and how they approach the subject of increasing their awareness, through meeting historical characters in novels and film. I am seeking the answer to what opinions students have about studying history, what experiences they have of novels and film as a means to teaching the subject and how they look at material that give life to the thoughts and feelings of historical people, aiming to increase historical awareness. The study is based on qualitative interviews with 15 students in secondary school, The interviews are based on open questions and originate from sociocultural perspective, with its base in phenomenology. The result indicates that students perceive that studying the subject is mainly about historical facts. Several students, and especially students with Swedish as a second language and students with language difficulties, mention that the subject is linguistically difficult, with hard to understand words and phrases. This seems to obstruct an increased awareness of history. The teachers role is considered important. Their capability to interact, explain and clarify is important to bring the subject alive. Students can see the benefits of novels and film to increase historical awareness and many wish for more of that kind of tuition to increase interest and perception. However, many find it difficult to see how this will fit in the time schedule. / Syftet med denna studie är att bidra med ett ökat medvetande angående elevers upplevelser av ämnet historia och om hur de ser på att öka sitt historiemedvetande genom mötet med gestaltande stoff via film och skönlitteratur. Frågorna jag söker svar på är vilka uppfattningar elever på grundskolans senare år har om ämnet historia, vilka erfarenheter de har om skönlitteratur och film i undervisningen, samt hur de resonerar om att använda skönlitteratur och film som en väg mot ett ökat historiemedvetande. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 15 elever från grundskolans senare år. Intervjuerna bygger på öppna frågor och utgår från sociokulturellt perspektiv samt med en fenomenologisk ansats. Resultatet visar att eleverna upplever att historieämnet främst handlar om faktakunskaper. Flertalet elever, och då särskilt elever med svenska som andraspråk samt elever med språkliga svårigheter, lyfter fram att ämnet är språkmässigt svårt med många ord och begrepp, vilket verkar försvåra vägen mot ett ökat historiemedvetande. Lärarnas roll anses viktig och då främst genom interaktion med eleverna för att förklara och förtydliga men även som den som berättar och levandegör innehållet. Elevernas tankar om skönlitteratur och film som ett medel för att nå ett ökat historiemedvetande är splittrade och även om de flesta kan se fördelen med fiktiva berättelser samt att många önskar mer av den typen av undervisning för att öka intresset och förståelsen, har de svårt att se hur det ska hinnas med.

Syftet med denna uppsats är att utifrån sociokulturellt perspektiv utforska tre lärares syn på hur musikundervisning kan bidra till elevers välbefinnande. Forskningsfrågorna är: På vilka sätt anser musiklärarna att de skapar ett gynnsamt intersubjektivt rum? Hur arbetar musiklärarna för att stärka elevernas identitet? Vad anser lärarna att de gör för att eleverna ska utvecklas? Som bakgrund presenteras musik som ämne i skolan, grupper i skolan samt forskning kring musikens påverkan på det intersubjektiva rummet och elevers välbefinnande. Den teoretiska bakgrunden ger en bild av det sociokulturella perspektivet innan en genomgång av metodvalet görs. I resultatdelen redovisas analysen av intervjuerna där tre stora teman framträder, relationers betydelse för välbefinnandet, prövande av roller i grupp samt personlig utveckling. Uppsatsen avslutas med en diskussion av resultatet i relation till den presenterade bakgrunden och det teoretiska perspektivet under rubrikerna Musik och rörelse som medierande redskap, Personlig identitet och gruppidentitet samt Sammanhållning och välbefinnande. / The purpose of this essay is to explore, from a socio-cultural perspective, three teachers' views on how music education can contribute to students' well-being. The research questions are: In what ways does music teachers consider that they create a favorable intersubjective room? How does music teachers work to strengthen students' identity? What does the teachers think they do to help students develop? As a background, music is presented as a subject in school, groups in school and research on the influence of music on the intersubjective room and pupils' well-being. The theoretical background gives a picture of the sociocultural perspective before a review of the method is made. The results section presents the analysis of the interviews where three major themes appear;the importance of relationships for well-being, testing of roles in groups andpersonal development. In the last chapter the result are discussed in relation to the presented background as well as the theoretical perspective; Music and movement as mediating tools, Personal and group identity as well as Cohesion and well- being.

<p>Studiens syfte var att få kunskap om hur sjuksköterskor under specialistutbildning inom akutsjukvård med inriktning mot anestesisjukvård upplever förväntningar, möjligheter och hinder för lärande under deras verksamhetsförlagda utbildning. I bakgrunden finns beskrivet specialistutbildningens uppläggning och mål. Några av anestesisjuksköterskans centrala arbetsuppgifter fokuseras: mötet med patienten inför anestesi och operation och den fria luftvägen. För studien användes en kvalitativ metod med intervjuer av tio studenter. Intervjuerna bearbetades och analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande, vilken utgör studiens teoretiska ram. Analysen koncentrerades mot lärande som social praxis där fyra teman framkom vilka berörde praktikplatsen, yrkesidentiteten, samspelet med handledare, patient, arbetsteam och skola i lärandesituationer samt utvärderingen. Dessa teman anknöts till Nielsen och Kvales huvudaspekter på mästarlära och situerat lärande som beskriver lärande i en praxisgemenskap, lärande som utveckling av en yrkesidentitet, lärande utan formell undervisning och utvärdering genom praxis. Resultatet visade att samspelet med handledaren hade mycket stor betydelse för studenternas möjligheter till lärande och för utvecklingen av yrkesidentiteten. De kvaliteter som studenterna ansåg viktigast hos handledaren var motivation för handledaruppdraget, aktuella yrkeskunskaper, kommunikationsförmåga och ett pedagogiskt förhållningssätt. Praktikplatsen ansågs även ha stor betydelse för studenternas möjligheter till lärande där miljön, tillträde till lärandesituationer, gemenskapen och samspelet med teamet upplevdes ge goda förutsättningar. Utvärdering i form av feedback i samband med lärandesituationer och efterföljande reflektion av utförda handlingar upplevde studenterna vara nödvändigt för lärandets progress.</p>

<p>Entrepreneurship has been entered on a supranational political agenda, in the EU and the OECD, and been emphatically described as a fundamental skill and a concern for schools and education. The agenda is reflected to a varying extent at the national and regional political levels. My aim is to describe, analyze and gain knowledge of what entrepreneurship in the Swedish upper secondary schools imply in practice, against the background of a local context. In particular, the conditions for learning.</p><p>My approach is ethnographically inspired and this multiple case study is limited to two upper secondary school programmes. Data has been collected through observations, video recordings, informal conversations with pupils and teachers and formal conversations with headmasters. The material is analyzed in terms of three socioculturally inspiring foci.</p><p>By means of a cultural-institutional focus, the stability and changeability of the programmes were elucidated. The previous institutional frameworks have been partially questioned by the teachers in the field, which has resulted in the following: In one of the upper secondary schools a new locally adapted programme has been composed, and courses and subjects have been integrated in a new way in the other school’s existing programme. The changes in the upper secondary programmes are to a great extent an example of a meeting between top-down and bottom-up initiatives. The changes of the institutional frameworks are connected to a discursive shift of the responsibility for pupils’ learning and education from teachers to pupils and also to teacher’s ambition to adapt interest- and experience-related teaching.</p><p>In a situated focus, both programmes were identified as communities of practice with a joint enterprise, mutual engagement and a shared repertoire. These three dimensions were useful for examining specific aspects of the teaching. There has above all been an altered balance between reification and participation in the teaching as well as boundary crossing both outside the community of practice and within the community.</p><p>Different conditions for learning were identified through an interpersonal focus. Both collaborative learning and cooperative learning were useful, but not sufficient concepts for describing the various forms of team learning. The conditions of cooperation and the pupils’ communication patterns revealed yet another form of team learning, which I call comparative learning. If the risk of everyday concepts getting the upper hand and trivialization can be avoided in team learning, there is in all these learning processes a potential for the pupils being able to develop strategies for handling complex tasks, taking initiatives and responsibility, cooperating and learning from one another in various different ways. In this way entrepreneurship has had an impact on the practice of the classrooms.</p> / <p>Entreprenörskap har förts upp på en överstatlig politisk agenda, inom EU och OECD, där den skrivits fram som en grundläggande färdighet och en angelägenhet för skola och utbildning. Agendan återspeglas i varierande grad på nationell och regional politisk nivå. Mitt syfte har varit att studera och försöka förstå vad entreprenörskap i den svenska gymnasieskolan kan innebära i praktiken. Utifrån syftet och ett sociokulturellt perspektiv formulerades frågeställningarna enligt följande: Hur framförhandlas, organiseras och realiseras undervisningen inom två studerade gymnasieprogram? Vilka sociala gemenskaper bidrar elever och lärare till och deltar i? Vilka former av lärande visar sig? Den etnografiskt inspirerade studien genomfördes i två gymnasieprogram som genom utvecklingsprojekt deltagit i det länsövergripande och EU-medfinansierade projektet PRIO 1, Prioritet företagsamhet i Västerbotten (2000 – 2005). Empiriska data insamlades genom observationer, videoregistreringar, informella samtal med elever och lärare och formella samtal med skolledare. Dessutom insamlades skriftliga dokument. Materialet har analyserats utifrån tre fokus. Genom ett kulturellt-insitutionellt fokus har programmens stabilitet och föränderlighet synliggjorts. I det ena fallet har ett nytt lokalutformat program satts samman, i det andra fallet har kurser och ämnen integrerats inom det befintliga programmet. Förändringarna ses som ett möte mellan top-down-initiativ och bottom-upp- initiativ. Resultatet visar även en diskursiv förskjutning av ansvar från lärare till elev och lärares strävan att tillrättalägg intresse- och erfarenhetsrelaterad undervisning. Ur ett situerat fokus har båda programmen identifierats som praxisgemenskaper med en gemensam uppgift, ett ömsesidigt engagemang och en gemensam repertoar. Utmärkande drag i undervisningen, men koppling till entreprenörskapstanken, har handlat om förändrade avvägningar mellan reifikation och deltagande i undervisningen samt om gränsöverskridande, dels utanför praxisgemenskapen och dels inom gemenskapen. Genom ett interpersonellt fokus har olika villkor för lärande identifierats. Såväl kollaborativt och kooperativt lärande har varit användbara begrepp för att beskriva formerna för samarbetslärande, men inte tillräckliga. Samarbetets villkor och elevers kommunikationsmönster har avslöjat ytterligare en form av samarbetslärande, vilken jag benämnt komparativt lärande. Denna avhandling har således visat på både gemensamma och särskiljande drag när entreprenörskapsinitiativ omsatts i skolans praktik, på två gymnasieprogram.</p>

<p>Syftet med den här studien syftar till att synliggöra möjliga samband mellan barns umgänge med djur och barnets lärande i ett sociokulturellt perspektiv. </p><p>Genom litteraturstudier analyserades vilka faktorer som påverkar barns utveckling och lärande. Vidare genomfördes en enkätundersökning i 2 klasser i år 6, vilket visade enskilda elevers kontakt med djur. Detta jämfördes med bedömningar av varje elevs lärande, gjorda av en lärare i teoretiska ämnen och en lärare i sociala och motoriska ämnen. </p><p>Resultaten diskuterades utifrån teorier om lärande, barns umgänge med djur samt barns behov att utvecklas psykologiskt, kognitivt och socialt. Genom teorin synliggjordes att barn tillsammans med djur har bättre chanser att erhålla ett starkt självförtroende, samt att de blir vana vid ansvar. Vidare bidrar umgänget med djur till fler kommunikativa situationer samt att barns hälsa främjas. Studier om barns behov visade att dessa fördelar i umgänget med djur torde göra att barns utveckling gagnas. </p><p>Resultat från analysen av enkäterna tillsammans med bedömningarna från lärarna, visar samband som tyder på att tiden barn tillbringar med djur skulle kunna påverka barns lärande positivt. </p> / <p>The purpose of this work is to show possible connections between children’s interaction with animals and the child’s learning in a sociocultural perspective. </p><p>Through literature studies proceeded analyses about what issues affect a child’s development and learning. Furthermore was an opinion poll made to discover the pupils contact with animals in two classes in the sixth grade. This was compared with a review on each pupil’s learning, made by one teacher in theoretical subjects and one teacher in social and mobility subjects. </p><p>The result was discussed from theories about learning, children’s interaction with animals and children’s needs for psychological, cognitive and social development. </p><p>The discussion showed that children together with animals get better opportunities to develop a stronger confidence, and get used to responsibility. It also showed that the interaction with animals also contribute to more communicative situations and a better health for the child. Studies about children’s needs indicated that these advantages could have good influence on the child’s development. </p><p>The results from the opinion-polls together with the teachers reviews, interprets that pupils who engage with animals for a longer period a day could possibly show a higher grade of adequate learning than the ones who didn’t.</p>

<p>Abstract</p><p>The aim of the research presented in this thesis is to study how interactional strategies are used by children and what these strategies mean or imply in the preschool cultural context. The theoretical point of departure in the study is the socio-cultural perspective (William Corsaro, Roger Säljö, Jim Wertsch). The study is a contribution to the field of research that focuses upon contextual issues and an overall way of seeing the child. This is in opposition to the strong traditional psychological perspective in the development of the child, where a focus upon the individual dominates in special education. This ethnographic study aims to answer the following research questions; What interactional strategies are co-constructed by the children in preschool play? How do the interactional strategies influence the creation of culture in preschool play? The children, 3-5 years olds, and their play situation were in focus. Participant observations and video recordings of preschool play constituted the empirical material. These were analysed through a “child perspective” to understand interactional strategies in a cultural context.</p><p>Detailed transcriptions, CA (Conversation Analysis, Per Linell) of the empirical material highlights that interactional strategies can be categorised under the following themes; Taking turns, Protecting play, Dividing roles, Understanding roles and Confirming play themes. These themes furthermore, give rise to three common central elements: Interaction space; the children create a common space to interact that they defend and protect; Role dividing is a starting point in interaction and is an important part in producing and reproducing play; Meaning-making, the children’s common play leads to interaction and the space and roles are safe and confirmed.</p><p>The results indicate that interaction includes verbal and nonverbal elements. The children’s use of artefacts’ plays an important role in the interaction, meaning-making and cultural expressions that they create and reproduce in the preschool context. Through these themes an explanatory model is presented with the aim of highlighting the strategies that influence the creation of culture. The explanatory model shows relationships between aspects of culture-making in children’s interaction. The use of artefacts in interactional strategies presented here influence and plays an important part in the common meaning-making and can therefore be seen as an expression of culture.</p><p>Key Words: Ethnographic study, Socio-cultural Perspective, Culture-making, Interactional Strategies, Artefacts’, Preschool play</p>

Syftet med den här studien syftar till att synliggöra möjliga samband mellan barns umgänge med djur och barnets lärande i ett sociokulturellt perspektiv. Genom litteraturstudier analyserades vilka faktorer som påverkar barns utveckling och lärande. Vidare genomfördes en enkätundersökning i 2 klasser i år 6, vilket visade enskilda elevers kontakt med djur. Detta jämfördes med bedömningar av varje elevs lärande, gjorda av en lärare i teoretiska ämnen och en lärare i sociala och motoriska ämnen. Resultaten diskuterades utifrån teorier om lärande, barns umgänge med djur samt barns behov att utvecklas psykologiskt, kognitivt och socialt. Genom teorin synliggjordes att barn tillsammans med djur har bättre chanser att erhålla ett starkt självförtroende, samt att de blir vana vid ansvar. Vidare bidrar umgänget med djur till fler kommunikativa situationer samt att barns hälsa främjas. Studier om barns behov visade att dessa fördelar i umgänget med djur torde göra att barns utveckling gagnas. Resultat från analysen av enkäterna tillsammans med bedömningarna från lärarna, visar samband som tyder på att tiden barn tillbringar med djur skulle kunna påverka barns lärande positivt. / The purpose of this work is to show possible connections between children’s interaction with animals and the child’s learning in a sociocultural perspective. Through literature studies proceeded analyses about what issues affect a child’s development and learning. Furthermore was an opinion poll made to discover the pupils contact with animals in two classes in the sixth grade. This was compared with a review on each pupil’s learning, made by one teacher in theoretical subjects and one teacher in social and mobility subjects. The result was discussed from theories about learning, children’s interaction with animals and children’s needs for psychological, cognitive and social development. The discussion showed that children together with animals get better opportunities to develop a stronger confidence, and get used to responsibility. It also showed that the interaction with animals also contribute to more communicative situations and a better health for the child. Studies about children’s needs indicated that these advantages could have good influence on the child’s development. The results from the opinion-polls together with the teachers reviews, interprets that pupils who engage with animals for a longer period a day could possibly show a higher grade of adequate learning than the ones who didn’t.

Studiens syfte var att få kunskap om hur sjuksköterskor under specialistutbildning inom akutsjukvård med inriktning mot anestesisjukvård upplever förväntningar, möjligheter och hinder för lärande under deras verksamhetsförlagda utbildning. I bakgrunden finns beskrivet specialistutbildningens uppläggning och mål. Några av anestesisjuksköterskans centrala arbetsuppgifter fokuseras: mötet med patienten inför anestesi och operation och den fria luftvägen. För studien användes en kvalitativ metod med intervjuer av tio studenter. Intervjuerna bearbetades och analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande, vilken utgör studiens teoretiska ram. Analysen koncentrerades mot lärande som social praxis där fyra teman framkom vilka berörde praktikplatsen, yrkesidentiteten, samspelet med handledare, patient, arbetsteam och skola i lärandesituationer samt utvärderingen. Dessa teman anknöts till Nielsen och Kvales huvudaspekter på mästarlära och situerat lärande som beskriver lärande i en praxisgemenskap, lärande som utveckling av en yrkesidentitet, lärande utan formell undervisning och utvärdering genom praxis. Resultatet visade att samspelet med handledaren hade mycket stor betydelse för studenternas möjligheter till lärande och för utvecklingen av yrkesidentiteten. De kvaliteter som studenterna ansåg viktigast hos handledaren var motivation för handledaruppdraget, aktuella yrkeskunskaper, kommunikationsförmåga och ett pedagogiskt förhållningssätt. Praktikplatsen ansågs även ha stor betydelse för studenternas möjligheter till lärande där miljön, tillträde till lärandesituationer, gemenskapen och samspelet med teamet upplevdes ge goda förutsättningar. Utvärdering i form av feedback i samband med lärandesituationer och efterföljande reflektion av utförda handlingar upplevde studenterna vara nödvändigt för lärandets progress.

Abstract The aim of the research presented in this thesis is to study how interactional strategies are used by children and what these strategies mean or imply in the preschool cultural context. The theoretical point of departure in the study is the socio-cultural perspective (William Corsaro, Roger Säljö, Jim Wertsch). The study is a contribution to the field of research that focuses upon contextual issues and an overall way of seeing the child. This is in opposition to the strong traditional psychological perspective in the development of the child, where a focus upon the individual dominates in special education. This ethnographic study aims to answer the following research questions; What interactional strategies are co-constructed by the children in preschool play? How do the interactional strategies influence the creation of culture in preschool play? The children, 3-5 years olds, and their play situation were in focus. Participant observations and video recordings of preschool play constituted the empirical material. These were analysed through a “child perspective” to understand interactional strategies in a cultural context. Detailed transcriptions, CA (Conversation Analysis, Per Linell) of the empirical material highlights that interactional strategies can be categorised under the following themes; Taking turns, Protecting play, Dividing roles, Understanding roles and Confirming play themes. These themes furthermore, give rise to three common central elements: Interaction space; the children create a common space to interact that they defend and protect; Role dividing is a starting point in interaction and is an important part in producing and reproducing play; Meaning-making, the children’s common play leads to interaction and the space and roles are safe and confirmed. The results indicate that interaction includes verbal and nonverbal elements. The children’s use of artefacts’ plays an important role in the interaction, meaning-making and cultural expressions that they create and reproduce in the preschool context. Through these themes an explanatory model is presented with the aim of highlighting the strategies that influence the creation of culture. The explanatory model shows relationships between aspects of culture-making in children’s interaction. The use of artefacts in interactional strategies presented here influence and plays an important part in the common meaning-making and can therefore be seen as an expression of culture. Key Words: Ethnographic study, Socio-cultural Perspective, Culture-making, Interactional Strategies, Artefacts’, Preschool play